Olskroken är en stadsdel som fått sitt namn efter två tidigare landerier, Lilla Olskroken och Stora Olskroken. Lilla Olskroken låg dock väster om Gullbergsån och alltså i det som blev stadsdelen Stampen medan Stora Olskroken låg ungefär där Olskrokstorget (det låg då längst västerut i stadsdelen) sedan anlades. Stora Olskrokens marker sträckte sig ända fram till Säveån, dvs omfattade även det område som idag kallas Partihallarna.
Stadsdelen omfattar också de marker som tillhörde Redbergs och Ånäs landerier och delar av stadsdelen kallas ibland Redbergslid vilket egentligen är namnet på backen upp mot Redbergsplatsen från Olskrokstorget. Den gata som alltså idag bär namnet Redbergsvägen. Kring Redbergets värdshus växte en kåkstad med trähus fram under 1800-talest slut. Dessa ersattes 1910-30 av landshövdingehus.
Området söder om Redbergsvägen tillhör inte Olskroken och låg fram till 1922 inte i Göteborg utan i Örgryte socken. St. Pauli-kyrkan och Redbergsgården ligger dock i Olskroken.
År 1856 drogs Västra stambanan genom Olskroken. År 1877 öppnades Bergslagernas Järnvägar och i Olskroken anlades i juli 1929 en förbindelsestation med Västra stambanan, med stationshus vid korsningen av Riddaregatan och Prästgatan,
1880 fastställdes stadsplanen för delar av landerierna Stora Olskroken, Ånäs och Redberget i Göteborgs 12:e rote och 1883 började Olskroken sankmarker dräneras. Samma år såldes 7 tomter till ett pris av 36-56 öre per kvadratfot.
1884 byggdes det första landshövdingehuset i Olskroken, vid Redbergsvägen 16. Det tillhörde en droskägare Carlsson. År 1891 beslutade stadsfullmäktige inrätta apoteket Korpen i Olskroken, och den 1 december samma år upplåts Olskrokstorget till försäljningsplats för livsmedel. År 1897 byggdes det 23 landshövdingehus enbart i Olskroken. En viktig byggmästare i Olskroken var Lars Forsberg. Problemen fortsatte dock, eftersom enrumslägenheterna oftast var för små för de barnrika familjerna. Dessutom slukade hyran mer än den genomsnittliga veckoinkomsten för en familjeförsörjare, vilket ledde till ett omfattande inneboendesystem.
1882 invigdes stadsdelens kyrka, St. Pauli, 1879 byggdes den första folkskolan och 1902 den andra. I anslutning till bostäderna fanns också filialer till Renströmska badanstalten (låg dock på västra sidan Gullbergsån på det som tidigare var Lilla Olskrokens marker, dvs i den stadsdel som heter Stampen) och Dicksonska folkbiblioteket. På 1930-talet tillkom polisstationen på Falkgatan samt Redbergsgården uppförd för Arbetareföreningen.
I början av 1960-talet byggdes motorvägen genom Olskroken varvid Olskrokstorget i praktiken försvann. Även Riddaregatan och dess fortsättning i Olskroksgatan som sträckte sig längs järnvägen byggdes om till motorväg som sträckte sig österut norr om Olskroken.
Sen länge var det också beslutat att stadsdelen skulle saneras som det hette, dvs rivas och ersättas med ny bebyggelse. Fastighetsbolaget Göta Lejon började köpa upp hus 1963 och 1973 beslutade stadsfullmäktige om totalsanering. Det fanns dock ett organiserat motstånd mot rivningarna i stadsdelen genom bland annat Olskroksgruppen. I slutändan revs dock hela den västra delen av Olskroken, det som av de flesta uppfattar som hela Olskroken. Utan motståndskampen hade kanske även de östra delarna av stadsdelen rivits.1980 exproprierades den sista fastigheten och de sista husen revs därefter. Den nya stadsplanen fastställdes 1979 och det nya Olskroken stod klart 1983.
