Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Spegeln var en biograf på Kungsportsavenyn 14 i kvarteret Kastellholm, som öppnade 26 april 1940 och ägdes från starten av Cosmorama AB. 1961-62 byggdes biografsalongen om: 1961 beslutade man att bygga om scenen, så att 10 m av kortsidans bredd skulle kunna användas. Vid något Läs mer …
Gamla bergbanan, Berg- och dalbanan eller bara Bergbanan, var en av de ursprungliga åkattraktionerna i nöjesparken Liseberg i Göteborg redan från det att nöjesfältet öppnade 1923 under Göteborgs jubileumsutställning. Den kallades från början för den Kanneworffska bergbanan, efter dess förste dekoratör Poul Kanneworff. Banan invigdes Läs mer …
Liseberg är en nöjespark formellt belägen i stadsdelen Heden i Göteborg. Parken drivs som ett aktiebolag, Lisebergs AB, helägt av Göteborgs kommun. Den byggdes inför Jubileumsutställningen i Göteborg år 1923 och invigdes den 8 maj 1923. Parken var ursprungligen tänkt som en tillfällig attraktion för Läs mer …
Bengtas Café låg ursprungligen vid Näckrosdammen under Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Året därpå flyttade verksamheten in på Liseberg. Där levde caféet kvar ända till 1986 då det revs för att ge plats åt Järnvägsrestaurangen och Lisebergbanans stationsbyggnad. Trots det dåliga vädret 1923 (den sommaren är Läs mer …
Renströmsparken med näckrosdammen anlades till Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Parkens yta är ca 1,3 ha. Platsen används ibland för utomhuskonserter och utomhusbio, oftare på 1970-talet och 1980-talet än idag. I slutet av 1960-talet centrum för den illegala haschhandeln i Göteborg. Belägen bakom Konstmuseet vid Götaplatsen Läs mer …
Bergbanan som byggdes för Jubileumsutställningen 1923 var en bana på räls uppför berget till fyrtornet i nuvarande Johanneberg. Den byggdes och drevs av företaget AB Nordströms Linbanor. Fundamenten för bergbanan finns ännu kvar. Bergbanan hade två vagnar som gick på varsitt spår förbundna med en Läs mer …
Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg grundades 1929 på initiativ av stadsfullmäktige. Förslaget bifölls av staten och hösten 1929 startade verksamheten i inhyrda lokaler. Skolan var från start en statlig skola. Undervisningen bedrevs skolans sex första år i sju olika lokaler samtidigt: Göteborgs arbetareinstitut Läs mer …
Planer för en större utställning hade funnits i Göteborg under en längre tid. Den 15 maj 1914, invigningsdagen för Baltiska utställningen i Malmö, framställdes på ledarplats i konservativa Göteborgs Morgonpost förslaget att man skulle högtidlighålla stadens 300-årsminne med en utställning. Detta ledde fram till att stadsfullmäktiges ordförande grosshandlare Axel Carlander i januari Läs mer …
Carl Wilhelm Eugen Stenhammar, född den 7 februari 1871 i Stockholm, död den 20 november 1927 i Jonsered, Västergötland, var en svensk tonsättare, pianist och dirigent. Stenhammar var son till tonsättaren och arkitekten Per Ulrik Stenhammar och grevinnan Louise Rudenschöld samt bror till arkitekten Ernst Läs mer …
Göteborgs Symfoniker grundades 1905, och två år senare blev tonsättaren Wilhelm Stenhammar dess musikaliska ledare. Under hans femtonåriga tid på posten gästdirigerades orkestern flera gånger av tonsättarna Carl Nielsen och Jean Sibelius, som båda var vänner till honom och vilkas musik, tillsammans med Stenhammars egen, Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.