Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Okänd ostindieresenär med proppfull skrivbordslåda

Christopher Hinric Braad (1728–81) är den relativt okände skeppskrivaren vid Ostindiska kompaniet som gjorde karriär genom att lämna in ett par utsökt genomarbetade reseskildringar till kompaniets ledning efter sina resor till Kina och Indien vid mitten av 1700-talet.

Cadiz, ur en av Braads handskrifter

Cadiz, ur en av Braads handskrifter

Inga av Braads texter har någonsin tryckts, men delar av dem finns nu att läsa i en ny avhandling i nordiska språk från Göteborgs universitet. Att närma sig Braads efterlämnade skrifter är lite som att tömma någons skrivbordslåda – efter mer än 250 år. Braad tycks aldrig ha blivit riktigt nöjd med det han skrev, men han sparade omsorgsfullt alla sina kladdpapper. Många av dessa har överlevt till våra dagar i gömmorna vid Uppsala universitetsbibliotek.

– För en språkvetare är detta material en guldgruva. Tack vare att det finns så många utkast med ungefär samma innehåll bevarade kan man på nära håll följa redigeringsarbetet och få en inblick i vilka stilideal en skribent vid den här tiden höll sig med, säger Rickard Melkersson, avhandlingens författare.

Rickard Melkerssons avhandling går igenom alla de kvarlämnade papperen från Braads resa till Kanton i Kina med skeppet Hoppet åren 1748–49. En stor del av arbetet ägnas åt att reda ut i vilken ordning de olika versionerna har tillkommit.

Vissa dokument är så kraftigt ändrade att de nästan inte går att läsa och allra mest kryptiskt är ett skrivhäfte av kinesisk tillverkning som Braad måste ha köpt under sitt uppehåll i Kanton och börjat skriva i under hemresan. Sidorna i gamla kinesiska böcker är dubbelvikta med vecket utåt, detta för att inte tuschet skall gå igenom, och så såg även Braads skrivblock ut från början.

– Men någonstans under resan har han kommit på att det går att sprätta upp sidorna och få dubbelt så mycket papper – resultatet är att texten kommer i total oordning. Plötsligt kom de verkliga förhållandena ombord och den knappt tjugoårige skeppskrivarens vardagliga vedermödor mycket nära.

Tre av handskrifterna studeras närmare och delar av dem finns med i renskriven form i avhandlingens sista kapitel.

En stor och viktig del av undersökningen ägnas också själva skriftsystemet, alltså åt att reda ut vad olikheterna mellan vissa snarlika bokstäver har för betydelse. Spelar det någon roll att u ibland har en snirkel över sig och ibland inte? Spelar det någon roll om det är v eller w som används? Spelar det någon roll vilken av fem eller fler olika varianter av stort S det står?

– Med en delvis ny metodik visar jag att så är fallet, och detta är ett resultat av principiellt värde för studiet av äldre handskrivna texter, säger Rickard Melkersson.

Pressmeddelande från Göteborgs Universitet 2013-06-25

Avhandlingen: Rickard Melkersson, Skrifterna från Hoppet, 2013

Braads skrifter från resan med Hoppet 1748-49

Advertisements

Kommentera