Kvarter i Olskroken
- Kv. 1 Älgen, Hökegatan-Örngatan-Lilla Redbergsvägen (numera en del av Örngatan)-Redbergsvägen, Quo Vadis/Östra Bio, Olskrokens Kinematograf
- Kv. 2 Renen, Lilla Redbergsvägen (numera en del av Örngatan)-Örngatan-Redbergsplatsen, Apoteket Korpen, Olskrokens brandstation
- Kv. 3 Tapiren, Redbergsparken
- Kv. 4 Giraffen, Borgaregatan-Olskroksgatan-Hökegatan-Lilla Hökegatan, Redbergslids Missionskyrka
- Kv. 5 Tjuren*, Borgaregatan-Lilla Hökegatan-Hökegatan-Redbergsvägen
- Kv. 6 Oxen*, Bondegatan-Olskroksgatan-Borgaregatan-Redbergsvägen
- Kv. 7 Kon, Olskrokstorget-Olskroksgatan-Bondegatan-Redbergsvägen, Apoteket Korpen
- Kv. 10 Fölungen, Prästgatan-Riddaregatan-Olskroksgatan, Järnvägsmannahuset
- Kv. 11 Killingen, Olskroksgatan-Svangatan-Sparvgatan-Övre Olskroksgatan, Gamlestadens tjänstemannabostäder
- Kv. 12 Kamelen, Övre Olskroksgatan-Sparvgatan-Falkgatan, Ånässkolan
- Kv. 13 Dromedaren, Sparvgatan-Svangatan-Ånäsvägen-Falkgatan
- Kv. 14 Hästen, Olskroksgatan-Ejdergatan-Ånäsvägen-Svangatan, Pellerins Margarinfabrik
- Kv. 15 Sebran, Olskroksgatan-Storkgatan-Ånäsvägen-Ejdergatan
- Kv. 16 Kvaggan, Olskroksgatan-Ånäsvägen-Storkgatan
- KV. 17 (bebyggdes aldrig)
- Kv. 18 Elefanten, Sahlgrenska sockerbruket, Gamlestadens Fabriker
- Kv. 20 Flodhästen,
- Kv. 21 Kronhjorten, Hökegatan-Redbergsparken-Örngatan, Taborkyrkan (Metodisterna)
- Kv. 22 Dovhjorten, Hökegatan-Olskroksgatan-Prästgatan-Redbergsparken, Olskrokens brandstation
- Kv. 23 Rådjuret, Prästgatan-Övre Olskroksgatan-Falkgatan-Redbergsparken
- Kv. 24 Antilopen, St. Pauli barnhem
- Kv. 25 Buffeln, Redbergsparken-Sparvgatan-Falkgatan-Ånäsvägen-Örngatan, Polishuset Falkgatan
- Kv. 26 Stenbocken,
- Kv. 27 Gasellen* (numera en del av kvarteret Älgen), Redbergsskolan
- Kv. 28 Baggen, Olskrokstorget-Riddaregatan-Bondegatan-Olskroksgatan
- Kv. 29 Kalven*, Bondegatan-Riddaregatan-Borgaregatan-Olskroksgatan
- Kv. 30 Fåret, Borgaregatan-Riddaregatan-Hökegatan-Olskroksgatan
- Kv. 31 Bocken*, Hökegatan-Riddaregatan-Prästgatan-Olskroksgatan
- Kv. 33 Redbergslid, Redbergsgården, St. Paulikyrkan
- Kv. 34 Bisonoxen,
- Olskrokens station och bangård
- Kv. 35 Hallarna, Partihallarna
- Kv. 36 Stengeten (nytt kvarter i Nya Olskroken)
*) kvarter som inte längre finns
Läs också:
- En guide till Göteborgs stadsdelar – Olskroken och Bagaregården
- En guide till Göteborgs stadsdelar – Munkebäck, Vidkärr och Sävenäs
- En guide till Göteborgs stadsdelar – Kålltorp
