Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Anders Svensson

En guide till Göteborgs stadsdelar – Gamlestaden och Marieholm

Gamlestaden heter så för där låg den gamla staden, Göteborgs föregångare, Nya Lödöse (Nylödöse, Nylöse).

Nya Lödöse grundades den 17 augusti 1473. Befolkningen i Lödöse (Gamla Lödöse) flyttades successivt till området kring Säveholmen vid Säveåns utlopp i Göta älv (kring nuvarande hållplatsen Gamlestadstorget) för att undgå den norska kontrollen och beskattningen vid Kungälv. Någon ny försvarsanläggning behövde inte byggas i Nya Lödöse, eftersom borgen Älvsborg fanns vid älvmynningen.

I december 1507 brändes staden av danskarna under Henrik Krummedige vilket föranledde diskussioner om att befästa staden. I början av fastan år 1526 besökte Gustav Vasa Nylöse och utfärdade i samband med detta ett privilegiebrev som bland annat betonade vikten av detta. För att stärka Nylöses ställning upphävde kungen samtidigt Gamla Lödöses stadsprivilegier. I maj 1542 var kungen och borgarna överens om att staden skulle flyttas ut till Älvsborgs slott, men Dackefejden kom emellan. Efter upprorets slut, tog kungen i augusti 1543 upp ämnet på nytt med både ståthållaren på Älvsborg och med nylösingarna själva. Fram till sommaren 1545 var borgarnas motstånd mot en flytt fortfarande betydande, då de började oroa sig för stadens säkerhet vid ett fientligt anfall. Även Lindholmen diskuterades som en alternativ plats för den nya staden.

En flytt till Älvsborgs slott kom också till stånd och en liten stad, Älvsborgsstaden, växte från 1547 fram i det nuvarande Klippan. Sedan Älvsborgsstaden 1563 förstörts av danskarna i samband med det Nordiska sjuårskriget, fick stadsborna återvända till Nya Lödöse.

Kvibergs by med åker, äng, skog blev så småningom stadens egendom liksom vissa rättigheter fiske i älven. I samband med att rikets råd beviljade namnbytet till Nylöse fick staden dessutom Härlanda by i förläningen, eftersom staden ansågs behöva mer mark.

1599 hade Nylöse 155 borgare ”nordan ån” och 108 borgare ”sunnan ån”, vilket motsvarade en befolkning på 1 300-1 600 invånare. I storlek var detta jämförbart med dåtidens Kalmar och Söderköping Vi samma tid bodde det kring 200 personer i en liten stad vid Älvsborgs slott.

Trots upprepade befallningar om befästningars uppförande kom borgerskapet i Nylöse inte långt med den enkla jordvall, som de började anlägga kring staden. År 1611 uppförde Jesper Mattsson Krus en skans utanför Nya Lödöse söder om ån, och sedan fullbordades äntligen graven omkring staden, varefter ett danskt anfall framgångsrikt slogs tillbaka. Allert von Sittman var borgmästare i Nya Lödöse vid tiden för anfallet.

I januari 1612 intogs dock Nya Lödöse av kung Kristian IV:s trupper och befästes, men återtogs 27 februari av Krus och brändes. Efter freden fick inte borgarna återuppbygga sina hus; de skulle flytta till Brätte eller Alingsås eller ”annorstädes hvar de kunde”. 1619, då Älvsborg återlämnats till Sverige av danskarna, börjades dock återuppbyggandet, men 24 februari 1624 beslöt Kungliga Majestät, att Nya Lödöses borgare genast skulle flytta till det nyanlagda Göteborg och platsen där den forna staden hade legat kom med tiden att kallas och heta Gamlestaden.

Från 1624 blev Härlanda och Kvibergs byar därför delar av den nya staden Göteborg. Platsen för Nya Lödöse blev landerimark och på stadens områden söder och norr om Säveån fanns landerier som Mariedal (Gamlestaden), Marieholm, Waterloo samt Kristinedal och Ånäs söder om ån. Öster om, i Kviberg, låg Bellevue, Kvibergsnäs och Kviberg.

nya_lodose

Detalj ur karta från 1880, Regionarkivet GIV 74b. På kartan syns exempelvis landerierna Ånäs, Marieholm, Kristinedal och Waterloo samt resterna av Ny Lödöses vallgrav vilken löper i en halvcirkel kring Gamlestaden.

