Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Anders Svensson

Gunnar Osvald

Gunnar Sixten Osvald direktör, född i S:t Peder (Lödöse), Älvsborgs län, 9/1/01 som son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson.Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Från 1927 gift med Margit Stenbeck, född 1899, dotter till direktör Axel Stenbeck och Gerda Heyman. Han dog 1984.

Tog realexamen 1916, till sjöss som jungman 1916-19, styrmansexamen. 20, sjökaptensexamen 1921. Arbetade som styrman 1922-30 och som befälhavare på motortankfartyget Gust. E. Reuter 31-34 (Reuters rederier). Hamndirektör i Gbg 1944–47 och VD i Koppartrans Olje AB 1947–55. Han var en av de drivande krafterna bakom skapandet av Koppartrans.

Han var VD i Sveriges fartygsbefälsförening 1934–44, ordf i De anställdas centralorganisation (Daco) 1938–44 och chef för Statens trafikkommissions sektion för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna 1940–42.

1934 blev Gunnar Osvald ledamot av 1933 års bemanningskommitté, och han var också ledamot av 1939 års sjöfartsskyddskommitté, 1941 års isbrytarkommitté samt de 1943 tillsatta kommittéerna rörande handelsfartygs bärgningsredskap och utbildning av fartygsbefäl.

Var redaktör för Nautisk tidskrift 1934-40.

Advertisements

Gösta Osvald

Gustaf (Gösta) Osvald Osvald, civilingenjör, direktör, Gislaved, född i S:t Peder (Lödöse), Älvsborgs län, 27/2/95 som son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Gift 1922 med Anna Janson, f. 1893,
dotter till sjökapten Mauritz Janson och Jenny Dannberg. Dog 1982.

Examen från CTH 916, driftsingenjör på AB Astra 1917-21 (dirassist. 1920-21), ch. f. AB Syntes, Nol, 1921-23, ingenjör i AB Wilh. Dahl & Co, Stockholm, 1923-29, driftsingenjör 1929-31, disponent 1932-43 och VD i Svenska Gummifabriks AB Gislaved från 1952. VD i Karlholms AB 50-51, styrelseledamot i KF och dess dotterföretag 43-54, i Sv. Oljeslageri AB (SOAB) från 1948, insp. f. kommun, mellanskola och samrealskola från 1942 i Gislaved.

Ingrid Osvald-Jacobsson

Ingrid Maria Osvald, född den 31 december 1896 i Sankt Peder (Lödöse) i Älvsborgs län, död den 14 oktober 1987 i Göteborg, var en svensk ämbetsman och folkpartistisk politiker. Dotter till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Syster till Hugo Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Hon var gift med landshövdingen Malte Jacobsson från 1951.

Efter studier i Uppsala, Danmark och USA blev hon 1934 statens inspektris för lanthushållningsskolorna och därefter byråchef i Överstyrelsen för yrkesutbildning 1947-1961. Hon var också ordförande i Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund 1961-1972.

Hon var också ledamot av 1936 års lantbruksundervisningskommitté och 1937 års hemkonsulentkommitté samt 1939–50 av Uppsala läns landsting. 1941 blev hon ledamot av en delegation rörande det husliga arbetet, yrkesutbildning för de inom hemmet arbetande kvinnorna och hemhjälp mm, och 1945 blev hon sakkunning för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området mm samt ledamot av kommittén för utredning angående den husliga utbildningens centrala ledning.

Hon var riksdagsledamot 1947-1950 i första kammaren för Stockholms och Uppsala läns valkrets och var bland annat suppleant i statsutskottet under samma tid. I riksdagen engagerade hon sig särskilt för yrkesutbildningar till exempel i hushåll och slöjd.

Malte Jacobsson

Malte JacobssonMalte Ferdinand Jacobsson, född 3 april 1885 i Kristianstad, död 22 december 1966 i Göteborg, var en svensk politiker (socialdemokrat), professor i filosofi och pedagogik vid Göteborgs högskola och landshövding i Göteborgs och Bohus län 1934-1950.

Föräldrar var hovrättsexpeditionsvakten Nils Jacobsson och Anna Jacobsson, född Persson. Båda tillhörde Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Malte Jacobsson gifte sig första gången den 7 juli 1912 med den i Wien födda filosofie doktorn Emma Charlotte Stiasny (1883-1977). Hon var dotter till Kommerzialrat Franz Clemens Stiasny och Anna Stiasny, född Karplus. Äktenskapet upplöstes 1950. Andra gången gifte han sig den 4 juli 1951 med byråchefen, senare folkpartisten och riksdagsledamoten Ingrid Maria Osvald (1896-1987).

