En guide till Göteborgs stadsdelar – Lunden

Namnet Lunden finns nedtecknat första gången 1550, då en frälsebonde ”Oluff i Lunden” omnämns. Egendomen övergick 1586 till att bli en sätesgård under riksrådet Bielke, Hogenskild Nilsson, och efter dennes död 1605 gick godset över till fogden Mårten Jönsson. Gården var under 1600-talet ömsom adelsgård (frälsehemman, länge under släkten Ulfsparre) och kronogård (statligt ägd, kronohemman). Lunden kom sedan under Råda säteri, och under större delen av 1600-talet låg gården därefter under Nääs. 1680 var Lunden dock kronohemman igen. Fram till 1802 bytte gården innehavare ett dussintal gånger.

I slutet på 1870-talet växte en kåkbebyggelse fram söder Östra Kyrkogården och öster om Danska vägen, vilket då var utanför stadsgränsen. Den första som byggde i området var från Tjörn och därför kallades bebyggelse Tjörbostaden. Detta område bör ha tillhört egendomen Lunden

Med start 1877 började det också byggas planerat i de västra delarna av Lunden, som avstyckats från Böö egendom, norr och väster om nuvarande St. Pauligatan och ovanför branten ner mot Norra Gårda och Ranängarna (tillhörande Gubbero landeri och Kålltorps egendom). Mellan St. Pauligatan och Danska vägen norr om Tåns kyrkogård fanns också en kåkbebyggelse. De västra delarna av stadsdelen Lunden bebyggdes med landshövdingehus.

Lunden 1908

Lunden 1908, inklusive planer.

År 1900 bildades Lundens municipalsamhälle som omfattade hela västra Lunden och ett område söder om nuvarande Räntmästargatan, men inte Tjörbostaden eller resten av det som idag är östra Lunden.  1921 upplöstes municipalsamhället och 1922 införlivades Lunden tillsammans med alla resterande delar av gamla Örgryte socken (vid tillfället Örgryte landskommun) i Göteborgs stad

På 1920- och 1930-talen revs delar av kåkbebyggelsen runt Danska vägen och ersattes med landshövdingehus som också kom att dominera hela västra Lunden för att i sin tur till stor del ersättas med moderna hus på 1960- och 1970-talet. De sista träkåkarna i Tjörbostaden och kring Danska vägen revs på 1950- och 1960-talen. De östra delarna av Lunden där Tjörbostaden legat bebyggdes mot Danska Vägen med landshövdingehus men med tiden övergick byggandet till lamellhus, så kallade solgårdshus som dominerar de högre belägna delarna av östra Lunden norr om Örgryte kyrkogård. Även söder om nuvarande St. Pauligatan byggdes solgårdar väster om nuvarande Överåsvallen i det område som idag brukar kallas Överås. Det senare området tillhörde Överås egendom.

På det område som tillhörde Lundens gård söder om Överåsvallen och Skogshyddegatan fram till Danska vägen och Överås i öster och söder byggdes istället villor. Detta område kallas ibland Skogshyddan men också Överås.

Lunden

Lundens primärområde (208)

Söder om Örgryte kyrkogård och nuvarande Kärralundsgatan fanns Lundens gård kvar. Den fungerade som prästboställe. Området bebyggdes sent, först med Nya Lundenskolan på 1940-talet och med Prästgårdsängens miljonprogramshus (både stora lägenhetshus, radhus och villor) på 1960-talet. Huvuddelen av området är obebyggt än idag.

Förutom Skogshyddans/Överås villaområde hör alla delar av Lunden, inklusive det som en gång var Tjörbostaden och det som kallas Överås och Prästgårdsängen till Lundens primärområde. Vidare ingår en del av vad som en gång var Kålltorps egendom och som va de flesta uppfattas som en del av Kärralund mellan söder och väster om Kyrkåsgatan, söder om Östra Kyrkogården, norr om Welandersgatan och Lövängsgatan samt väster om Delsjövägen.  Dessutom ingår ett område mellan Welandersgatan och Skillndsgatan som tillhört Kärralunds gård och som också av de flesta betraktas som Kärralund. Primärområdet motsvarar inte det tidigare municipalsamhället Lunden som det står på Wikipedia utan omfattar ett betydligt större område. Lunden är delat mellan St. Pauli och Örgryte församlingar.

Andra källor: Wikipedia