Kristinedals landeri och Ånäs landeri (vars ägor låg väster om Kristinedals) kom att bli ett tidigt centrum för Göteborgs industrialisering. Kristinedals ägor tycks ha omfattat höjderna i Bagargården som en del kallar Strömmensberg.

Landerierna Ånäs och Kristinedal hamnade i familjen Sahlgrens ägo på 1930-talet på marken som tillhörde Ånäs anlades ett sockerbruk år 1730 efter att bröderna Jacob Sahlgren och Niclas Sahlgren året innan fått ett privilegium för att driva ett sockerbruk. Sockerbruket var en av Göteborgs första stora industrier och fortsatte med produktionen fram till och med 1835. Efter Jacob Sahlgrens död övertog hans änka Birgitta Sahlgren rörelsen och från 1771 drevs företaget av hennes arvingar. Åren 1822-1828 ägdes sockerbruket av N. Björnberg och därefter till 1832 av hans arvingar. Under åren 1833-35 innehades bruket av firman Dimberg & C:o. Därefter upphörde verksamheten.

Familjen Sahlgren med ättlingar ägde landeriet ända till 1843, då de anhöll om att få dela landeriegendomen i två lotter. Den första av dessa, bestående av sockerbruksbyggnaden och trädgården avyttrades 1843 till A. Barclay & Co. Sedan besittningsrätten under de följande årtiondena ofta skiftat, inlöste staden landeriet år 1874. Sockerbruksbyggnaden från 1729, vid Säveåns södra strand, övertogs 1854 av Rosenlunds spinneri, i vilket A. Barclay & Co var delägare, och inreddes till bomullsspinneri, Gamlestadens fabriker, som först var en filial till fabriken vid Rosenlund.

Textilfabriken kom att ge upphov till Svenska Kullagerfabriken AB (SKF) som anlade en stor fabrik i Gamlestaden. I samband med att Gamlestadens fabriker och SKF växte byggdes bostäder i närområdet, såväl trähus som landshövdingehus. SKF fabrik byggde på mark som hörde till Mariedals landeri.

Norr om det gamla stadsområdet låg Hospitalet fram från 1528 då det flyttade dit från Lödöse. Hospitalet fick år 1540 Skräppekärr i förläning. Skräppekärr motsvarar ungefär det vi idag kallar Alelyckan. 1872 flyttade hospitalet till Lillhagen på Hisingen och blev S:t Jörgens sjukhus. Hospitalet låg på mark som tillhörde Göteborg men det drevs inte av staden. Det var en egen kyrkoförsamling mellan 1627 till 1883. Det enda synliga som finns kvar idag är resterna av hospitalskyrkogården i utkanten av Gamlestaden på vägen mot Alelyckan.

Det som idag är Marieholms industriområde och järnvägsområdet mellan Gamlestaden var fram till järnvägens byggande en holme, Gamlestadsholmen, vassar och vattendrag. Fastlandet gick inte längre än till där järnvägen väster om Gamlestaden går idag.

Göteborgsområdet 1809

Göteborgsområdet 1809

Väster om järnvägen så byggdes den första industrin, Göteborgs slakthus, år 1905. Allteftersom byggdes det fler lagerlokaler och industrier i Marieholms industriområde som när motorvägen mellan Göteborg och Angered byggdes kom att bli en isolerad industristadsel i väster skiljd från Gamlestaden av motorvägen. I väster är Göta Älv gräns, i söder Säveån, i öster motorvägen och i norr Lärjeåns mynning. Öster om motovägen och järnvögen och norr om berget vid Hopsitalskyrkogården kallas det idag Alelyckan, men huvuddelen av det området tillhörde urpsrungligen SKräppekärr och Hospitalet.

Gamlestaden är söder om Alelyckan, öster om motorvägen, norr om Säveån förutom kvarteren på båda sidor om Gamlestadsvägen där Gamlestades Fabriker och andra industrier ligger på marker som tidigare var Ånäs och Kristinedals landerier. Officiellt hör det senare området dock till primärområdet Sävenäs. I norr utgör Kvibergs kyrkogård den sista delen av Gamlestaden innan Kortedala och i öster sträcker sig Gamlestaden till Bellevue där stadsdelen Kviberg tar vid.

