Omedelbart utanför östra stadsgränsen ligger vid södra stranden af ”Säfveån den blå” ett mycket betydande etablissement, som i sin firmabenämning upptagit namnet af den förbiflytande ån.
Bolaget stiftades år 1874 af hr N. G. Sörensen och hans tre bröder, samt har numera ett aktiekapital af icke mindre än 2 millioner kronor. till Sverige, där de grundade den
Hr Sörensen, till födseln norrman, hade under vidlyftiga resor förvärfvat sig stora insikter i trävaruaffärer och slog sig ändtligen ned i Barcelona, där han ingick kompanjonskap med den bekante H. R. Astrup och bildade firman Astrup & Sörensen.
Ehuru kompanjonerna voro de yngste både till lefnads- och verksamhetsåren
af alla trävarufirmor därstädes, blefvo de inom några år de största importörerna på platsen, men då de politiska förhållandena blefvo allt bedröfligare inom landet, drogo de sig i tid tillbaka och öfverflyttade till Sverige, där de grundade den välbekanta anläggningen vid Skutskär.
År 1872 utträdde herr Sörensen ur firman, hvilket enligt ”Timber trades journal” skedde på ett sätt, som kan kallas både originellt och enkelt. En dag då de båda kompanjonerna språkade med hvarandra, föreslog den ene, att en af dem skulle öfvertaga hela affären och inköpa den andres andel. Båda voro hågade för förslaget, men huru skulle man enklast kunna lösa den kvistiga frågan om utlösningssumman? Dock, det gick bekvämt nog. Man enades nämligen snart om, att hvar och en skulle skrifva upp på ett papper den summa, som han ville betala för kompanjonens andel, och den som bjöd högst skulle få hela affären. Sagdt och gjordt! Astrup bjöd högst och blef ensam innehafvare af det hela. Endast några tusen kronor utgjorde för öfrigt skillnaden i det skrifna anbudet, som gick löst på närmare sex millioner kronor.
Hr Sörensen trifdes emellertid icke i overksamheten, utan började redan år 1873 att inköpa stora skogsägendomar i Småland, Östergötland och annorstädes samt grundade år 1874 Säfveåns aktiebolag, som efter inköp af Säfvenäs därstädes anlade ett sågeri- och hyflerietablissement, hvilket numera är den största exportören af sågadt och hyfladt trä i Göteborg och omnäjd. Hr Sörensen är fortfarande verkställande direktör för bolaget; disponent på Säfvenäs är för närvarande hr Niels R. Parelius som redan år 1871 nittonårig anställdes i hr John Sörensens trävaruaffär i Stockholm, hvarifrån han år 1874 kom till Säfvenäs, där han förvärfvat sig ut- och inländska fackmäns erkännande och den stora
arbetarepersonalens tillgifvenhet.
Ursprungligen verkställdes försågningen till plankor, battens och bräder vid Säfvenäs, men numera försiggår denna procedur å afverkningsorter, hvarifrån det försågade virket med järnväg eller i pråmar försändes till etablissementet, som har vidsträckta lastkajer vid Säfveån och järnvägsspår i direkt förbindelse med de till Göteborg ledande järnvägarne. Bolaget äger Karlstad ångsåg i Karlstad, där årligen försågas 15—20.000 tolfter timmer. Disponent därstädes är herr I. A. Hanson, som i många år varit vid Säfvenäs. Dessutom köper bolaget sågade trävaror.
I tillkomsten af Mora-Vänerns järnväg var bolaget varmt intresseradt och hr Sörensen var under flera år medlem af styrelsen för denna järnväg samt gaf uppslaget till sjötransporten öfver Vänern.
När en järnvägsvagn med trälast ankommer till Säfvenäs, skjutes den in på ett sidospår framför de stora upplagsskjulen, hvarefter lasten vid lossningen omsorgsfullt synas, sorteras och transporteras på smärre lastvagnar till de olika upplagsskjulen, där hvar je dimension och kvalité lagras i särskilda staplar. Spår leda genom alla delar af upplagen, alla i förbindelse med hufvudspåret framför skjulen, dit alla öfriga spår konvergera och hvarifrån en vagn kan dirigeras i alla riktningar. Det är ett spårsystem, som i all sin vidlyftighet medgifver lätta och enkla kommunikationer åt alla håll.
När däremot lasten anländer med pråm, transporteras lasten stycke för stycke på kontinuerliga uppfordringsverk uppför strandsluttningen till upplagen och undergår samma behandling, som ofvan antydts. Större delen af brädgården är täckt med fasta skjul och då läktare och pråmar äfvenledes äro täckta kan man säga, att lasten är under tak från det den försågats, till dess att den inlastas i fartygen för utskeppning. Till fartygen i Göteborgs hamn bogseras trävarorna med bolagets egna bogserångare.
En väsentlig del af bolagets skeppning består af hyflad last. I detta afseende är Säfvenäs, enligt den engelske fackmans utsago, hvarur vi tagit större delen af denna uppsats, ett af de mest eftersökta märkena. Hyflerierna äro försedda med alla nutida maskiner och sedan virket undergått hyflingen, får det sitt märke och beteckning på vanligt sätt.
En specialitet är tillverkningen af packlådor, hvilkas olika delar hopbuntas för att vid framkomstorten hopsättas på vederbörligt vis. Chef för lådafdelningen är herr N.C. Stenersen sedan 1896, då han flyttade hit från London, hvarest han uppehållit sig under 10 år.
Hyflerierna vid Säfvenäs kunna för närvarande producera 15—20,000 standards trävaror årligen. Arbetsstyrkan uppgår till 6—700 man.
Fabrikens verksamhet och utveckling kan uttryckas med följande ur officiell statistik hämtade siffror:
Klassificeringen af trävarorna sker genom kunniga arbetsförmän, som efter träets beskaffenhet, färg, kvistfrihet, vankant och andra för icke fackmän ofattliga principer bestämma varans kvalité.
Fabrikens inregistrerade märken äro för:
Bolaget är äfven stor jordägare och disponerar nu efter inköp af ägendomarne Vidkärr, Torpagårdarna och Frändtorp en areal af 50—60 millioner D-fot gränsande omedelbart intill Göteborg. Omkring 25 millioner D-fot af detta område är kartlagd till tomter för villor och egna hem samt till bebyggande med s. k. landshöfdingehus. Planen till denna anläggning har utarbetats af arkitekten Hallman i Stockholm, och dess förverkligande har blifvit en ny branch af bolagets verksamhet.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.