I det område som kom att blir kvarteret Immeln, Mölndalsvägen-Trycksgatan-Mölndalsån-Buråsliden, i Krokslätt låg egendomar som Nybygget, Lyckan, Kullen, Krosskullen, Vetterholm och Johannedal. De fyra förstnämnda var mindre fastigheter som låg på södra sidan av Trycksgatan. Lyckan låg i hörnet Mölndalsvägen och Trycksgatan och söder om de två fastigheterna låg Nybygget.
De två fastigheterna som kallades Kullen och Krosskullen låg på en liten kulle som funnits kvar inpå 2020-talet men den har tagits bort under 2020 för att lämna plats till Lisebergs äventyrsbad. Trycksgatan fortsatte med en bro över Mölndalsån till Getebergslund. Bron revs 1965 och 1970 försvann Trycksgatan som sådan även om sträckningen över själva kullen fanns kvar till 1990-talet mellan de två stora parkeringsområdena.
Huset i korsningen som gick under namnet Lyckan 1 sen början på 1860-talet revs redan 1883. Öster om detta hus låg Lyckans 2 som byggdes på 1860-talet och från 1867 ägdes av åkaren Anders Mathson (1837-1904), Byggnaden utökade under hans tid och innehöll till slut 10 lägenheter. Den siste som bodde i huset var Johan Johansson Svärd (1846-1927) som flyttade ut 1910 varefter huset revs.
På den lila kullen norra del låg torpet Royal och på södra delen fastigheterna Kullen och Krosskullen som innehöll arbetarbostäder för anställda på Vetterholms väveri). Familjen Walther ägde och bebodde Kullen mellan 1842 då Georg Walther med familj flyttade in till 1908 då barnbarnet Viktor Walther (1867-1946) flyttade ut, i tre generationer. Familjen sålde huset 1913 men det stod kvar till 1960-talet och var bebott hela tiden.
Söder om Lyckan 1 låg alltså det hus som kallades Nybygget. Detta inköptes 1836 av Johan Hagström (11791-1840). När han avled övertogs huset av änkan Sara Margareta Hagström (1796-1877). Deras barnbarn Julius Hagström (1852-1909) var den iste från familjen som ägde huset. 1903 flyttade familjen därifrån. Huset som då hade adressen Mölndalsvägen 10 revs 1926 för att Mölndalsvägen skulle breddas.
1923
Vetterholm ska ha fått sitt namn av Elias Wetterström (1731-82) som var färgeriarbetare på Olbers kattunfabrik på andra sidan ån: Mellan 1805 och 1814 drev Gabriel Schlesinger (1756-1822) ett kattuntryckeri i någon av Vetterholms byggnader. År 1825 köpte bröderna Georg Walther (1788-1858) och Johan Gottlieb Walther (1799-1850) Vetterholm. De byggde en ny byggnad vid landsvägen (senare Mölndalsvägen) och startade ett väveri som fick namnet Vetterholms väveri. Antalet anställda var 10 personer. 1835 byggdes en ny byggnad närmare ån och den gamla väverisalen mot Mölndalsvägen användes därefter som värdshus. 1842 lades väveriet ner och Martin Levisson övertog Vetterholm där han sen startade ett lädergarveri. Garveriet drevs ända till 1952.
Vetterholms bostadshus uppfördes först som väveribyggnad som senar blev både bostadshus och värdshus. Från 1850 bodde Carl Christian Klespe (1820-1905) i huset i egenskap av fabriksmästare på väveriet Både hans arbeta och hans bostad övertogs därefter av hans yngre bror Adolf Fredrik Klespe (1927-1905=. Huset revs 1926 för breddningen av Mölndalsvägen. Ett nytt bostadshus byggdes då längre söderut på den mark tidigare tillhört Johannedal.
De flesta fabriksbyggnaderna revs därefter men kontorshuset och bostadshuset stod kvar en tid innan de också revs. Fabriksområdet gjordes därefter om till parkering och det har det varit fram till 2020 då Liseberg började bygga ett äventyrsbad på platsen. På 1980-talet förekom det under flera månader varje år att en grupp romer ställde upp sina husvagnar på området.
Söder om Vetterholm fanns egendomen Johannedal som på 1870-talet inlemmades i garveriets marken och bebyggde med fabriksbyggnader. Innan dess hade Johannedal varit ett såpbruk mellan 1779 och 1830 med bland annat Aron Henriques (1782-1839) som ägare och ett färgeri under åren 1836-64 med Johann Christoph Morian (1787-1864) som ägare.
1923
Ytterligare lite längre söderut låg Gustavsvik och Fridhem. Bostadshuset Gustavsvik som uppfördes av markägaren August Lindberg stod klart 1843. Huset övertogs redan 1848 av Hans Peter Witt (1778-1854) sonen ärvde huset och stod som ägare till sin död 1881. Då övertogs huset av snickaren Anders Båger (1830-84) som uppförde ytterligare ett hus på tomten, bakom det äldre huset. Hans änka Kristina Båger (1838-1922) bodde i huset tillsammans med sina barn fram till 1908 då fastigheten köptes av Melcher Lyckholm och sedan användes som bostäder för anställda på Lyckholms bryggeri. Det äldre huset revs 1926 för att möjliggör en breddning av Mölndalsvägen och det yngre huset revs 1970.
Handlaren Josef Ericson (1842-1919) flyttade år 1866 in i ett hus som då gick under namnet Nygård och döpte om den till Fridhem låg. Därefter utvidgade han sin tomt söderut och byggde ett nytt större trähus i två våningar. Ericsson bedrev en handelsrörelse på andra sidan gatan och grossistverksamhet med kontor i Göteborg. 1917 avvecklade han sin rörelse och sålde huset till Ättiksfabrik AB Vinägron som byggde nya fabriksbyggnader på fastigheten. År 1925 övertogs Ättiksfabrik AB Vinägron av Tomtens Fabriker men tillverkningen i Fridhem drevs ändå vidare ända till 1968. 1926 revs några byggnader mot Mölndalsvägen. Husen revs därefter och på marken byggdes nuvarande Vörtgatan samt en ny bro över Mölndalsån.
1960
Andra källor, Roger Andersson, Krokslätt i Örgryte, 2020