Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Williamsson

Kvarteret Nålmakaren

Kvarteret Nålmakaren, Östra Hamngatan-Kronhusgatan-Götgatan-Postgatan var från början ett enda kvarter ihop med kvarteret Gästgivaren. Götgatan drogs fram mitt i det gamla kvarteret år 1794 varvid det blev två kvarter, Nålmakaren och Gästgivaren. När Östra Nordstaden byggdes på 1970-talet slogs de två kvarteren ihop med kvarteret Köpmannen och fick det senare kvarterets namn.

Uppmätningsritning till huset å tomten No. 67 o. 68 i Stadens 7de Rote; Hjalmar Cornilsen, 1906

Uppmätningsritning till huset å tomten No 67 o 68 i Stadens 7de Rote; Hjalmar Cornilsen, Maj 1906

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 7, tomt 65, Olufsson, Kråka  Poies (Pois), Nissen, Kijp, Schröder, Limmerhult
Rote 7, tomt 66, Olufsson, Kruse, Bornander, Schutz,
Rote 7, tomt 67, Liedgren
Rote 7, tomt 68, Kråka,
Rote 7, tomt 69, Dymling,
Rote 7, tomt 70,
Rote 7, tomt 71, Dimberg, Greise, Ahlmarck, Schultz
Rote 7, tomt 72, Götgatan
Rote 8, tomt 11, Götgatan
Rote 8, tomt 12, Söderling, Hallberg
Rote 8, tomt 13, Hallberg
Rote 8, tomt 14,
Rote 8, tomt 15, Bergström, Bauer, Söderling, Lack
Rote 8, tomt 16, Petschler
Rote 8, tomt 17, Åkerhög
Rote 8, tomt 18, Lundberg, Pettersson. Lundgren, Ringner, Heyman, Hultman
Rote 8, tomt 19, Dettergren, Ljunggren, Hlling, Bauer, Hultman
Rote 8, tomt 20, Hasselberg, Radhe, Hultman
Rote 8, tomt 21, Ahlman, Singöhl, Spaak, Printz, Hultman, B H Santessons söner, Malm, Warburg & Co, Nolleroth, Wennerberg
Rote 8, tomt 22, Swart, Williamsson, Gunnander (Gonander), Schutz, Insulander, Kock, Hammar, Lemmike, Hultman, B H Santessons söner, Malm, Warburg & Co, Nolleroth, Wennerberg
Rote 8, tomt 23, Cederflycht, Kock, Liedberg, Boustedt, Wengren, Weisell, Hedenberg,

Kvarteren Nålmakaren/Gästgivaren

Kvarteren Nålmakaren/Gästgivaren

Advertisements

Kvarteret Borgaren

Kvarteret Borgaren, Torggatan-Kronhusgatan-Östra Hamngatan-Postgatan.

Kvarteret ligger inom den del av staden som ursprungligen börjar bebyggas vid stadens anläggande på 1620-talet. Kvarteret har härjats av de stora stadsbränderna 1669 och 1746. På en karta från 1803 utgör en stor del av kvarteret trädgård till det Hallska huset som ligger i hörnet Östra Hamngatan/Postgatan. Trädgården finns också omnämnd i skriftligt källmaterial från sekelskiftet 1700/1800.

Tomter enligt Göteborg tomtägare 1637-1807

Rote 7, tomt 63, Printz, Brack, HallW M Leman & Co, Broddelius, Kjellberg, Hallska tomten
Rote 7, tomt 64, Wass, Hall, W M Leman & Co, Broddelius, Kjellberg, Hallska tomten
Rote 8, tomt 24, Tüchler, von Akern, Bex, Thorsson, Busck, Engelska reformerta församlingen, Hall, W M Leman & Co, Kjellberg, Hallska huset
Rote 8, tomt 25, Merser, Arenberg, Bruhn, Cederbourg,
Rote 8, tomt 26, Jung, Crocat (Croquet), Bruhn, Rydberg, Amija, Friederici, Williamsson, Risberg, Setterborg
Rote 8, tomt 27, Olsson, Brusewitz, Liedborg, Liedberg, af Sandeberg, Tengberg, Jonas Kjellberg & Co, Risberg, Setterborg
Rote 8, tomt 28, Liedborg, Liedberg, af Sandeberg, Tengberg, Jonas Kjellberg & Co, Risberg, Setterborg
Rote 8, tomt 29, Pohlman, von Lengercken, Schultz, Orth, Hallberg
Rote 8, tomt 30, Stidder, Bödker, Hunter, Ysing, Schotte, Orth, Rambeau, von Sollen, Borgman, Råberg, Montan, Hagman, d’Artis, Hall, W M Leman & Co, Kjellberg, Ahrenberg, Ahrenbergska huset, Hallska tomten

