Influensa kan vara dödligt

Del 7 av 10 i serien Epidemisjukdomar i Göteborg

Influensa är en sjukdom som alla känner till. Varje vinter så insjuknar många människor, ibland jättemånga, ibland färre. Influensavirus förekommer i en mängd olika varianter såsom H1N1 (spanska sjukan 1918-19, 1977, svininfluensan 2009), H2N2 (ryska snuvan 1889-90 i Sverige var troligen av denna stam, asiaten 1957), H3N2 (HongKong-influensan 1968-70).

Historiskt har influensa varit känt som sjukdom i Göteborg sen början av 1800-talet men sannolikt fanns den långt innan dess i Göteborg och Sverige:

Det är troligt att vi haft mer omfattande influensautbrott i Sverige i samband med pandemier 1580 och 1729. Det är också troligt att den sistnämnda influensan även drabbade Bohuslän i oktober 1729.

Den tidigaste säkra epidemin kom till Sverige 1782. Denna influensa hade sitt ursprung i Asien, kom via St Petersburg och Finland och drabbade Stockholm i april, maj och juni. Inom en månad hade influensan spritt sig till alla kuststäder i södra Sverige, kanske från Stockholm men kanske också från Danmark och Tyskland. Denna influensa fortsatte sedan västerut till resten av världen och anses ha kunnat smitta mer än hälften av jordens befolkning.

Den snabba spridningen berodde till stor del på sjöfartens utveckling. Den spreds snabbare och längre längs vattenvägarna än via landsvägarna. Det var nu som man i hela Europa började kalla sjukdomen för influensa.

[…]

År 1800 kom nästa epidemi. Även denna gång kom influensan från Ryssland och i april nådde den Bohuslän.

[…]

Därefter dröjde det till 1830-talet innan en serie epidemier på nytt drog fram över Sverige: juni-juli 1831, april-juni 1833 samt kring årsskiftet 1836-37.

[…]

Efter 1830-talets upprepade influensaangrepp följde några lugnare år. 1851, från februari till april, spred den sig över större delen av landet. I december 1857 var den i Göteborg och därmed sannolikt också i Bohuslän.

Nästa stora influensaepidemi var ryska snuvan som på nytt kom via Finland till Stockholm i november 1889.

I boken Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar  skriver Karl Johan Gezelius:

Influenzan kan ej med säkerhet påvisas i Göteborg förr än år 1800, då den  enligt Carlander gick allmänt här i staden under namnet »gripen » (av franska  grippe). Troligt är att sjukdomen förekommit tidigare, då den ju dessförinnan redan ett par århundraden varit bekant i Europa, och man vet med vilken otrolig lätthet den utbreder sig.

År 1837 gick en stor epidemi åter över vår stad, likaså år 1857. I december år 1889 uppträdde en ny epidemi, som räckte ett par månader, med 28 dödsfall angivna i denna sjukdom men även en avsevärd ökning av dödsfall i lunginflammation, där med säkerhet influenzan varit den grundläggande åkomman.

Slutligen ha vi de stora epidemiåren 1918—19, då från juli 1918 till samma tid 1919 1,039 personer avledo i sagda sjukdom, svarande mot 52 på 10,000 innevånare.

Det sista utbrottet av influensa som beskrivs av Gezelius är spanska sjukan som dödade cirka 35 000 personer i Sverige, de flesta under 1918. Dödligheten var störst i Norrland. Ryska snuvan 1889-1890 drabbade en mycket stor del av Sveriges befolkning, men dödligheten var förhållandevis låg då äldre sannolikt hade en viss immunitet på grund av tidigare epidemier.

Serienavigation<< Difteri blev bortvaccineratScharlakansfeber – från allvarligt till försvunnen >>
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.