Koffertmordet (Väskmordet)

Margareta af Forselles mördades i Göteborg i juli 1969. Hon föddes 27 februari 1932 i Ringarum och hennes fullständiga namn var Gunhild Valborg Margareta af Forselles, född Fredriksson. Hon var från 1968 gifte med den finländske adelsmannen Bengt af Forselles och blev därmed hans fjärde hustru. Han var 20 år äldre än hon var. I media påstås ibland att hon ska ha varit grevinna, men det är inte korrekt. Släkten af Forselles är inte grevlig, varken i Sverige eller Finland.

Margareta af Forselles och hennes man var båda alkoholiserade och arbetslösa, och hon tvingades ibland ut i prostitution för makarnas uppehälle. Veckotidningen Året runt skrev så här om det hela i nr 23/1970:

1963 hade han mött henne i en stad i Småland. Fem år senare gifte de sig. Han var relativt välbärgad, levde på ett arv, och 1969 fick också hans hustru ärva sin mor, som avlidit under våren.

Det var pengar som snabbt förslösades, medan deras vanor bestod. Ingen av dem fann sig till rätta i fast ordnade förhållanden, strövisa anställningar gav inget fotfäste, de flyttade från den ena orten till den andra.

Men till sist slog de sig ner i Göteborg, där de hyrde en lägenhet i andra hand vid Kommendörsgatan i Majorna. Det sista han hörde henne säga klockan kvart över 9 på kvällen den 6 juli var att hon skulle gå tillbaka till den gamla lägenheten och härmta några tillhörigheter.

Då hade deras dag förflutit lika planlöst och nyckfullt som vanligt. Vid lunchtiden tog de en spårvagn från Allhelgonakyrkan i Kortedala och steg av vid Valand. De promenerade i centrala Göteborg, åt en bit på Ringbaren vid Kungsportsavenyn, drev vidare ut på måfå utan mål.

Han mindes att de hade sökt sig till stadsbiblioteket, där de brukade sitta och läsa tidningar, och kanske satt de ända till 18-tiden i tidningsrummet vid Götaplatsen. Då stängdes lokalen, och makarna vandrade nu längs Avenyn – Vasagatan till en parksoffa vid Rosenlundskanalen intill Järntorget.

Kvart i 8 hade de rest sig upp, för att han ville gå till en biljardsalong i närheten.

– Då väntar jag på Järntorget tills du spelat färdigt, sa hon.

Så gick hon dit och satte sig på den bänk aom hon alltid brukade sitta på när hennes man spelade biljard. Hon hade suttit där så många kvällar att många göteborgare hade vant sig vid att observera hennes lite hopsjunkna gestalt. Och visst sökte hon tafatt kontakt med människor i folkhavet, men hur hon än ansträngde sig kände hon sig alltid lika ensam, och det var en tröst när hennes man dök upp och de äntligen kunde börja att söka sig hem igen.

Den här kvällen bestämde han sig för att tömma en öl på puben Sjöboden vid Andra Långgatan. Hustrun följde med in i den rustika sjömansmiljön, men strax därpå ledsnade hon och bröt upp. Makarna kom, enligt mannen, överens om att träffas kl 23 på Blue Peacock, ett konditori som gjorts om till diskotek.

Den 6 juli försvann hon alltså. Den 10 juli anmälde maken henne som försvunnen. Restaurangen de skulle träffas på hette Påfågeln.

Nästan en månad efter försvinnandet, den 7 augusti 1969 hittades en rutig firmaväska från ett flygbolag flytande i havet invid Gåsö utanför Grundsund som då låg i Skaftö landskommun (inte i Lysekils kommun som det dock tillhör sen 1972). I väskan hittades kroppsdelar som senare visade sig vara delar av Margareta af Forselles:

Vid halvsjutiden på morgonen den 7 augusti i fjol var anläggningsdykarna Leif Johansson och Hans Harrysson på väg från Lysekil till sin arbetsplats vid Grundsund. De färdades i en plastracer. Cirka 25 meter från land upptäckte de en stor resväska som låg och flöt i vattnet intill Gåsö.

