Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

En guide till Göteborgs stadsdelar – Biskopsgården

Biskopsgården var en gård i gamla Lundby kyrkby. Utmarkerna i nuvarande Biskopsgården förblev landsbygd långt efter att Lundby socken införlivats med Göteborg år 1906 men enstaka villor och mindre småhusgrupper växte upp cirka 1920–40. Även Länsmansgården var en gammal gård i Lundby kyrkby. Biskopsgården består av flera stadsdelar, Länsmansgården, Norra Biskopsgården, Södra Biskopsgården, Svartedalen och Jättesten.

Åren 1955–70 bebyggdes östra Biskopsgården med bostadsområden. Södra Biskopsgården och Norra Biskopsgården uppfördes 1955–60, Länsmansgården tillkom 1963–66 och Svartedalen började byggas 1965. Några av områdena utformades som så kallade grannskapsenheter med centrumanläggningar och skolor i nära anslutning till bostäderna.

Byggherrar för de flesta av husen var de kommunala bostadsföretagen Göteborgs Stads Bostads AB, Stiftelsen Göteborgs Bostadsföretag, Fastighets AB Göteborgsbostäder och Stiftelsen Samhällsbyggen. En mindre andel tillkom genom HSB och privata företag.

Den första utbyggnadsetappen Södra Biskopsgården och Norra Biskopsgården omfattade områden som innehöll olika hustyper bl a lamellhus av varierande slag, punkt- hus och radhus. Här tillkom också elementbyggda, eternitklädda hus som delvis hade experimentkaraktär.

Arkitekter var bland annat N. E. Eriksson, H. Zimdal (Vårväderstorget och Blidvädersgatan efter stadsplan av K.O. Jonsson), E. och T. Ahlsén (Blåsvädersgatan), J. Olivegren (Biskopsgårdens kyrka), Ekholm & White samt L. Ågren (122 radhus vid Erik Väderhatts gata). De övriga områdena fick delvis en mer storskalig bebyggelse och innehöll bl a skivhus i 7–9 våningar.

Länsmansgårdens bostadsområde med 2 800 lägenheter byggdes 1963-66 med lamellhus i 3-4 våningar. Idag utgör området Länsmansgårdens primärområde.

Svartedalens bostadsområde i dalgången åt öster bebyggdes med start 1965. I Svartedalen finns cirka 600 lägenheter. Svartedalen är idag uppdelat på två primärområden, Jättesten och Svartedalen.

Jättestens primärområde innefattar förutom sydliga Svartedalen och det egentliga Jättesten dessutom en äldre villabebyggelse mellan Sommarvädersgatan och Långströmsgatan och ett äldre område med lamellhus och villor som ligger öster om Långströmsgatan. Villaområdet räknas nog av de flesta som en del av Kyrkbyn eller så ingår det i det som bara brukar kallas Lundby i likhet med det äldre området öster om Långströmsgatan som egentligen är en del av Tolered.

Svartedalens primärområde består förutom av norra Svartedalen dessutom av de delar av Norra Biskopsgården som ligger öster om spårvägen med primärområde Norra Biskopsgården omfattar delarna väster om spårvägen kring Friskväderstorget.

Södra Biskopsgården utgör området runt Blidvädersgatan och Vårväderstorget på bägge sidor av spårvägen österut till Sommarvädersgatan samt industriområdet mellan Södra Biskopsgårdens bostadsområde och motorvägen i söder.

På 1980-talet började delar av de första bostadsområdena att byggas om, bl a genom tilläggsisolering av fasaderna. Några av de yngre byggnaderna i norra delen har också förändrats genom om- och tillbyggnader bl.a. i den så kallade Solstaden vid Sommarvädersgatan.

I början av 1990-talet revs ett område med bostadshus vid Solvädersgatan i Norra Biskopsgården. 1996 bebyggdes det med småhus av trä tillverkade av delar från provisoriska byggnader som uppfördes på Heden för VM i friidrott 1995.

Primärområden i Biskopsgården, 701 Norra Biskopsgården, 702 Länsmansgården, 703 Svartedalen, 708 Södra Biskopsgården och 709 Jättesten.

Källor: Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. Del 2, 2000

Advertisements

One Response to En guide till Göteborgs stadsdelar – Biskopsgården

  1. […] damm, Kärrdalen, Kyrkbyn, Bräcke, Färjenäs, Eriksberg, Sannegården, Lindholmen, Lundbyvass och Biskopsgården samt en västlig del (från 1860) bestående av Arendal (Ardal), Härröd och Syrhåla. Mellan dem […]

Kommentera