I de västra delarna av Gamlestaden dominerar industrier följt av landshövdingehus till berget öster om Brahegatan. Öster och norr om berget samt kring Bellevue är det främst barnrikehus (solgårdar, funkisbebyggelse, lamellhus)) byggda från 1930-talet och framåt. Barnrikehusen betraktas i allmänhet som delar av Gamlestaden men kallas av en del istället för Nylöse och av andra Bellevue.

Den moderna bebyggelsen mellan Kvibergsvägen och Säveån öster om Bellevue samt de stora miljonprogramshusen och andra hus norr om Regementsvägen och öster om Kortedalavägen betraktas i allmänhet som delar av Kviberg ihop med den gamla militärförläggningen och inte som delar av Gamlestaden. Kanske en del också kallar husen mellan Kvibergsvägen och Säveån för Bellevue.

Marieholm, Alelyckan, Gamlestaden och Kviberg ligger i  primärområde Gamlestaden. Lärjeholms gård som en gång låg i Angereds socken räknas nog som en del av Alelyckan av de flesta även om gården ligger norr om Lärjeån. Formellt ligger den därmed i Hjällbo primärområde. Lärjeholm inköptes 1895 av Göteborgs stad för att där anlägga ett nytt vattenverk. Gårdens marker omfattade såväl huvuddelen av dagens Hjällbo som de nordliga delarna av dagens Alelyckan, en del den mark söder om Lärjeån som idag är Kortedala. Dessutom delar av Rösered, huvuddelen av dagens Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen. 1928 inkorporerades delar av Utby från Partille landskommun. 1930 inkorporerades Lärjeholm ägor plus några mindre gårdar söder om Lärjeån från Angereds landskommun och dessutom införlivades ytterligare delar av Utby med Göteborg, däribland det som idag är Bergsjön och delar av det som är Kortedala.

Gamlestadens primärområde 301

Kyrkligt har Gamlestadsområdet en komplicerad historia på grund av Hospitalsförsamlingen och Nya Lödöse. Idag hör hela området till Nylöse församling som grundades den 17 augusti 1473 genom en utbrytning ur Utby församling. Församlingens namn var till 5 augusti 1474 Götaholms församling, därefter till 1543 Nya Lödöse (Nylöse) församling, därefter till 1571 Älvsborgs församling, därefter till 1627 Nylöse församling. Från 1627 till 1 maj 1883 Göteborgs hospitalsförsamling (eller Kronohospitalsförsamlingen), därefter till 1968 Gamlestads församling för att 1969 återfå namnet Nylöse. Församlingen införlivade 1528 Härlanda församling som sedan utbröts 1951 (Kålltorp och del av Bagaregården). 1928 överfördes från Partille församling den del som före 1571 utgjort Utby församling. 1960 utbröts Kortedala församling, 1969 Sankt Pauli församling och 1971 Bergsjöns församling.

Advertisements

Kvarteret Gamla Tullen

Kvarteret Gamla Tullen, Skeppsbron-Postgatan-Smedjegatan-Norra Hamngatan.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 5, tomt 54, Dennick, Lydinghielm, Gripenwald, Crocat (Croquet), Wallman, von Öltken, Göteborgs stad, Sahlgren, Silfverschiöld, Broströmia
Rote 5, tomt 55, Erik Dahlberg, Gathenhielm, Björnberg, Malm, Malmska huset
Rote 5, tomt 56, Staten (Kronan) Gyllenberg, von Köhler, Schuman, Adlercrantz, Amija, Stierncrona, Tham, Pike (Peik), Alströmer, Björnberg, Arfvidson, Evers, Röhss, Thamska huset
Rote 5, tomt 58, Radhe, Båthman (Palmencrona)
Rote 7, tomt 53, Brandt, Woldenberg, Bieder, Almroth, Rancke, Holterman,
Rote 7, tomt 54, Miller, Reuter, Stolpenberg, Fattigförsörjningsinrättningen
Rote 7, tomt 55,

Gamla Tullen

Kvarteret Härbärget

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

Hela den östra delen av kvarteret, tomterna 3-7 och 133-134 upptogs av Bloms Hotell / Grand Hotel Haglund mellan 1808 och 1972. Grand Hotel Haglund omfattade även tomterna 126-127. Därefter har det varit en ny fastighet som till en början hette Citypassagen men idag inte har nåt särskilt namn.