Kvarteret Borgaren

Williamsson – bryggare och handelsmän

Alexander Williamsson I (-1729) blev 1701 handlare i Göteborg. Ett par år senare köpte han en tomt vid hörnet Kronhusgatan och Östra Hamnen (dagens Östra Hamgatan). Där startade han ett bryggeri som med tiden kom att bli rätt omfattande. Han var också redare och spannmålshandlare samt ägde en period Gullmarsbergs säteri i Bohuslän. Detta genom att Christian Ludvig von Ascheberg (1662-1722) drabbades hårt av reduktionen av gods på 1690-talet och fick låna pengar av Alexander Williamsson som sedan då von Ascheberg inte kunde betala övertog säteriet. Alexander Williamsson var gift med en kvinna vid nann Catharina Sothelia och de fick minst 5 söner. Vid Alexander Williamssons död såldes säteriet. Brodern Jacob Williamsson var köpman på Marstrand.

Äldste sonen till Alexander Williamsson I var Martin eller Mårten Williamsson (-1756), som var skeppare och fick burskap i Göteborg 1741 och sedan blev handlare och bryggare liksom fadern. Han var gift med Beata Knape (-1784) och efter att  hon hade vunnit inträde i bryggargillet växte bryggeriföretaget med fart. Martin Williamsson fortsatte med faderns spannmålshandel och rederiverksamhet vid sidan av bryggeriet. Vid hans död drevs verksamheten vidare av änkan.

En annan son var Alexander Williamsson II (1726-61), gift med Christina Beata Busck (1728-93), dotter till Johan Hansson Busck och Anna Thalena Gathe. Paret Alexander Williamsson II och Cristina Beata Busck hade minst fyra söner, Martin Williamsson (1746-80), Johan Williamsson (1751-?), Alexander Williamsson och Jacob Williamsson. Denne Jacob Williamsson tycks ha varit gift med Anna Thalena Bagge, dotter till Samuel Bagge (1738-1814), kusin till Jacob Williamssons. Anna Thalena Bagges syster Johanna Bagge (-1800) var gift med Jacob Olbers (1769-1830). Bröderna Johan Williamsson och Jacob Williamsson drev ett sillföretag.

Övriga söner till Alexander Williamsson I var Gilbert Williamsson, Petter Williamsson och Johan Williamsson. Den sistnämnde var krigskommissarie och vid sin död 1754 krigsråd. Han var gift med  Beata Knapes syster Anna Maria Knape.

Systrarna Knape var sannolikt också systrar till Anders Hansson Knape (1720-86), köpman i Uddevalla, som 1772 köpte Gullmarsbergs säteri. Denne var också ägare till Gustafsberg.

Lorentz Ekman (1693-1775), gift med Lona Knape (förmodligen ytterligare en syster), startade år 1758 ett bryggeri på Stampen. Efter Ekmans död sålde hans änka Lona Knape år 1783 bryggeriet till Göran Bremberg (1745-1797). Det var då värderat till 2 333 riksdaler. Bremberg dog barnlös 1797, och hans änka, född Christina Norling, fortsatte rörelsen fram till sin död 1827. Samma år ansågs bryggeriet värt över 5 000 riksdaler. Därefter tog den Prippska eran sin början med att det Brembergska bryggeriet år 1828 arrenderades av Johan Albrecht Pripp (1795-1865). År 1844 köpte J.A. Pripp byggnaderna och hela verksamheten.