Detta område bestod innan rivningen på 1970-talet av totalt 12 kvarter och är det som folk i allmänhet menar när de säger Olskroken. Dessa 12 kvarter plus tre kvarter på Redberget (Renen, Gasellen och Tapiren) var det först planerade området i Olskroken. Kvarteren Kronhjorten, Dovhjorten och Gasellen styckades lite senare av från kvarteret Tapiren i likhet med andra kvarter på norra/nordöstra sidan av Redberget.
- Kv. 1 Älgen, Hökegatan-Örngatan-Lilla Redbergsvägen (numera en del av Örngatan)-Redbergsvägen, Olskrokens KInetamotograf, Quo Vadis/Östra Bio
- Kv. 4 Giraffen, Borgaregatan-Olskroksgatan-Hökegatan-Lilla Hökegatan, Redbergslids Missionskyrka
- Kv. 5 Tjuren*, Borgaregatan-Lilla Hökegatan-Hökegatan-Redbergsvägen
- Kv. 6 Oxen, Bondegatan-Olskroksgatan-Borgaregatan-Redbergsvägen
- Kv. 7 Kon, Olskrokstorget-Olskroksgatan-Bondegatan-Redbergsvägen, Apoteket Korpen
- Kv. 10 Fölungen, Prästgatan-Riddaregatan-Olskroksgatan, Järnvägsmannahuset
- Kv. 21 Kronhjorten, Hökegatan-Redbergsparken-Örngatan, Taborkyrkan (Metodisterna), senare Gileadkyrkan
- Kv. 22 Dovhjorten, Hökegatan-Olskroksgatan-Prästgatan-Redbergsparken, Olskrokens brandstation
- Kv. 28 Baggen, Olskrokstorget-Riddaregatan-Bondegatan-Olskroksgatan
- Kv. 29 Kalven*, Bondegatan-Riddaregatan-Borgaregatan-Olskroksgatan
- Kv. 30 Fåret, Borgaregatan-Riddaregatan-Hökegatan-Olskroksgatan
- Kv. 31 Bocken*, Hökegatan-Riddaregatan-Prästgatan-Olskroksgatan
*) kvarter som inte längre finns
Området bebyggdes med landshövdingehus med start 1880 och då hade kvarteren en annan nummerordning än vad som senar blev fallet.
Ursprunglig nummerordning på kvarteren, senare nummer
- I – 1 Älgen
- II – 2 Renen
- III – 3 Tapiren, 21 Kronhjorten, 22 Dovhjorten och 27 Gasellen
- IV – 4 Giraffen
- V – 5 Tjuren
- VI – 6 Oxen
- VII – 7 Kon
- VIII A – 28 Baggen
- VIII B – 29 Kalven
- IX A – 30 Fåret
- IX B – 31 Bocken
- X – 10 Fölungen
Enligt ett kungligt brev 23 november 1866 skulle en förstad anläggas vid Ånäsvägen och Olskroken med byggnader av trä och 50 fot breda gator.
Men det dröjde ganska länge innan planerna kunde förverkligas, och först den 13 augusti 1880 fastställde Kungl. Maj:t, dvs staten, stadsplanen för delar av landerierna Stora Olskroken, Ånäs och Redberget i Göteborgs 12:e rote och 1883 började Olskroken dräneras. Samma år såldes 7 tomter till ett pris av 36-56 öre per kvadratfot. 1884 byggdes det första landshövdingehuset i Olskroken, vid Redbergsvägen 16. Det tillhörde en droskägare Carlsson.
1886 byggdes huset Borgaregatan 20/Redbergsvägen 14 där en första biograf öppnades 1904, men slog igen redan 1905.1911 byggdes hela huset om till biograf som först hade namnet Quo Vadis.
År 1891 beslutade stadsfullmäktige inrätta Apoteket Korpen i Olskroken, och den 1 december samma år upplåts Olskrokstorget till försäljningsplats för livsmedel. År 1897 byggdes det 23 landshövdingehus enbart i Olskroken. En av de viktigare byggmästarna i Olskroken var Lars Forsberg. Området var fullt utbyggt i början av 1900-talet. Husen mot Redbergsvägen och Riddaregatan anlades med förträdgårdar. 1924 hade nästan samtliga förträdgårdar tagits bort.
En fontän med skulpturen Elementens kamp av skulptören Anders Jönsson invigdes den 6 juni 1930, placerad på torgets norra sida där även en mindre grönyta anlades. I början av 1960-talet monterades fontänen ned och kom att magasineras hos Gatukontoret. Den återinvigdes sommaren 1971 på en ny plats framför Sankt Pauli kyrkan.
1934 startade bygget av den väldiga järnvägsviadukten som sneddade över torget för att förbinda Västra stambanan med Västkustbanan. Det ledde till att torghandeln som fanns på Olskrokstorget fick problem och att torget blev mindre. I mars 1963 flyttade torghandeln till Lagerströmsplatsen i Gubbero.
I början av 1960-talet byggdes motorvägen genom Olskroken varvid Olskrokstorget i praktiken försvann. Även Riddaregatan och dess fortsättning i Olskroksgatan som sträckte sig längs järnvägen byggdes om till motorväg som sträckte sig österut norr om Olskroken.
Fastighetsbolaget Göta Lejon började köpa upp hus 1963 och 1973 beslutade stadsfullmäktige om totalsanering. Det fanns dock ett organiserat motstånd mot rivningarna i stadsdelen genom bland annat Olskroksgruppen. 1980 exproprierades den sista fastigheten och de sista husen revs därefter. Den nya stadsplanen fastställdes 1979 och det nya Olskroken stod klart 1983.
Rivningarna innebar att motorvägen österut kunde breddas ytterligare och dessutom förlades ett antal bilparkeringar mot motorvägen så att halva kvarteren samt hela kvarteret Bocken i norr försvann. 2007 byggdes ett parkeringshus på resterna av det ursprungliga Olskrokstorget medan ett nytt torg skapades av halva kvarteret Oxen.
Man förflyttas till sin barndom på Hökegatan 5 och alla spännande hus och gårdar man utforskade och lekte i och på. Morgonpromenaden till Ånässkolan uppför Övre Olskroksgatan och eftermiddagslekar i Redbergsparken. Gympa i Redbergsskolans gymnastiksal. Söndagar matiné på Flamman. Gråter en skvätt när man ser hur det ser ut idag; dött, hårt, känslokallt och både ointresserat och ointressant.
Jag skulle ha viljat nacka gubbarna som föreslog att denna sista genuina arbetarstadsdel skulle utplånas. Man hade (kanske) kunnat förlåta dem om de hade byggt något liknande, försökt behålla själen i stadsdelen, men de försökte inte ens. Som Masthugget; en skräcködla i plåt och betong. Men bilderna finns kvar. Vi får nöja oss med dem. Alltid något. Så tack, tack för att jag fick en liten tur tillbaka till barndomen. Jag hade nog försökt vårda denna del av den bättre om jag hade vetat vad som skulle komma.
Jag håller med dej jag bodde nått år 67 på Bondegatan , kommer du ihåg vad ölchappet hette på Olskroksgatan
Finns det foton på kvarteret oxen
Hette ölchappet jannes på olskroksgatan