Frimurarlogen S:t Johanneslogen Salomon á trois Serrures (S3S) eller Salomoniska logen av trenne lås i Göteborg grundades 1754 eller 1755. 1778 bildades S:t Andreaslogen De Tre Kronor och 1788 samlades båda under kapitellogen Götha Provincial Loges mantel.
1759 hade Salomon á trois Serrures 102 medlemmar. Av dessa var 25 anställda inom Ostindiska Kompaniet. En annan större medlemsgrupp var officerare i det militära, 28 personer. 44% av medlemmarna i den göteborgska logen under åren 1754–1800 var handlande. Andelen officerare var under perioden 1754-1800 18%. Handlande dominerade inte frimurarna i Stockholm på samma sätt. Där dominerar istället militärer och statstjänstemän.Dominansen av handlande ökade mot 1700-talets slut. Logen i Göteborg fick tidigt en inriktning på hjälparbete och socialt arbete, med bland ett barnhem. Den ockultism om omgärdar frimureriet i en del andra länder fick inte och har ingen motsvarighet i Sverige, framförallt inte i Göteborg.
Handlande inkluderar Ostindiska kompaniets superkargörer men inte assistenter. En stor del av sjöfolket var också anställda av Ostindiska kompaniet liksom en del av tjänstemännen då assistenterna hamnat i den kategorin. Flera direktörer i Ostindiska kompaniet ingår också bland de handlande. 24 av Ostindiska kompaniets direktörer var också frimurare, mer än hälften av dem var medlemmar i S3S. Det kan utan tvekan konstateras att kopplingen mellan S:t Johanneslogen Salomon á trois Serrures (S3S) och Ostindiska kompaniet var mycket stark under 1700-talet. Så till den grad att anställda i kompaniet tog initiativet till att starta en frimurarloge i Kanton.
- Medlemmar i S:t Johanneslogen Salomon á trois Serrures (S3S) under 1700-talet
- Medlemmar i S:t Johanneslogen Elisabeth i Kanton samt andra personer med koppling till Ostindiska kompaniet som var frimurare