År 1906 blev Malte Jacobsson filosofie kandidat vid Lunds universitet, 1908 filosofie licentiat, 1910 filosofie doktor — med avhandlingen Pragmatismen särskilt i dess förhållande till kriticismen — och docent i teoretisk filosofi i Lund 1910-1912. I Lund blev Malte Jacobsson vän med Albert Nilsson, Sigfrid Gunnäs och Ernst Wigforss. Under tiden i Lund var Malte Jacobsson medlem i D.Y.G, en radikal förening, en period dess ordförande. I hans livaktiga kamratkrets ingick förutom de tre redan nämnda personerna också Fredrik Lagerroth och Östen Undén, som gifte sig med en syster till Jacobsson. Jacobsson anslöt sig till Lunds arbetarkommun 1906

1912 flyttade han till Göteborg, där han hade fått befattningen som lärare i praktisk filosofi och pedagogik vid Kjellbergska högre lärarinneseminariet (1912-1926), ”det var arbetsamma år.” Han var tillförordnad professor i den nyupprättade professuren i filosofi och pedagogik vid Göteborgs högskola 1912-1920, och i filosofi från 1920 samt professor i teoretisk filosofi där 1920-1934.

Blev ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige år 1919 och efter att socialdemokraterna fick majoritet i stadsfullmäktige 1922 blev han efter ett par år stadsfullmäktiges vice ordförande och dess ordförande 1927-1934. Han var också ordförande i stadskollegiet 1932-1934. Som förtroendevald i Göteborgs stadsfullmäktige hade han en lång rad förtroendeuppdrag såsom exempelvis ledamot i styrelsen för Göteborgs museum 1923-56, varav som ordförande 1935-56, i styrelsen för Göteborgs arbetarinstitut 1923-31, i styrelsen för Broströmska donationen för sjöfartsmuseum 1924-33, varav som vice ordförande 1930-33, av styrelsen för friluftsskolan på Sommarro och Mossbergska donationens penningmedel 1925, i styrelsen för apotekare Fredrik Mossbergs donation 1925-50, hela tiden som ordförande, i polisnämnden 1928-34, hela tiden som ordförande, i stadskollegiet 1932-34, hela tiden som ordförande, och i styrelsen för Botaniska trädgården 1951-56

Jacobsson efterträdde Oscar von Sydow som landshövding i Göteborgs och Bohus län den 16 november 1934, efter förslag av Gustav Möller. Som landshövding hade han ännu fler uppdrag än som stadsfullmäktig. Han var ordförande i styrelsen för Svenska Skeppshypotekskassan 1935-57, i styrelsen för Brand och Livförsäkrings AB Svea 1936-54 och i styrelsen för Rederi AB Transatlantic 1936-39. Ordförande i Atomkommittén 1945-58, i styrelsen för AB Atomenergi 1947-56 och i Svenska Vägföreningen 1947-57. Ordförande i styrelsen för Göteborgs högskola 1935-50, i styrelsen för Handelshögskolan i Göteborg 1935-50, i styrelsen för Socialinstitutet i Göteborg 1944-58 och i Göteborgs och Bohus läns länsarbetsnämnd 1946-50. Ordförande i styrelsen för Wilhelm och Martina Lundgrens vetenskapsfond 1943-54, ordförande i styrelsen för Chalmers tekniska institut respektive högskola 1934-39 liksom i styrelsen för Göteborgs tekniska gymnasium 1939-50. Ordförande i styrelsen för Oceanografiska institutet i Göteborg 1938-50 och i styrelsen för Statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg 1940-50. Ordförande i Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap från 1934, i västsvenska kretsen av Föreningen Norden från 1935, i Göteborgs och Bohus läns turisttrafikförening 1936-50, i styrelsen för Göteborgs och Bohus läns fornminnesförening från 1936, i stiftelsen Svenska Mässan 1944-50 och i styrelsen för Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne från 1950. Vice ordförande i Svenska stadsförbundets finansråd 1928-37.

