Råda säteri skapades sannolikt ursprungligen i slutet av 1100-talet. 1483 ägdes och beboddes det av väpnaren Magnus Rolandsson och i slutet av 1490-talet av dennes son Roland Magnusson, båda var häradshövding i Vättle härad. Vem som därefter var ägare, är oklart, men det uppges vissa skrifter att Råda i mitten av 1550-talet ägdes av Erik Månsson Ulfsparre d.ä. till Broxvik i Gränna skn, knekthövitsman i Småland och ståthållare på Kalmar slott 1560, död 1564. Han var gift med Estrid Jönsdotter, dotter av Jöns Jönsson (Stiernbielke) och Karin Björnsdotter (Sparre).
I andra källor uppges att en viss Nils Persson, som 1559 beordrades att deltaga i gränsregleringen mellan Finland och Ryssland uppges ska ha varit ägare av Råda åren 1537-1591.
Estrid Ulfsparre uppges emellertid ha flyttat från Broxvik 1595 till Råda, där hon avled 1597, varefter egendomen med underlydande gårdar övergick till sonen, lagmannen, riksrådet och ståthållaren på Älvsborg Jöran Eriksson Ulfsparre (1544?-1612) till Öijared, Nääs i Skallsjö m.m.
Råda gick därefter i arv till en av sönerna, Johan Ulfsparre, som överlämnade egendomen till sin hustru. Anna Carlsdotter. Efter makens död gifte hon om sig med överstelöjtnanten Gustaf Krabbe. Råda med underlydande gårdar förvärvades 1626-1629 av en annan av Jöran Erikssons söner, Peder Jöransson Ulfsparre till Ribbingtorp och Hedåker i Skarab. län samt Livered i Ale härad, ståthållare under olika perioder på Gripsholm, Älvsborg och över Skaraborgs län. Hans dotter Ebba Ulfsparre var gift med assessorn i Göta hovrätt, Carl Pauli, som innehade Råda och underlydande Kallebäck Nordgård till sin död 1657. En av hans söner, ryttmästare Johan Pauli, innehade Kallebäck Nordgården till 1689, då han tvingades överlåta den till handelsmannen Johan von Minden i Göteborg.
Nordgården hade då varit pantsatt till von Minden sen 1684, men detta räckte inte som ägandebevis. Det blev rättegång mellan von Minden och överste Malcolm Hamilton som hade köpte gården av Pauli. Hamilton tycks ha vunnit processen och 1697 står han som ägare till Råda säteri och Kallebäck Nordgården.
Malcolm Hamilton (1635-1698) var överste vid Älvsborgs regemente 1678, senare generalmajor och 1698 landshövding i Västernorrlands län, var från 1661 gift med Catharina Macklier, då änka efter överste David Sinclair. Efter Hamiltons död noterades sterbhusdelägarna som ägare av såväl Råda säteri som Nordgården intill 1719 då dottern Lunetta Hamitlon upptas som ägare .
Lunetta Hamilton var född 1674 och avled ogift på Råda 1761. Hon blev den sista adliga ägaren av Kallebäck Nordgården, som hon sålde till fortifikationssmeden Anders Limmerhult i Göteborg.
I slutet av 1760-talet tog direktören i Ostindiska Kompaniet Martin Törngren över Råda Säteri genom en pantaffär och lät uppföra en huvudbyggnad i trä i två våningar med valmtak och två flyglar, som blev klart 1771.
Råda säteri. Huvudbyggnaden och östra flygeln.
William Chambers (1723–1796) bistod troligen med ritningar till säteriets huvudbyggnad och två flyglar som uppfördes 1770–72. Hans yngre syster Sara Chambers (1724–85) blev änka 1770 och gifte två år senare om sig med ägaren till säteriet, Martin Törngren, som ägnade stor omsorg åt säteriet:
Martin Törngren lade ner stor omsorg inte bara på inredningen utan även på parken och trädgården ner mot sjön där det byggdes en gedigen stenbrygga 20 m ut i Rådasjön. Parken är av fransk karaktär med planterad vegetation, träd och buskar tuktade enligt ett symmetriskt schema.
Martin Törngren avled 1799, men hans andra hustru Lovisa Törngren, född Svartlock, stannade kvar på Råda, där hon hade många aktade gäster, framför allt bland sin dotters litterära vänner. 1795 besöktes Råda till exempel av den engelska författaren Mary Wollstonecraft.
Under en del av 1800-talet ägdes säteriet av friherrinnan Martina von Schwerin, dotter till Martin Törngren och hennes man:
Martin Törngren hade en dotter i sitt andra äktenskap. Hon fick namnet Martina och hon har blivit den mest omskrivna ägaren till Råda. Redan som 15 – åring blev hon gift år 1804 med hovstallmästare Werner Gottlob von Schwerin och erhöll Råda i morgongåva.
Paret flyttade till Stockholm där maken hade sitt arbete i kungens tjänst. Den vackra och intagande Martina väckte, trots sin ungdom stor respekt i sällskapslivets salonger, som alltid var välbesökta och dit kom ofta storheter som Carl Gustaf von Brinkman, Tobias Sergel, Atterbom (”Lycksalighetens ö”), Frans Mikael Franzen skald och andra redan då berömda personer.
[…]
Genom sin litterära begåvning fick hon kontakt med det lärda Sverige. Hon kom att brevväxla mycket frekvent under många år med Carl Gustaf von Brinkman, som var en aktad klassicistisk poet och författare samt diplomat. Han var dessutom ledamot av Svenska Akademien. Vidare träffade hon Esaias Tegnér vid Ramlösa Brunn 1816. Även om det var ett mycket kort möte, uppstod tycke. De skulle komma att hålla kontakt i många år genom brev och boklån. Efter fyra år var tiden mogen för Tegnér att besöka det Schwerinska godset i Sireköpinge i Skåne. Tegnér skriver i sitt tacktal till värdinnan att vistelsen där tillhörde ”de få helt och hållet lyckliga dagar jag haft i Skåne”. Kontakterna fortsatte och besöken av Tegnér i Skåne blev allt tätare. Martina avslutar som oftast sina brev till Tegner med Vänskaps- och ömhetsfullt. 1824 inträffade en brytning som varade i 1 år. Denna schism lär ha uppstått efter ett närmande från Tegnérs sida. Martina tog mycket illa vid sig, packade och avreste i all hast till Stockholm. Tegnér kom allt djupare in i sin sinnessjukdom. Det kom dock ett och annat brev, som damp ner på Råda. Det sista brevet skrev Tegnér 28 februari 1843 till Martina von Schwerin. Esaias Tegnér avled 2 november 1846.
1849 sålde Martina von Schwerin Råda säteri till Gustaf Ferdinand Henning som var grundaren av Mölnlycke fabriker och också ägare till andra industrier.
Råda säteri ägs sedan 1969 av Härryda kommun.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på ”Råda säteri”