Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Galgkrogarna

En guide till Göteborgs stadsdelar – Krokslätt

Krokslätt är känt redan från medeltiden. Då tillhörde byn biskop Algot Brynolfsson i Skara. Redan från tidigt är det en märklig by då den är uppdelad på två socknar, Fässberg och Örgryte. Två av byns gårdar fanns i Fässberg socken och två i i Örgryte socken. Så var det i alla fall så tidigt som 1550 och kanske också innan dess. De förstnämnda var Hökegården och Sörgården. Det ena en gård som var ett militärt boställe och det andra en gård där innehavaren hade hand om post och andra transporttjänster.

I Örgryte socken låg Nordgården och Kongegården. Det senare var en skattegård där innehavaren betalade skatt till kronan och det förstnämnda var en så kallad frälsegård, dvs den var avsedd att tillhöra adelsmän. Krokslätts Nordgården ägde stora marker i Örgryte socken och var troligen den största gendomen efter kungliga (statliga) Älvsborgs Kungsladugård.

På Kongegårdens marker växte på 1700-talet upp en kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen vid Getebergsäng. Det var till stor del krogar som servade alla som vill bevittna eller hade bevittnat avrättningar på Göteborgs avrättningsplats som låg där Carlanderska ligger idag från 1702 fram till slutet av 1700-talet. Bebyggelsen gick under namnet Galgkrogarna och hade omkring 1774 cirka 50 invånare. När textilindustrin utvecklades och byggdes upp på 1800-talet växte denna kåkstad upp på Buråsberget och söderut så att också det gamla soldattorpet i Krokslätts by hamnade i området.

På marker som tillhörde Krokslätts Nordgården växte det tidigt upp arbetarstadsdelar i form av kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen till Göteborg i nuvarande, Albostaden i nuvarande Annedal och Landala. Dessa införlivades med Göteborg redan 1872 respektive 1883. Sistnämnda år inkorporerades också egendomen Gibraltar i Göteborgs stad vilket omfattade huvuddelen av det område som idag är Johanneberg.

Kring de olika textilfabrikerna och bryggerierna  längs med Mölndalsån växte det upp bostäder för de boende, först trähus i olika format, senare också landshövdingehus. Stadsdelar som Burås, Almedal, Elisedal, Mossen och Kallebäck växte fram. Förutom Kallebäck och Mossen låg dessa områden på Kongegårdens tidigare mark. 1884 bildades Krokslätts municipalsamhälle inom Örgryte landskommun. Municipalsamhället omfattade allt som var kvar av Örgryte väster om Mölndalsån. De delar av Almedal som låg öster om ån ingick inte i Krokslätt utan i Kallebäck och Skår medan delarna av dagens Liseberg och den gamla Saab-fabriken (på den tiden Bohus Mekaniska Verkstads AB) på östsidan av ån då låg i Jakobsdal.

På Krokslätt Nordgårdens (som då hette Fredriksdal) ägor växte också en villabebyggelse i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet fram på och nedanför bergen  precis på gränsen till Mölndal. På flera håll sträckte sig bebyggelsen över gränsen. Dessa områden kallas idag Fredriksdal ihop med den senare solgårdshusbebyggelse som senare byggdes där den gamla frälsegårdens huvudbyggnad låg ner mot Elisedal och norr om villabebyggelsen. Nordgårdsgatan som fortfarande finns kvar i Elisedal som en oanvändbar gatstump mellan ett par byggnader och över en parkering var uppfarten till gårdens huvudbyggnad. Väster nuvarande Örgryte äldreboende och Krokslätts sjukhem är 1700-talsvägen som gick till Kongegårdens uthemman Burås fortfarande använd och existerande som en icke-officiell gångväg.

1922 införlivades hela den kvarvarande delen av Örgryte socken med Göteborg. Krokslätts municipalsamhälle blev en stadsdel i Göteborg med namnet Krokslätt. För många som bor i området är detta dock ett icke-existerande namn. Istället bor en i Mossen (väster om Fridkullagatan inklusive Chalmers studenthem men inte villorna i Grågåsgatans omgivning), Burås, Getebergsäng, Almedal, Elisedal och Fredriksdal.

