Gibraltarvallen i Johannebergs togs i bruk 1922 och byggdes bland annat av Södra Sveriges Statsarbeten. Det var den första inhägnade idrottsplats som Sällskapet för friluftslekar fick att förvalta. Anläggningen var inhägnad och hade fotbollsplan och löparbana. Där fanns även två tennisbanor.
Match mellan Skogens IF och Göteborgs AIK på Gibraltarvallen 1932.
Arenan var hemmaplan för ett stort antal fotbollsföreningar varav flera tidigare spelat på Balders hage ner i Getebergsäng. Bland föreningar som haft Gibraltarvallen som hemmaplan märks bland annat IF Gibraltar, Johannebergs IF, BK Mossen, det första Burås IF, och ett senare Burås IF. Förmodligen hade även Landala IF sin hemmaplan på Gibraltarvallen.
Då Chalmers tekniska högskola behövde expandera i slutet av 1950-talet, togs området i bruk som parkering. Ersättare blev Mossens idrottsplats, som invigdes den 15 juni 1959. Det blev dock istället en parkeringsyta och användes i övrigt inte för Chalmers expansionsbehov. Nu ska det bebyggas med bostäder.
Gibraltarvallen 1923. Gatorna som är inlagda blev i allmänhet inte byggda då det är Albert Lilienbergs stadsplan för Johanneberg som återges. Den genomfördes aldrig. Gibraltargatan byggdes dock och Eklandagatan finns liksom Viktor Rydbergsgatan som dock inte går likadant. Byggnaderna norr om idrottsplatsen är gården Gibraltar vars huvudbyggnad är flyttad till en plats invid Mossens IP efter att sen en lång tid legat söder om fotbollsplanen och parkeringen.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det vore trevligt om ni kompletterar artikeln om Wäder Sågen med följande:
William Gibsson och Alexander Keiller startade företaget Gibson & Keiller tillsammans 1828. William sökte en kompanjon som kunde segelduks tillverkning och eftersom William hade arbetat för Alexanders pappa i Dundee sammanstrålade de. Före resan till Göteborg hade Alexander i Dundee, som var hemort för segelvävnader lärt sig denna ädla konst och nu fick han användning för sina kunskaper.
För att driva vävstolarna i det nya företaget gjorde Alexander Keiller sådana anordningar att väveriet delvis drevs av samma kvarn som sågverket. (Det sas om Alexander ”som utan ingenjörsutbildning besatt märklig begåvning för ingenjörsvetenskap”).
Företaget tillverkade trossar och linor och hade ett väveri för produktion av segelduk och lin. Alexander Keiller var fabriksmästare och teknisk ledare.
Med ökad export fick man ytterligare tillväxt och segelduks tillverkningen var då den största i staden. Detta krävde att man 1829 startade ytterligare en verksamhet i en inköpt kvarnbyggnad vid det oansenliga slussfallet i Fattighusån. Det blev Sveriges första fabrik för maskinspinning av lin och hampa. Maskinerna hade Alexander införskaffat i Skottland. Maskinerna patenterades i Sverige 1830 och därefter följde flera patent som var baserade på Alexanders konstruktioner eller av honom importerade engelska maskiner för beredning av lin och hampa.
Därefter startades Jonsered ……
Senare startade Keiller Göteborgs Mekaniska Verkstad som senare blev Götaverken.