Fregatten (linjeskeppet) Göteborg med 50 kanoner byggdes 1696 i Karlskrona med J. Falk som skeppsbyggmästare. Av allt att döma användes den av Lars Gathe (Gathenhielm) under år 1710 men sannolikt ägdes den inte av honom som det står i Olof Traungs bok Lars Gathenhielm från år 1952. Den verkar vara upptagen som militärt fartyg och inte som en kapare i den mesta litteraturen.
Befälhavare 1710 var Michael (Mikael) Blum och 1711 var det Arvid Sijk under den tid som fregatten användes som kaparfartyg. Andra befäl (officerare) som tjänstgjorde på Göteborg var bl.a. Leonard von Lauterbach och Petter Pley d.ä. åren 1697-98, Sven Boman, Johan Carpelan, Lars Carpelan och Nils Sjöhjärta år 1700, Joachim Christoffer von Castanie, Nils Ehrensköld, Jakob Zakrisson Lewerentz, Jonas Jakobsson Skruuf och Börje Springer år 1705, Carl Funck, David Kohl, Jon Andersson Malmlod och Carl Mannerfelt 1706, David Höök, Daniel Pontin, Gustaf Wattrang och Herman Wibbling 1707, Peter Feif och Jonas Winberg 1708, Erik Groter, och Didrik Anckarstierna åren 1708-09, Ernst Johan Ekestubbe, Mathias Falck och Niklas Paulin 1709, Daniel Asmus, Petter Djursson, Daniel Ekecrantz och Nils Giers 1710, Georg Strand 1714, samt Gustaf Fredrik Leijonanckar, Henrik Wilhelm Pleij (Pley) och Henrik Otto von Schantz år 1715.
Togs som pris av Danmark år 1715 i slaget vid Fehmarn varvid besättningen, däribland Gustaf Fredrik Leijonanckar och Henrik Wilhelm Pleij fängslades. De frigavs först 1719. Henrik Otto von Schantz tillfångatogs men lyckades fly.