Burås omfattar allt från Buråskyrkan i söder till Gyllenkroksgatan-Eklandagatan i norr som ligger öster om Fridkullagatan, norr om Kullegatans hus och väster om Mölndalsvägen förutom Örgrytehemmet, Örgrytekolonin och Almedal. Almedal är området söder om Framnäsgatan men nedanför backen och omfattar idag också Lyckholms bryggeri, före detta Almedahls fabriker och andra industrier på östra sidan Mölndalsån. Burås inkluderar det gamla villaområdet, studenthemmet Olofshöjd, Barnrikehusen kring Framnäsgatan, miljonprogramsfastigheterna på Glasmästargatan med mer. Det är en av Göteborgs socialt mest diversifierade stadsdelar.

Elisedal omfattar Örgrytekolonin, ett nybyggt kvarter invid, ett studenthem samt industri- och kontorsområdet söder därom fram till Mölndalsgränsen vid Lana på västra sidan Mölndalsån. Östra sidan Mölndalsån är egentligen Kallebäck men får nog idag anses vara en del av Elisedal. Men de som bor där idag kallar troligen inte sitt område för Elisedal även om spårvagnshållplatsen heter så. Lana är inte och har aldrig varit en stadsdel, det var namnet på en fabrik som låg vid stadsgränsen.

Många studenter och nyinflyttade som bor området kallar Burås för  Johanneberg efter den mer kända stadsdelen i norr och eftersom det står på bussen som går till gränsen mellan Burås, Mossen och Johanneberg. Fredriksdal kallas i allmänhet Fredriksdal, Almedal kallas Almedal och Getebergsäng som omfattar  remsan mellan Liseberg och Mölndalsvägen samt parkeringen söder om Liseberg samt numera också de delar av Jakobsdal som hamnat väster om motorvägen. Dessutom inkluderas husen längs med Mölndalsvägen fram till Buråsliden oftast i benämningen

Idag ingår hela Krokslätt i Krokslätt primärområde tillsammans med delar av Kallebäck, Skår och Jakobsdal som numera ligger väster om motorvägen såväl som en del av Johanneberg som består av Carlanderska sjukhuset och bebyggelsen norr därom ner till Korsvägen. Humanisten och Renströmsparken ligger dock inte i Krokslätts primärområde.

Kyrkligt ingår Krokslätt i Johannebergs församling som bildades 1929 genom utbrytning ur Vasa församling. År 1951 överfördes Krokslätt från Örgryte församling och samtidigt återfördes ett större område till Vasa församling.

Källor: Kartor som jag har i min ägo, samtal med äldre släktingar till min fru, böcker av Sören Skarback och skrifter från den numera sannolikt insomnade stadsdelsföreningen Gamla  Galgkrogspojkar och töser. Dessutom Wikipedia och egen lokalkännedom.

 

Advertisements

Burås – en märklig stadsdel i södra Göteborg

I södra Göteborg ligger en liten stadsdel som heter Burås. Den är inte mycket för ögat med sin bebyggelse av gamla villor, nya villor, solgårdar, miljonprogramshus, studenthem, pensionat, små trähyreshus, landshövdingehus, nya moderna hyreshus och konstiga hus som ser ut som Globen i miniatyr eller som ett skepps kommandobrygga.

Från början en stadsdel som byggde på höjderna i södra Göteborg, utanför stadsgränsen, av textil- och bryggeriarbetare på fabrikerna i Örgryte socken, vid Mölndalsån i Jakobsdal, Getebergsäng, Almedal och Elisedal. Det var en favela, en kåkstad som byggdes upp med början i mitten av 1800-talet och början av 1900-talet men som inte byggts färdig ännu. Det finns fortfarande obebyggda tomter och tomma områden, mer än 150 år senare, trots att stadsdelen ligger endast 10-15 minuters promenad från Götaplatsen i centrala Göteborg.

De byggde runt Krokslätts bys gamla soldattorp som låg kvar vid Utlandagatan fram till omkring 1975 och runt galgkrogarna vid Tröcksliden, den nuvarande trappan vid Gyllenkroksgatan. De byggde på Krokslätt Kongegårdens och Burås ägor och precis utanför Göteborgs stadsgräns. Kongegården ägdes en tid av kopparslagarmästare Bengt Landin, som också ägde Landala, där en annan kåkstad byggdes utanför stadsgränsen. I stadsdelen finns två gator som minner om kopparslagarmästaren, det är dels Mäster Bengtsgatan (okej, den ligger egentligen i Fredriksdal på Krokslätts Nordgårdens (Fredriksdals) ägor, dels Kopparslagaregatan. Ett fruktträd från Fredriksdals trädgård står fortfarande kvar i backen nedanför Stuxbergsgatans parklek.