När de bärgade den upp på närmaste strand kände de en obehaglig lukt och blev nyfikna på innehållet. Männen bände i locket vid ena kortändan. Ett av de tre metallås på baksidan gick då sönder och det var lätt att se vad som fanns i väskan: bålen av en kvinnokropp.

[…]

Resväskan är betydligt större till formatet än en vanlig resväska av konventionell typ! Måtten är 81 cm x 51cm x 18cm. Låt er alltså inte förvilla så ni tror att det är en ordinär väska – den är stor, omfångsrik och rymlig. Smärtingtyget går i färgerna grönt, blått och svart, som bildar ett rutmönster.

[…]

Resväskan har tillverkats i Västtyskland år 1960 och i ca 2000 exemplar. 400 av dessa har exporterats och sålts i Sverige under 1961 – 65. Sålunda såldes den här väskan i Stockholm och Göteborg 1961- 63 och i Stockholm, Göteborg och Malmö under 1965. Den kostade här ca 150 kronor!

[…]

Den ovanliga tejpsort som påträffades i mordväskan är också värd en närmare beskrivning. Såvitt polisen känner till har den inte tillverkats i Sverige: den är en s k industritejp av plastfolietyp.

[…]

Det är ca 15 mil från Göteborg till den plats där mordväskan hittades – beroende på vilken väg man väljer. Det är lika troligt att fru af Forselles mördats i Göteborg som någonstans norr om staden. Hon hade en vid bekantskapskrets, ett hundratal personer som kände henne har hörts av polisen.

(citaten från Året Runt nr 23/1970)

Två finländare, en 24-årig bilmontör och en 23-årig pappersarbetare, greps i september och hängdes ut i kvällspressen med namn och bilder. De greps och häktades uppenbarligen på grund av falska vittnesmål. Det visade sig dock att de var oskyldiga. Ingen bevisning som kunde koppla dem till mordet existerade. Därefter avtog tipsen till polisen drastiskt.

Ett par år senare, den 11 augusti 1971, kom ett nytt tips om en 35-årig Göteborgsläkare. Dessutom tillhörde han en gammal Gåsösläkt, hette Sven-Arvid Arvidsson och kallades ibland Ajten. Han bodde på på Kungshöjdsgatan i centrala Göteborg där styckningen i så fall bör ha ägt rum. Om han nu var skyldig. Så här berättade läkaren Bo Martin om honom enligt en kurskamrat till Arvidsson vid namn Nils Eriksson:

Ajten skötte min mottagning en tid medan jag hade semester. När jag kom tillbaka berättade Ajten att han varit tvungen skaffa helt ny inredning i sin bil, en Volvo P1800. En katt hade rivit sönder klädseln, sade han. Året därpå såg jag på förstasidan i GT bilden av en kvinna, Margareta af Forselles, som jag hade haft som patient på Nordhemspolikliniken. Hon hade hittats styckad, liggande i en resväska utanför Gåsö. Alltså den ö där Ajten har bott. Så småningom framkom det att resväskan tillhörde Ajten. Bosse förstod då att Ajtens motiv för att byta inredning i Volvon var, att det fanns blod från den mördade kvinnan på klädseln.

Sanningshalten i det citerade får nog betraktas som låg men enligt många uppgifter levde han ett lyxliv, gick på nattklubb och besökte prostituerade.  27 december 1969, drygt fem månader efter mordet, gifte sig Sven-Arvid Arvidsson.

Arvidsson hittades död i april månad 1971 på sin mottagning i en överdos av alkohol och tabletter. Den 12 augusti samma år gjordes nya likfynd i Gåsötrakten.

Föräldrarna till läkaren berättade att sonen hade kommit upp till Gåsö från Göteborg med två koffertar, fyra dagar efter Margareta af Forselles försvinnande. Därefter hade han seglat iväg med dem för att sedan återvända tomhänt. Föräldrarna misstänkte att sonen varit inblandad i mordet och uppmanade honom att kontakta polisen redan efter det makabra fyndet i augusti 1969.

