Landsarkivet i Göteborg, är ett av Sveriges tio landsarkiv och har primärt ansvar för all offentliga arkivhandlingar i Västra Götalands län och för deponerade arkiv från privatpersoner, stiftelser, företag med flera. Huvudsätet är en byggnad på Geijersgatan 1 i kvarteret Karlsten i Lorensberg som stod klar 1911, enligt arkitekt Gustaf Améens ritningar, då verksamheten startade. En större depå finns också på Polstjärnegatan på Lindholmen.
Totalt har Landsarkivet i Göteborg ett arkivbestånd på nästan 100 000 hyllmeter, varav knappt 80 procent kommer från statliga verksamheter och resten utgörs av så kallade enskilda arkiv från privata sektorn: föreningar, företag, stiftelser, privatpersoner med mera.
Genom en överenskommelse mellan staten och Göteborgs stad år 1908 berättigades staden att för all framtid till landsarkivet överlämna bland annat protokoll och handlingar från magistraten, stadsfullmäktige och kommunala nämnder samt från församlingarna, kyrkofullmäktige och kyrkliga nämnder. Stadens rätt att överlämna arkivalier inskränktes att gälla sådana, som var äldre än 30 år. Överenskommelsen omförhandlades 1974, varvid de kommunala handlingarna i landsarkivet omvandlades till en deposition som i sin tur hävdes 1979 (materialet förvaras idag i Regionarkivet).
Staten anslog 201 350 kronor till den nya landsarkivbyggnaden och staden Göteborg, inklusive en tomt 450 000 kronor. I överenskommelsen om arkivet ingick att staden skulle få lämna handlingar för all framtid.
Enskilda arkiv började tas emot ett år efter Landsarkivets instiftande. Den första leveransen bestod av handlingar från Handelsföreningen i Göteborg, Göteborgs diskontkontor och Fabriksföreningens i Göteborg fullmäktige.
Carl Gustaf Weibull, ditintills anställd vid Landsarkivet i Lund, blev den förste landsarkivarien i Göteborg och tillträdde tjänsten den 20 augusti 1911. Den första inkommande leveransen, arkiv från Göteborgs stads Dykeri- och Karantänskommissioner samt Göteborgs hospital, bokfördes den 30 oktober. För allmänheten öppnade Landsarkivet den 8 november.
År 1919 gick Carl Gustaf Weibull vidare till tjänsten som landsarkivarie i Lund och efterträddes i Göteborg nästföljande år av Gustaf Clemensson, som stannade på posten till pensioneringen 1950. Han inledde arbetet med att upprätta register över arkivets samlingar, dels för att skydda dem från slitage och dels för att göra det lättare att söka i dem. De första handlingarna som registrerades var kyrkoböcker från Göteborgs församlingar samt bouppteckningar från Göteborgs rådhusrätt. Statens arbetslöshetskommission bistod från 1934 med medel för att anställa arbetslösa kontorister för att arbeta med registreringsarbetet. Under Clemensson tid började kvinnor anställas på Landsarkivet, bland annat Alvina Wigert som arbetade 1921–1931 och blev den första kvinnliga befattningshavaren. I likhet med sin företrädare hade Clemensson en bakgrund från Landsarkivet i Lund, och under de första fyra decennierna präglades Landsarkivet i Göteborg av nära kontakter med Lunds forskningsmiljö. Den tredje landsarkivarien, Robert Swedlund, med bakgrund från landsarkiven i Östersund och Härnösand, innehade posten från 1951 till 1957. Därefter innehades landsarkivarietjänsten av Gösta Lext 1958–1977.
1970-talet blev Landsarkivets största leveransdecennium, delvis på grund av det nya magasinet vid Geijersgatan stod klart vid årsskiftet 1973–1974 vilket innebar en ökad kapacitet, och delvis på grund av att Svenska kyrkan 1971 gjorde en 35-årsleverans istället för den vanliga 10-årslevaransen. Därtill tog arkivet emot omfattande arkiv från de nyligen avvecklade realskolorna och läroverken, från landsfiskalerna efter polisväsendets förstatligande samt från härads- och rådhusrätterna som 1971 ersatts med tingsrätter. Alltsammans ledde till en dryg fördubbling av det totala beståndet mellan 1970 och 1980, från 18 000 till 40 000 hyllmeter.
På grund av att Lexts blev sjuk fick Beata Losman ageraställföreträdande landsarkivarie från 1975 till 1977 då posten övertogs av Lars Nilsson, som närmast kom från Värmlandsarkiv. Under hans tid utökades Landsarkivet lokaler med fjärrdepån vid Polstjärnegatan. Han efterträddes 1987 av Beata Losman, som hade tjänstgjort vid Landsarkivet i olika befattningar, länge på deltid, sedan 1962. I sitt arbete intresserade hon sig mycket för kvinnohistoria. Losmans efterträdare. Anna-Brita Lövgren, innehade landsarkivarieposten från 1994 till pensioneringen 1997. Under hennes chefstid genomgick Landsarkivet en omfattande omorganisation. Louise Lönnroth, som varit verksam vid arkivet sedan 1968, blev landsarkivarie 1998.[
Före 1998 omfattade landsarkivets distrikt Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län och Värmlands län, men idag Västra Götalands län. Det gemensamma namnet för Landsarkiven och Riksarkivet var Statens arkiv. År 2010 slogs Sveriges alla landsarkiv samman med Riksarkivet till en myndighet
Sedan mars 2011 är Ulf Andersson landsarkivarie.