1950 gick Malte Jacobsson i pension. 1964 gav han ut sina memoarer Minnesbilder, två år före sin död.

Sven Hulterström

Sven Åke Hulterström, född 14 maj 1938, är en svensk politiker (socialdemokrat). Han har varit ledamot i kommunfullmäktige i Göteborg, kommunalråd i Göteborg 1971-85 och kommunstyrelsens ordförande under två perioder, 1976-79 och 1982-1985

På riksplanet var han kommunikationsminister 1985-89, socialminister 1989-90, riksdagsledamot 1985-90 och 1994-2002 och gruppledare i den socialdemokratiska riksdagsgruppen 1994-2001 samt ordförande i riksbanksfullmäktige 1998-2002.

Han var ordförande i Socialdemokraterna i Göteborg mellan 1975 och 1997. suppleant i SAP:s (socialdemokraterna) styrelse 1972–90, därefter ordinarie ledamot i dess verkställande utskott.

Har också varit styrelseordförande i Göteborgs Hamn AB och styrelesledamot i en del andra bolag.

Lennart Ström

Lennart Ström, född 24 mars 1926 i Göteborgs Annedals församling, död i december 2004 i Göteborg, var en svensk kommunalpolitiker (Folkpartiet).

Ström utexaminerades från högre tekniska läroverket i Göteborg 1948, blev laboratoriechef vid Alb. Malmgren & Co AB 1949 och ingenjör vid Förenade Färg AB 1963.

Han var ledamot i stads-/kommunfullmäktige från 1965 till 1986.  1969-70 var han ordförande i Göteborgsstadskollegium. Detta uppdrag kombinerade han först med ett civilt heltidsarbete. När kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inrättades 1971, blev Ström kommunstyrelsens ordförande vilket han var i 8 år i två perioder 1971-76 respektive 1979-1982 och i perioden däremellan var han vice ordförande i 3 år (informationen på Wikipedia är inte helt korrekt).

1965-67 var han ordförande för Folkpartiet i Göteborg.

Göthe Persson

Gustaf Ebbe Göthe Persson föddes 1917-08-14 i Karl Johans församling (Majorna) i Göteborg som son till Edvin Persson och Lilly Bredberg. Gift från 1940-10-26 med Irene Ruth Elchner (född 1922-06-28 i Tyskland).

Han vara rederitjänsteman 1933-45, tog socionomexamen 1946 vilket följdes av studieresor utomlands, Från 1945 anställd i Drätselkammaren i Göteborg där han sedan var ordförande mellan 1964 och 1967.

Invald i stadsfullmäktige 1959, ledamot i styrelsen för Stiftelsen Göteborg Studenthem från 1951 och ordförande där från 1956, i Styrelsen för Sigrid Rudebecks skola 1952-55, Barnavårdsnämnden från 1957, Charles FelixLindbergs donationsfond från 1959 med mera.

Var också styrelseledamot i socialdemokraternas lokalorganisation i Göteborg, Göteborgs Arbetarkommun.

Källa: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Erik Johannesson

Erik Ruben Johannesson föddes 1917-01-02 i Gamlestadens församling i Göteborg som son till Johan Johansson och Sofia Jonasson. Från 1944-05-13 gift med Rosalill Linnéa Samuelsson (född 1920-02-10).

Tog realskolexamen i Göteborg 1934, därefter kontorist på AB SKF 1934, kontorist på Svenska Murareföbundets avd 4 i Göteborg 1934-49, ombudsman för Svensk Riksbyggens lokalförening i Göteborg 1949-59 och VD för Göteborgs Byggnadsgille från 1959.

Ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige från 1949-04-13 och därefter innehade han en lång rad förtroendeuppdrag i staden. Exempelvis var han ledamot av styrelsen för Göteborgs yrkesskolor 1951-54, Fastighets AB Göteborgshem där han var ordförande från 1953, fastighetsnämnden där han var ordförande från 1955, Fastighets AB Göta Lejon från 1960 och Göteborgs och Bohus läns sparbank från 1956 med mera.

Han var också ledamot av styrelsen för Göteborgs Arbetarekommun från 1945. Göteborgs Arbetarekommun är socialdemokraternas lokalorganisation i Göteborg.

Arne Berggren

Arne Timar Berggren föddes 1907-03-15 i Mölndal (Fässbergs församling) som son till Gustaf Wilhelm Berggren och Ada Cecilia Samuelsson. Från 1934-12-15 gift med Svea Frideborg Hallqvist (född 1904-12-05).

