Skändla

Del 10 av 11 i serien Gårdar i Tuve

Skändla (även Skenille) by i Tuve socken är känd sen 1300-talet. Bestod redan 1550 av tre gårdar (hemman), Mellangården, Sörgården och Nordgården. De två första var ursprungligen skattegårdar men Nordgården var frälsegård. År 1647 donerades dock Mellangården till Mårten (Thijssen) Anckarhielm som pension, år 1648 köpte han Nordgården och år 1653 fick hans arvingar även Sörgården. Mellangården och Sörgården reducerades (indrogs) till kronan år 1682.

1697 var Mellangården delad i två delar och Sörgården i tre. 1757 var Mellangården delad i 3, och Sörgården i tre delar.

1757

Nordgården var såväl 1697 som 1757 delad i 4 delar som brukades av bönder men som alla ägdes av Mårten Anckarhielm d.y.:s änka E.B. Macklier som dock redan 1690 pantsatt gården till Maria Valck. 1710 blev Valcks arvingar ägare till egendomen.

1814 dog den dåvarande ägaren av Nordgården, häradshövdingen Zacharias Stiernecreutz (inte Stierncreutz), och i enlighet med hans testamente användes arrrendet (räntan) från gården till att betala läraren på den skola han skapat i Säve, Stiernecreutzka skolan. 1924 upphörde skolan varvid bönderna på Nordgårdens olika delar vägrade betala räntan då den tilltänkta mottagaren inte längre fanns. Stiernecreutz bodde i Bärby i Säve som var boställe för häradshövdingen

År 1819 slog blixten ner i Skändla by och de tio gårdarna (brukningsenheterna) som då fanns brann upp. Byn återuppbyggdes men med något glesare mellan husen. När det 1826 var dags för enskifte ansågs byn vara för ung för att rivas.

1826

Vid enskiftet 1826 utgjorde Skändla Sörgård 2:4 en fjärdedels mantal av hemmanet Sörgården. 1842 tillköptes 1/16 av hemmanet Mellangård och arealen blev 34 tunnland. En bouppteckning från 1878 redovisar gårdens utsäde och berättar att det odlades råg, korn, bönor, havre, ärtor och potatis. På gården fanns vid tiden två hästar, åtta kor, två grisar och tolv hönor. År 1940 hade arealen minskat till 25 tunnland. Skog hade planterats på 4 tunnland under tidigt 1900-tal.

På 1860-talet när det var dags för laga skifte fanns enligt uppgifter 16 gårdar i Skändla by men kartorna från den tiden visar bara 15. Mellangården var delad på 5 delar, Sörgården på 5 delar och Nordgården på lika många. Den samlade bebyggelsen behölls i stora drag efter skiftet.

Skändla Mellangården 1867
Skändla Mellangården 1867
Skändla Sörgården 1870
Skändla Sörgården 1870
Skändla Nordgården 1863
Skändla Nordgården 1863

Fram till 1900-talets mitt förnyades byggnaderna på gårdarna och under senare år har några rivits. Nya villabyggnader har tillkommit men delar av den ursprungliga bebyggelsen finns bevarad.

Den mest välbevarade gårdsanläggningen kallas Skändla gård, det är en del av Skändla Sörgården, Skända Sörgården 2:4. Den består av ett bostadshus och en vinkelbyggd ladugård som omger en stenlagd gård. Bostadshuset byggdes runt 1821 i en våning med kök, framkammare och delvis inredd vind. Fasaderna är i faluröd träpanel med vita fönster. Taket är ett tegelklätt sadeltak med vitmålad taklist. 1874 gjordes en tillbyggnad med en sidokammare på norra sidan av huset. Huset utökades ytterligare 1927 med förstuga och en kammare i söder. I samband med det tillkom också en glasveranda vid gårdsingången. Interiören med snickerier, kakelugnar och tidstypiska allmogemöbler från Göteborgstrakten är välbevarad. I köket finns den stora järnspisen och bakugnen kvar.

Den vinkelformade ladugården är uppförd samma år som bostadshuset. Ursprungligen hade den en länga, vilken utvidgades i vinkel under andra halvan av 1800-talet. I början av 1900-talet gjordes ett par tillbyggnader till ladugården. Dessutom tillkom ett svinhus och källarvind. Ekonomibyggnaderna har faluröd träpanel och vita fönstersnickerier. Taken är i huvudsak täckta av tegel. Jordbruket på gården upphörde 1963.

Göteborgs Stad köpte gården 1963 i syfte att bevara den. Jorden brukas sedan dess av en granngårdarna. Den siste brukaren var Johan Adolf Andersson (1878–1966), son till Anders Johansson. Med Johan Anderssons död bröts sannolikt en minst 250 år lång ägarkontinuitet där gården gått i arv sedan 1700-talets mitt. Med säkerhet hör ägolängden till samma släkt åtminstone sedan 1820-talet. En upprustning av gårdsbyggnaden gjordes 1974-51975 och sedan dess är Tuve hembygds- och fornminnesförening hyresgäst. Ekonomihusen renoverades tidigt 1980-tal. 2002 blev Skändla Gård byggnadsminnesförklarat.

Serienavigation<< Tången (Tuve)Grimbo >>
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.