Kvarteret omfattar även nuvarande Brunnsparken och Palace-byggnaden.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 125,
Rote 4, tomt 126, Röhl, Utfall, Barthengren, Segerlind, Sandahl, Haglund
Rote 4, tomt 127, Haglund
Rote 4, tomt 128, Lundborg, Oterdahl, Benecke, Hertz, Delmonte
Rote 4, tomt 129, Lake, Friberg, Linde,
Rote 4, tomt 130, Lind,
Rote 4, tomt 131,
Rote 4, tomt 132,
Rote 4, tomt 133, Wessberg, Blom
Rote 4, tomt 134, Blom
Rote 4, tomt 135, Norman
Rote 5, tomt 1, Carlberg, von Jacobson,  Jacobsonska sockerbruket, Fürstenberg, Palace Hotell
Rote 5, tomt 2, Järnvågen, Damm, Tham, von Jacobson, Eckerman, Santesson
Rote 5, tomt 3, Limmerhult, Patkul, Wohlfahrt, Damm, Blom, Grand Hotel Haglund
Rote 5, tomt 4, Rasch (Rask), Rising, Lüdert (Lüder), Hoppe, Norman, Sahlgren & Söner
Rote 5, tomt 5, Lüdert (Lüder), Feigel, Almroth, Santesson, Gjers, Segerlind, Kullberg, Dymling, Emanuel Magnus & Co, Magnus, Eckhart
Rote 5, tomt 6, Håkansson (Lenberg), Dittmer, Dijkman, Flobäck, Willerding, Gjers, Eckhart, von Holten, Berg, L. Fürstenberg & Co
Rote 5, tomt 7, Berling, Brinck, Flodin, Björck, Lindström
Rote 5, tomt 8, Weissman, Braun-Johan, Macklier, Utfall, Barthengren, von Matern, Lindström, von Holten, Wewetzer, Indebetou, Lichtenberg, Södra Hamngatan 47
Rote 5, tomt 9, Mörck, Sjöberg, Boethius
Rote 5, tomt 10,
Rote 5, tomt 11, Baltzer,  Bromelius, Häger, af Sandeberg, Neuman

Härbärget

Kvarteret Arkaden

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

På 1890-talet revs en del av kvarteret då Sveriges enda privatägda gata, Arkaden, drogs snett igenom kvarteret och en stor tegelbyggnad med torn uppfördes.

I kvarteret fanns flera kända företag, bl.a. Arcade restaurang och smörgåsaffär, Brobergs Tobakshandel, Törnstens herrekipering, Waidele musikaffär, Stibergs hörna och Hugo Bonanders damfrisering.

Samtliga hus i kvarteret revs 1969-1974 och de tre nuvarande byggnaderna uppfördes. År 2000 byggdes kvarterets inre delar om och nya höga entrépartier tillkom på hörnen i sydväst och nordost.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 116, Herwegh, Kåhre, Åkerman, Roos, Dickson, Heyman
Rote 4, tomt 117, Ström, Sahlgren, Sandberg, Kåhre, Bronander, Jansson, Rhedin
Rote 4, tomt 118, Wohlfahrt, Spång, Lembke (Lemke), Sjöberg, Schiller
Rote 4, tomt 119, Lind, Schildt, Berg, Wetterquist, Wetterman, von Schaffrath, Söderberg, Sjöberg
Rote 4, tomt 120, Kierr, Poies (Pois), Fogelberg, Arfvidsson
Rote 4, tomt 121, Kinnarid (Kinnert), Meijer, Oterdahl, Fogelberg
Rote 4, tomt 122, Friberg, Fogelberg
Rote 4, tomt 123, Eilking. En av de tomter som försvann när Fredsgatan anlades.
Rote 4, tomt 124, Lohman, Liedblad & Sjögren, Warburg, Andersson, Hyllengren
Rote 5, tomt 12, Dellinghusen (Dellinghausen), Böker, de Silentz, Oterdahl, Engelblom, Benecke
Rote 5, tomt 13, Dellinghusen (Dellinghausen), Tham, Gripenstedt, Habicht, Colliander
Rote 5, tomt 14, Böker, Ström, König, Sandberg, Bronander, Bahrman, Janse, Rhedin
Rote 5, tomt 15, Salfelt, Bratt, Edenberg, Zachrisson, Wohlfahrt, Westerling,  Westerling & Wohlfahrt, Franck
Rote 5, tomt 16, de Buur (de Boer), Ollonberg, Herwegh, Andersson, Kåhre, Roos, Dickson, Heyman
Rote 5, tomt 17, Hertzen (Hartzen), Herwegh, Kuhn, Nissen, Tanggren, Heegh, Spargren, Nordenberg, handelsfirma G Lewien, Denninghoffska huset