Arbetade som kontorsbiträde i AB Original-Odhner 1924-26, affärsbiträde i AB Pettersson & Katz, firma Carl O. Hellström och AB Valerius Hansson, lagerarbetare i AB Fyrtornet 1927-33, assistent på Göteborgs arbetslöshetskommitté 1933-35 och instruktör för ABF Göteborg 1935-44.

Ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige från 1939 och innehade i egenskap av stadsfullmäktigeledamot en lång rad förtroendeuppdrag i styrelser för kommunala bolag, stiftelser och förvaltningar. Han var styrelseledamot i bland annat Robert Dicksons stiftelse 1939-40, ordförande i drätselkammaren 1959-63, Spårvägsstyrelsen 1944-58, Liseberg AB från 1944, AB Långedrag 1949-60, Styrsö Trafik AB 1949-60, Fastighets AB Göta Lejon från 1963 och många mer såväl som ledamot av en mängd kommunala utredningar (beredningar). anse vara en av dem som skapade den blocköverskridande samarbetspolitik som var kännetecknade för Göteborgs kommunala liv från 1960-talet början till 1976:

Bakgrunden var Göteborgs budgetproblem under 1950-talet. Då kom förvaltningarna in med sina budgetäskanden och den politiska ledningens uppgift blev alltid att hitta på något sätt att finansiera det underskott som äskandena genererade. Samma elände, som slutade med oundvikliga skattehöjningar, varje höst.

Men så kom Drätselkammaren under ledning av Arne Berggren och hans drätselkamrer med förslaget om rambudget som blev en enastående succé. Rambudgetprocessen innebar att politikerna samlades för överläggningar om upplåning, skatter och avgifter under våren (i Tylösand). Man träffade överenskommelse om de ekonomiska ramarna och först när ramarna var fastställda kunde man vara oense om de politiska prioriteringarna. Detta var Göteborgsandan! Att komma överens om spelreglerna (ekonomiska ramar) och därefter bedriva politik.

Berggren va också en av de drivande bakom den saneringspolitik som nästan helt höll på att ödelägga Göteborgs trähusstadsdelar men som, genom protester och det sammanbrott för den blocköverskridande politiken som inträffade på grund av Kungstorgsockupationen, kunde stoppas. En de som drev grundandet av Fastighets AB Göta Lejon som en del av denna politik:

Genom en motion i Göteborgs stadsfullmäktige den 23 februari 1958, initierades frågan om ett saneringsbolag av Erik Johannesson och Arne Berggren. Bland annat anfördes att det skulle ”medföra avsevärda sociala vådor” att skjuta saneringsproblemen på framtiden. Följderna kunde bli ”så stora kapitalkrävande insatser att de kommunala myndigheterna i en framtid skulle hesitera inför uppgiften att taga itu med att förändra och omstöpa dessa dessa centrala stadsdelar, där tusentals familjer bodde och där många företag var verksamma

Han var också ledamot av ABF:s förbundsstyrelse, ledamot av Resos styrelse och styrelsen för Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti (SAP, socialdemokraterna)

Andra källor: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Sven Ericson

Sven Hjalmar Emanuel Ericson föddes 1900-08-07 i Göteborg som son till Eric Hjalmar Ericson och Emma Ström. Från den 28 maj 1928 gift med Agda Wiola Svensson (född 1903).

Anställd på Värmelednings AB Celsius 1916-33, verkmästare på AB Gerhard Oving 1933-47, arbetschef 1947-52 och VD från 1952.

Ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige från 1931 och innehade som sådan en lång rad förtroendeuppdrag. Ordförande i drätselkammaren 1947-58 och styrelseledamot i en lång rad kommunala bolag, stiftelser och förvaltningar däribland Järnvägs AB Göteborg-Särö 1934-58, varav som ordförande 1940-58, Stiftelsen Göteborgs bostadsföretag 1936-52, AB Göteborgs Tomträttskassa 1943-48 varav ordförande från 1947, Eduard Magnus Musikfond 1935-37 och Stora Teatern från 1936.

Han var också ledamot av styrelsen för Svenska Metallindustriarbetarförbundets avdelning 41 i Göteborg 1926-33, varav som ordförande 1932-35.

Källa: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963