Flera vittnen i läkarens omgivning hördes. Det visade sig att en läkarkollega från Stockholm varit på besök natten mellan den 6 och 7 juli 1969. M. af Forselles hade enligt detta vittnesmål befunnit sig i Göteborgsläkarens lägenhet och då blivit mördad. Senare hade läkaren telefonledes till stockholmsläkaren upplyst om att han styckat liket i badkaret. Även läkarens bortresta hustru vittnade om att hennes make sagt att han hade haft en död kvinna hos sig. Läkarens svåger menade emellertid att det var kollegan som hade dödat kvinnan:

Också läkarens svåger förhördes. Han hade hela tiden vetat om att Margareta af Forselles varit uppe i lägenheten. Men svågerns version var något annorlunda, eftersom läkaren i samtalen med svågern berättat om hur både han och kollegan haft sex med Margareta af Forselles, och att det var kollegan som dödat henne.

Ord stod alltså ord mot ord, och kollegan var den ende som fortfarande var i livet. Eftersom så lång tid hade förflutit sedan mordet var det inte möjligt att göra någon teknisk undersökning av den påstådda mordplatsen. Man kunde bevisa att Margareta af Forselles dött genom kvävning, men kvävningen kunde ha varit en olyckshändelse, kanske vid någon avancerad sexlek. Inte heller kunde man avgöra vem som utfört kvävningen: den avlidne läkaren eller hans kollega.

(Citat från boken Brott vi minns av Anna Maria Stawreberg, 2010)

Det förekommer också uppgifter om att en tredje läkare ska ha varit inblandad:

  • Ajtens kollega läkareGB blev chockad av mordet och åkte hem till Stockholm. Samtidigt anlände den tredje läkaren, här kallad läkareHG, till kollegan Ajten i Göteborg. LäkareHG medverkade sedan vid styckningen av MaF..

  • Tjugo år tidigare hade läkareHG haft MaF som hembiträde, när hon var 17 år och gravid..

  • LäkareHG var från Stockholm där han jobbade på Karolinska sjukhuset. Han var patolog och hudläkare, men även narkoman. Drev också en privatpraktik. Hans extraknäck var illegala aborter..

  • LäkareHG förekom aldrig i polisutredningen. Han tog sitt liv 1970-02-17 (dvs ett halvår efter mordet, min anm).

Uppgifterna om en tredje läkare förefaller mig mycket osannolika och osäkra. Margareta af Forselles påstås på många sajter ha fött ett barn år 1951. Då hon enligt tidningsuppgifter vid den aktuella tiden kunde hon identifieras med hjälp av ett kejsarsnitt så den uppgiften förefaller riktig. Polisen hörde många vittnen kring läkaren.En av de som hördes om läkaren var Ulla Björkman, då känd som roulettdrottningen:

1967 träffade Ulla en man i Borås. Han var jourläkare här på helgerna och skulle hjälpa Ullas bror som var sjuk. Våren året efter träffades de en del och bestämde att läkaren skulle komma upp till Ulla Björkman i Strömstad, där hon drev ett spelställe.

Ulla och mannen firade midsommar ihop och spenderade några sommarveckor ihop.

När det var dags att segla ned till Göteborg i slutet av sommaren hjälpte Ulla läkarpojkvännen att städa ur hans segelbåt. I båten fanns en hel del gamla tidningar, en Domus-kasse och även en resväska.

När de skulle ut och segla berättade läkarpojkvännen en del underliga historier för Ulla, bland annat om hur han skulle gå tillväga för att göra det ”perfekta mordet”.

– Precis hur han skulle döda sa han inte, men han sa sedan hur han skulle tömma kroppen på blod, sedan stycka kroppen och sedan skulle han ha tidningarna jag hittade i båten, och Domus-kassen och sedan resväskan och sedan dumpa det hela i havet, berättar Ulla Björkman som alltså fått höra ett år innan mordet hur det skulle gå till.

Det tog en tid men sedan bestämde Ulla Björkman sig för att kontakta polisen och hon blev en viktig del i utredningen.

Förundersökningen lades dock ner den 28 januari 1972. Fallet var polisiärt avslutat men egentligen inte löst. Det råder än idag stora oklarheter om vad som faktiskt hände natten mellan den 6 och 7 juli 1969 och saken kommerr med all sannolikhet aldrig att bli klarlagd. Bengt af Forselles ska överklagat nedläggningen av fallet två gånger.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.