Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
I norra delen av Lindholmen på mark som tillhörde de två bönder som vid mitten av 1800-talet övertog större delen av den mark som tillhört Lindholmens säteri uppläts mark till arbetare på Lindholmens varv för att de skulle kunna bygga egna hus. Även på varvets Läs mer …
I slutet på 1870-talet växte en kåkbebyggelse fram söder om Östra Kyrkogården och öster om Danska vägen, vilket då var utanför stadsgränsen. Till Tjörbostaden räknades hela området från Östra kyrkogården, längs Danska Vägen till Tåns kyrkogård. Den förste som byggde i området hette Christiansson (Kristensson) Läs mer …
Brandtdala eller Brantdala var ett landeri som med tiden delades i två. Västra Brandtdala kom att utvecklas till ett värdshus och en nöjesinrättning. Innehavaren av arrendet för landeriet drygade också ut sina inkomster genom att arrendera ut mindre lotter runt egendomen. Kring landeriet växte därför Läs mer …
Landala var ursprungligen en gård utanför Göteborgs stadsgräns på 1800-talet på marker som låg under adelsgården (frälsegården) Krokslätt Nordgården i Örgryte socken. Namnet Landala kommer sannolikt av namnet på en av gårdens ägare, kopparslagaren Bengt Landin som ägde Nordgården på 1780-talet. Landala som kåkstad blandas Läs mer …
Precis som på Hagaheden kom de mindre landerierna på Heden längre österut att stycka av markbitar till underarrendatorer. Speciellt var detta fallet med Hedås där det under 1800-talet avstyckades mark för nya egendomar till både välbemedlade och fattiga. Sålunda växte det fram kåkbebyggelse mellan nuvarande Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.