I Jakobsdal, närmare bestämt på den egendom som vid denna tid hette Carlslund men tidigare burit namnet Aronsdal, anlades år 1876 Carlslunds Gjuteri och Maskinverkstad av firman Tellander & Ekstrand var ägare var Richard Tellander (1844-1918) och Carl Ekstrand (138-1920). Firman levererade främst gjutgods av olika slag men de byggde också broar. Den första bro de byggde var precis utanför fabriken över Mölndalsån, den så kallade Bohusbron. De fick också tillstånd att anlägga en väg på Göteborgs stads mark mellan Liseberg och Eriksberg.
1880 utträdde Carl Ekstrand ur firman men de ägde fortfarande marken tillsammans, Detta löstes genom att egendomen styckades år 1882 varvid den södra delen övertogs av det nybildade Bohus Mekaniska Verkstads AB medan Carl Ekstrand och Richard Tellander personligen fick den norra delen som då fick namnet Carlslund. Initiativtagare till Bohus Mekaniska var Carl Gustaf Bolander (1848-1908) som drev import av maskiner och maskinvaror i sin 1872 grundade firma Bolander & Co.
År 1900 hade BMV omkring 100 anställda och en försäljning på 400 000 kronor. Vid denna tid var intressenterna i företaget Svante Svensson (1852-1918), A. Chr. Svensson och Henrik Wilhelm P. Wetterström (1852-1918). Under första världskriget inträdde även Sven E. Svensson och H.P. Theodor Alpen som delägare i företaget.
Åren 1900-1907 övertog företaget gradvis den mark år söder som tidigare ägts av familjen Grauers. Aronsdals färgeris byggnad var kvar till 1925 innan den revs för en expansion av Bohus Mekaniska verksamhet.
Företaget som även hade ett järngjuteri tillverkade maskingods av alla slag inklusive ångmaskiner, ångpannor, ångvinschar men blev med tiden främst en tillverkare av tvättmaskiner. Företaget byggde också stålkonstruktionerna i Rosenlundsbron från 1921. Den bron konstruerades öppningsbar. En del av det fackverk som skapades av Bohus Mekaniska 1921 finns som icke-bärande utanverk på den nya bro som byggdes 1998.
1918 sysselsattes ca 250 personer vid Bohus Mekaniska Verkstads AB men under 1920-talet sjönk antalet anställda ner till omkring 130. På 1930-talet var antalet anställda cirka 200. Fabriken växte allt mer och många nya byggnader uppfördes. 1950 var härderibyggnaden som låg invid järnvägen byggd liksom kontoret mot ån på den mark som tidigare kallades södra Aronsdal som byggdes så det satt ihop med gjuteriet och verkstadsbyggnaden.
Verkstaden som blivit allt mer specialiserad på industritvättmaskiner förvärvades av Electrolux år 1944. Tillverkningen lades ner 1953 och flyttades till Västervik.
Verkstadsbyggnaderna inköptes 1954 av Saab för tillverkning av växellådor till deras i Trollhättan tillverkade växellådor. Verkstaden expanderade i takt med att Saab:s biltillverkning ökade och nya byggnader uppfördes och inköptes. Bland annat inköptes Mattfabriken Atlas gamla fabrikslokaler år 1970. De användes till en början delvis för Saab:s rymdverksamhet. men kom senare att bli en del av växellådefabriken innan byggnaden ersattes med en ny modern verkstadsbyggnad i slutet av 1980-talet. Vid samma tid byggdes två stora nya fabriksbyggnader mot söder på det tidigare Getebergslunds mark. Som mest hade Saab-fabriken i Göteborg 1 100 anställda under andra halvan av 1980-talet. Därefter minskade antalet anställda och fabriken lades slutligen ner helt år 2011. Byggnaderna köptes då av fastighetsbolaget Platzer och alltihop övertogs senare av Liseberg AB.
Idag har Liseberg AB sitt kontor i BMV och Saab:s gamla kontorsbyggnad och förråd i de gamla verkstäder som sitter ihop med den. Dessa lokaler var en gång i tiden byggda för Bohus Mekaniska Verkstads AB och de övertogs av Liseberg redan innan hela Saab-fabriken var nedlagd. De allra äldsta byggnaderna revs dock när Liseberg tog över. Liseberg äger idag också de fastigheter som uppfördes på 1960-talet och 1980-talet. 2018-2019 revs hela fabriksbyggnaden mot motorvägen (innan dess låg den mot järnvägen) samt två av de byggnader som byggdes på 1980-talet. Istället anlades där en parkeringsplats för Lisebergs räkning som ersättning för den stora parkeringen mellan Mölndalsån och Mölndalsvägen där det 2020 började byggas ett hotell för Lisebergs räkning och där det också ska byggas ett äventyrsbad.
Andra källor:
- Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962
- Roger Andersson, Krokslätt i Örgryte, 2020
- Personliga hågkomster (jag arbetade på Saab mellan 1984 och 1991)
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.