Arkaden

Antonsonska huset

4 roten nr 115, kvarteret Frimuraren, Drottninggatan 34. År 1746 köptes det av handelsmannen Johan Anders Lamberg, som även ägde Drottninggatan 35 mitt emot. Sedan fadern dött 1783 övertogs fastigheten av yngste sonen Carl Lamberg, bror till Peter Lamberg.

Efter branden 1802 uppfördes ett tvåvånings stenhus år 1810. År 1891 förändrades fasaden och första våningen försågs med stora skyltfönster. Efter försäljning år 1916 till AB John Antonsons Boktryckeri kom fastigheten att kallas för Antonsonska huset. Tryckeriet höll till där fram till 1932, då fastigheten övertogs av Svenska Handelsbanken.

Drottninggatan 34 och 36.

Drottninggatan 34 och 36. 1954 innan rivningen. Licens: CC-BY-NC-ND

Det Antonsonska huset revs 1954 och ersattes med ett nytt bankpalats, ritat av Kjell Westin. Byggnaden var i tre våningar, där den första var indragen, så att en arkad bildades över trottoaren och fasaden var klädd med koppar. Denna fastighet revs 1976. Nu ligger Handelsbankens nya hus där och på flera närliggande tomter.

Silvanderska huset

5 roten nr 21. Kvarteret Frimuraren. Södra hamngatan 33.

På 1790-talet byggdes ett nytt tvåvånings trähus på tomten. Det brann ner år 1802. Stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg fick därefter i uppdrag att rita ett trevånings stenhus, vilket började byggas år 1804. År 1859 skedde en ombyggnad efter ritningar av P.J. Rapp, varvid fasaden förändrades helt. År 1884 övertogs fastigheten av Livförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan, och i början av 1900-talet skedde en ombyggnad efter ritningar av Rudolf Steen, varvid byggnaden försågs med en fjärde våning.

Huset kallades allmänt för det Silvanderska huset efter Silvanders herrekipering, som höll till där och år 1920 köptes det av Fastighets AB Södra Hamngatan 33, som främst ägdes av Silvanders. Fastighetsbolaget förvärvades av Svenska Handelsbanken i december 1941 och 1954 togs fastigheten över av banken. En om- och tillbyggnad genomfördes 1954 efter ritningar av Kjell Westin. Kring 1976 revs huset. Handelsbankens nya hus står står sen 1978 på platsen.

Södra Hamngatan 29, 31, 33

Södra Hamngatan 29 (Malmsjöhuset), 31 (Frimurarlogen), 33 (Silvanderska huset) [nr från höger], 1902.

Malmsjöhuset

Hus som låg på Södra Hamngatan 29 (5 roten nr 24) i kvarteret Frimuraren fram till 1980. Vid stadsbranden 1721 skadades den dåvarande stenbyggnaden svårt, men den renoverades året därpå. Omkring år 1750 köptes fastigheten av direktören vid Svenska Ostindiska Companiet, Abraham Grill d.y. Under åren 1755–1760 hyrdes trähuset på gården ut till Svenska Frimurare Orden Göta Provinsialloge.

I början av 1800-talet brann trähuset ner och stenhuset skadades svårt. Det brandskadade huset köptes av Anders Pettersson Fröding, som lät uppföra en ny byggnad år 1806, ritat av Carl Wilhelm Carlberg. År 1837 byggdes det om med butikslokal i nedervåningen. År 1841 öppnade urmakaren Carl Ludvig Malmsjö en butik i den västligaste butikslokalen. Firman kom att finnas kvar där i över hundra år.