Men nu är vi i Fredriksdal, visserligen en trevlig stadsdel där minst två författare bott, Sören Skarback och Ove Allansson, men den speciella stadsdelen är den gamla kåkstaden Burås. Faktiskt en av väldigt få kvarvarande kåkstäder i Sverige även det idag inte på något sätt ser ut som en kåkstad idag. Men en gång i tiden, i början av 1900-talet var det en ökänd stadsdel, känd för sina stökiga ungdomar, brottslighet och fattigdom. Det var ett område som de mer välbärgade inte gärna gick till.

På 1960-talet var Burås fritidsgård centrum för musiken bland ungdomar i Göteborg. ”Elgitarrernas Mecka” för att citera Hans Sidén i boken 60-talspop i Göteborg. Fritidsgården hade inte bara många live-spelningar utan det fanns fler band som tränade där än på någon annan fritidsgård i Göteborg. Band som Strangers, Doris, Perhaps, Supermen och Apaches. Idag är Burås fritidsgård en förskola, Framnäsgatans förskola. På Burås fritidsgård bildades också Hawks MC.

Men inte nog med det, i stadsdelen ligger också huset där Bo Winberg bodde och hans band Spotnicks hade studio. Där bland annat brittiska Shadows lär ha varit och spelat in. Senare kom en annan musiker att växa upp i grannhuset till huset där Winberg hade studio på 1960-talet. Den så tragiskt bortgångne Anders Göthberg som var med i Broder Daniel växte upp där. Och i ett hus snett bakom det hus där Anders Göthberg växte upp hade några årtionden tidigare en annan musiker växt upp, basisten Matz Nilsson.

Överhuvudtaget har Burås varit uppväxtmiljö eller bostadsområde för en mängd musiker i den göteborgska miljön, förutom de nämnda så också jazztrummisen Anders Kjellberg och pianisten Thomas Darelid. Matz Nilssons kusiner Salomon Helperin och Samuel Helperin (de två senare hade andra namn när de var barn) växte inte upp i området, men det gjorde däremot deras far, som också var musiker och känd för att kunna spela på två trumpeter samtidigt.

Flera landslags- och ÖIS-spelare i fotboll också växt upp i stadsdelen. En av dem, Evert ”Sperlingen” Hansson”, hade efter fotbollskarriären en livsmedelsaffär, tvärs över gatan från Bo Winbergs hus, som han övertog från sin far Zander Hansson. Huset finns fortfarande kvar. Från början spelade han dock i IK Virgo, precis som en annan Öisare och landslagsspelare, Ivar Klingström. Både uppvuxna på samma gata, Kopparslagaregatan. En gata på vilken också Karin Kavli, chef på stadsteatern, bodde. Bo Winbergs hus är idag ett litet hotell, Annes Hus.

Fram till 1923 låg Burås i Örgryte socken och utanför Göteborg. Mellan 1884 var det en del av Krokslätts municipalsamhälle med 3 695 invånare år 1900. En del av Krokslätt låg dock i Fässbergs socken, numera Mölndal. Det kallades Krokslätt Sörgård och hade som tätort 598 invånare år 1900.

I Burås finns en egen kyrka, Buråskyrkan, även om stadsdelen samt kringliggande andra stadsdelar i Krokslätt idag ingår i Johannebergs församling. Det finns idag ingen kommunal skola, men däremot två stora privata skolor med elever från hela Göteborg. Dessutom finns en missionskyrka som idag heter Johannebergs Equmeniakyrka. I området finns två fotbollslag som båda spelar på Mossens IP eller Guldheden Södra, de fotbollsplaner som finns i grannstadsdelen Mossen. Förutom IK Virgo är det Mossens BK.

Gränserna för stadsdelen kan sägas vara naturen väster om Örgrytehemmet Framnäsgatan-Krokslättsgatan (Norra Krokslättsgatan) i öster som avgränsar mot Elisedal, Almedal och Getebergsäng, Gyllenkroksgatan-Eklandagatan i norr som utgör gräns mot Johanneberg, Fridkullagatan i väster som utgör gräns mot Mossen samt gränsen i söder mellan Buråskyrkan och hyreshusen i Fredriksdal liksom naturen mellan de stora husen på Glasmästargatan och de mindre husen på Kullegatan och Fredriksdalsgatan i Fredriksdal.

Källor: Flera böcker av Sören Skarback, Vilgot Nilssons bok om Burås och en del andra böcker om Örgryte socken och om Landala.