Herman Kunze, affärsman och politiker som föddes 1863 i Gävle och dog i Göteborg år 1936. Son till källarmästare Gustaf Adolf Kunze och Betty Janson, gift med Hildur Johansson (Forshell) och far till Greta Kunze (1897-1979, gift med Einar Engqvist) och Karin Kunze (gift med Per Olof Steen, son till F.O. Peterson).
Utexaminerad från Chalmerska institutet 1880. Affärsman i Göteborg från 1887 där han grundade handelsfirman Herman Kunze, kassadirektör i Göteborgs Morgonpost från 1902, VD för AB Styrsö havsbad 1903 och styrelseledamot i talrika föreningar och bolag. Kunze var central för utbyggnaden av Styrsö till en badort för de välbeställda. Han hade själv en sommarbostad där och var också aktiv i Föreningen Arbores som hade till syfte att ”försköna Styrsö”, dvs i praktiken plantera skog och växter:
På Styrsö Bratten fanns det vid mitten av 1800‐talet inte mycket mer än resterna av ett gammalt salteri och trankokeri, där herrskapet Öberg drev lönnkrog och smugglarnäste. Men ur denna rörelse, vars centralpunkt var det ännu existerande Öbergskans hus, växte det fram en uppskattad havskuranstalt med kall‐ och varmbadhus, kägelbana, hotell och restaurang, societetssalong m m. Och kring denna medelpunkt uppförde företrädare för Göteborgs köpmannaaristokrati rymliga sommarvillor med snickarglädje och allt.
Badanstalten hade sin glanstid under årtiondena kring sekelskiftet. I den imponerande stora restaurang i jugendstil som byggdes 1902 sedan den föregående brunnit ner kunde flera tusen gäster tas emot samtidigt. En festmeny från 1907, som jag återger i boken, omfattade sju rätter, fyra sorters vin, champagne och kaffe med avec. Man undrar hur det rent praktiskt gick till, när man betänker att det inte fanns annat vatten än vad som kunde samlas i dammar högre upp på ön och att elektriciteten kom först 1927.
Parallellt och i samförstånd med Styrsö Havsbad arbetade villaägarna i Arbores för att försköna ön. Först gällde det att skaffa fram jord. Här kunde man utnyttja de många byggmästarna i medlemskretsen. De höll på att bygga Göteborgs stenstad och var bara glada att kunna skicka överblivna schaktmassor hit ut för att lägga i skrevorna. Sedan planterades det, inte sällan exotiska trädslag, i bl a Årreskogen och Kungsparken. Väl så viktigt var kanske ändå att Arbores även stimulerade sällskapets medlemmar att utveckla de egna trädgårdarna.
Under dessa tidiga år anlade Arbores också vägar och promenadstigar samt grävde brunnar.
Ordförande och jourhavande styrelseledamot i Göteborgs stadshypoteksförening och Fastighetsägarnas sparbank, hedersordförande i Göteborgs fastighetsägares garantiförening. Styrelseledamot och stiftare av Fosterländska förbundet och Allmänna Valmansförbundet, hedersledamot av Borgerliga Valmansförbundet. Stadsfullmäktig i Göteborg 1910—20, ledamot av första kammaren 1915—16, på sin tid en av högerns ledande män i västra Sverige.
Han var också en av tillskyndarna av byggandet av Slottsskogsvallen i Göteborg:
Margretebergsfältet – efter hustrun till segelsömmare Carl Mortonsson, Margareta, som var innehavare av området ”vid en bergsluttning” (1816) – togs upp som ett centralt lek- och idrottsfält genom beslut av Göteborgs stadsfullmäktige den 1 juni 1911. Det var Föreningen för Göteborgs förskönande som var initiativtagare till lek- och idrottsfältets utbyggande i samband med 1912 års utdelning ur Lindbergska fonden, i syfte att anläggningen även skulle kunna användas för folkfester, såsom exempelvis valborgsmässofirande och Barnens Dag. Den Lindbergska fonden avsatte 15 000 kronor för ”Anordningar för lekar och idrott på den så kallade Margretebergsängen”, vilket senare överfördes till ”Slottsskogsvallens konstnärliga gestaltande”. Stadsfullmäktiges biföll i mars 1914 en motion från Sällskapet för friluftslekar, Henrik Almstrand och Herman Kunze, och anslog 22 000 kronor till avlopps- och dräneringsledningar samt iordningställande av markytan. Vid 1915 års utdelning ur den Lindbergska fonden – med 74 000 kronor – framfördes ett förslag från professorn vid kungliga tekniska högskolan Lars Israel Wahlman, som gjorts upp enligt de principer som Föreningen för Göteborgs förskönande angivit.
2 svar på ”Herman Kunze”