Fröding sålde det år 1856 till konsuln och verkställande direktören vid Brand- och lifförsäkrings AB SveaEduard Boye, som bodde där fram till sin död 1891. Boye lät inreda fler butikslokaler.

1980 revs huset, även fasaden som ursprungligen var  tänkt att bevaras. Ett nytt hus byggdes för Göteborgs och Bohus Läns Stadshypoteksförening.

C.L. Malmsjö & Co 1919

C.L. Malmsjö & Co 1919

Södra Hamngatan 29, 31, 33

Södra Hamngatan 29 (Malmsjöhuset), 31 (Frimurarlogen), 33 (Silvanderska huset) [nr från höger], 1902.

Källa: Wikipedia

Frimurarlogen

Endast för medlemmar

Riksbankshuset

Riksbankshuset upptar en genomgående tomt mellan Södra Hamngatan och Drottninggatan i kvarteret Frimuraren. Tomten var ursprungligen tre fastigheter,  5 roten nr 25 och 26 mot Södra Hamngatan och 4 roten nr 112 mot Drottninggatan.

De tre fastigheterna kom att samlas på en hand i början av 1800-talet när de en efter köptes av kommerserådet Andreas Andersson. Han lät Carl Wilhelm Carlberg rita ett nytt hus, som uppfördes åren 1804–1808. Mot Södra Hamngatan hade det tre våningar och mot Drottninggatan var det ett envåningshus. Bottenvåningen inrymde handelslägenheter och magasin, medan de övre våningarna var bostadsvåningar. Andreas Andersson avled år 1809 och huset såldes 1811 till kommerserådet och rådmannen Niclas Malm. Efter stadsbranden 1813 flyttade Carl Wilhelm Carlberg, som förlorat sin bostad vid Norra Hamngatan, in i Malms hus och avled där året därpå. Efter Malms död 1817, såldes huset år 1820 till grosshandlaren Anders Magnus Prytz.

Efter Prytz död 1837 sålde änkan fastigheten till Riksens Ständers Bank (senare Riksbanken, Sverige Riksbank) år 1842 varvid banken flyttade sitt kontor dit. Undervåningen byggdes om 1841. 1886 uppfördes ett nytt hus för Riksens Ständers Bank efter ritningar av Viktor Adler. Envåningsbyggnaden mot Drottninggatan revs samtidigt och ersattes med en trevåningsbyggnad. Den nya Riksbanken invigdes år 1889. År 1943 byggdes huset om efter ritningar av Nils Einar Eriksson. Vid den ombyggnaden togs många dekorationer bort och en ny ingång sattes in mot Södra Hamngatan, då Kungliga Flygförvaltningen flyttade in i de övre våningarna. Även banklokalen gjordes om helt i samband med ombyggnaden.

Riksbanken flyttade till nybyggda lokaler i Mölndal den 16 oktober 1995.

Byggnaden mot Drottninggatan revs år 2001 och en ny byggnad uppfördes. Byggnaden mot Södra Hamngatan byggdes om och entrévåningen från 1940-talet och fasadens nederdel återställdes.

Riksbankshuset 2015.

Riksbankshuset 2015. Bild: Mattias Blomgren. Licens: CC BY-SA 4.0

Kvarteret Frimuraren

Kvarteret Frimuraren är ett kvarter i centrala Göteborg i stadsdelen Inom Vallgraven som ligger mellan Korsgatan-Södra Hamngatan-Östra Hamngatan-Drottninggatan. Beboddes under 1600-talet främst av nederländska handelsmän.

På kvällen den 14 april 1721 utbröt en brand i ett hus på Holländaregatan (nuvarande Drottninggatan) och hela kvarteret brann ner. Totalt förstördes 213 byggnader i branden. Det utgick ett påbud från regeringen att de nya husen skulle uppföras i sten eller korsvirke, men trots detta kom de flesta nya husen att uppföras i trä.

Tomterna längs Drottninggatan tillhörde fjärde roten och de längs Södra Hamngatan och Östra Hamngatan tillhörde femte roten. Från 1923 ändrades den administrativa indelningen varvid kvarteret namngavs efter Frimurarlogens verksamhet i kvarteret. Större förändringar skedde år 1978, då Svenska Handelsbankens hus uppfördes i den östra delen och år 2001, då Riksbankshuset byggdes om.

Den 20 december 1802 eldhärjades staden åter och hela kvarteret brann ner. Det Arfvidsonska stenhuset vid Södra Hamngatan 29 skadades, men i övrigt hade kvarterets byggnader bestått av trähus, vilka totalförstördes. Efter branden diskuterades en ny reglering av tomterna, vilken stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg motsatte sig. Bland annat föreslogs att Korsgatan skulle breddas. En tomtkartbok med rotenummer och mått färdigställdes 1809–1810, och den är den ännu gällande, även om beteckningarna ändrades vid den nya kvartersindelningen 1923. Det har även skett sammanslagningar av tomtnummer, i de fall tomterna haft samma ägare.

Efter branden 1802 förändrades stadsbilden och de gamla trähusen ersattes med en lång rad trevåningshus med varierande stil, men ändå anpassade till varandra. Den förändringen omfattade även det intilliggande kvarteret Kommerserådet. Enhetligheten kom genom åren att förändras, bland annat genom uppförandet av Riksbankshuset på 1880-talet och Livförsäkringsbolaget Nordstjernans hus år 1907.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 110, Westerman, Braun-Johan, Hägg, Aman, von Ackern, Olbers, Törnsten, Rydin, Heyman
Rote 4, tomt 111, Knipe (Knip), de Block, Meijer, Band, Lake, Gieseke, Bornander, Bagge, Wahrenberg, Liedbom, Walcke, Warburg, Blidberg
Rote 4, tomt 112, Meijer, Damby, Jordan, Örtegren, Coopman, Riksbankshuset
Rote 4, tomt 113, Wernle, Lillia, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Roos, Sjöberg, Drottninggatan 30
Rote 4, tomt 114, Wernle, Kock, Arfwedsson, Hamilton, Hammarin (Hammarberg), Liedgren, Holmgren, Kullman, Matzen, Dahl, Bagge, Frimurarlogen
Rote 4, tomt 115, Dreijer, Braun, Hacker, Lamberg, Brun, Sandberg, Kjellberg, Blidberg, Zachrisson, Wesslau, Natt & Dag, Antonsonska huset
Rote 5, tomt 18, Schröder, Bratt, Lamberg, Krusell, Gamla Handelsbankshuset
Rote 5, tomt 19, Schale (Schael), Amija, Hertzen, Coopman, Sjögren, Sandahl, Söderberg, Korn, Wernbom, Grundberg Stade och Co, Allmänna Liv Oden-huset
Rote 5, tomt 20, Stewart (Styfwert), Treutiger, Henriksson, Schröder, Busck, Granberg, Ahlgren, Söderström, Kåhre, Gumperts hörne,
Rote 5, tomt 21, Schmidt, von Saveland, Persson, Habicht, Bagge (Uddevalla-Bagge), Sernström, Peter Peterson, Magnus, Josephsson, Silvanderska huset
Rote 5, tomt 22, Wenck, Matzen, Schröder, Schildt, Schutz, Svan, Feundt, Peter Peterson, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 23, Lindsay, Påfvenfeldt, Manorgen, Haberman, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 24, Wernle (Werle, Werler), Lillie (Lillia), Elers, Mörner, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Holterman, Fröding, Boye, Josephi, Kling, Malmsjöhuset
Rote 5, tomt 25, van Schoting, de König, Engelke, Schiller, af Sandeberg, Andreas (Anders) Andersson, Malm, Prytz, Ständernas Bank (Riksbanken), Riksbankshuset
Rote 5, tomt 26, Knipe, de Block, Hansson, Engelke, Thornton, Liedsten, Staaf, Maule, Andreas (Anders) Andersson, af Dittmer, Riksbankshuset
Rote 5, tomt 27, Spalding, Schönleben, Hamilton, Cahman, Arfvidsson, Sahlgren, Low & Co, Åkerman, Blidberg & Stridsberg, Blidberg, Åkermanska huset
Rote 5, tomt 28, Braun-Johan, Hägg, Rosenbusch, Krantz,
Rote 5, tomt 29, Aman, von Ackern, Krantz, Törnsten, Rydin, Heyman

Kvarteret Frimuraren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottninggatan), Holländaren, Domprosten, Bokhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.