Lorensbergsteatern, är en teaterbyggnad i Lorensbergsparken i Göteborg. Den har adress Berzeliigatan 4 och fastighetsbeteckning Lorensberg 29:2 vilket ligger kvarteret Stenhammar. Teatern är ritad av arkitekten Karl M. Bengtson, sceninredningen gjordes av tysken C. Roeder, och byggdes på initiativ av och var delvis finansierad av krögaren Sophus Petersen, som drev den dåvarande restaurangen i Lorensbergsparken. Mot att han byggde Lorensbergsteatern fick han förlängning på sitt arrende för värdshusverksamheten på Lorensberg.
När teatern stod klar 1916, efter endast drygt fem månaders arbete, ansågs den vara Europas modernaste med platser för 1 000 personer och bland annat en vridscen och rundhorisont. Urpremiären med 800 gäster, ägde rum 27 oktober 1916 med August Strindbergs pjäs Ett drömspel, och den sista föreställningen 30 april 1934.
Mauritz Stiller blev teaterns första konstnärliga ledare, med det kom snart till en brytning mellan den hetlevrade Stiller och Petersen. Vid nyåret 1917 engagerades istället Gustaf ”Muck” Linden, som inte heller han blev kvar länge. Repertoaren var kostsam och intäkterna blygsamma, varför Petersen önskade överlämna ansvaret för driften till andra. För detta ändamål bildades AB Göteborgs Teater i december 1917.
Några av Göteborgs rika och inflytelserika träffades därför i början av 1918 efter en konsert i kapellmästarrummet för att diskutera teaterns framtid. Resultatet blev att Willgodt Kullgren, Herman Mannheimer, Conrad Pineus, Ernst Krüger, Mathilda Broström (gift med Axel Broström), Gösta Fraenckel, Wilhelm Henriques, Anna Johansson, Gustaf Werner och Hjalmar Wijk, satsade de 100 000 kronor vardera, alltså totalt 1 miljon kronor till Lorensbergsteaterns (också kallad Göteborgs stadsteater) framtid, i det nya bolaget.
År 1919 tog Per Lindberg över fram till 1923. Med Lindberg som teaterchef och Knut Ström som scenograf sattes en stor mängd pjäser upp på Lorensbergsteatern, med betoning på det tyngre skådespeleriet snarare än en underhållningsrepertoar. Spelåret 1919–1920 sattes arton program upp, 1920–1921 sexton (samt ett Max Reinhardt-gästspel), 1921–1922 nitton och 1922–1923 tjugoen. Nio av uppsättningarna var av Shakespeare.
Efter Lindberg var Knut Ström teaterchef under två år, för att 1926 lämna över till Lorensbergsteaterns siste chef, Torsten Hammarén. När Göteborgs stadsteater stod färdig 1934, upphörde teaterverksamheten i Lorensbergsteatern, och ensemblen under Hammaréns ledning flyttade över till den nya scenen, där Hammarén verkade som teaterchef ända till 1950.
I stället byggdes Lorensbergsteatern om till biograf, förvärvad av skåningen och advokaten Sture Persson. Arkitekterna R.O. Svensson och H E. Widlund ansvarade för ombyggnaden av Lorensberg medan konstnären Paul Källström bidrog med utsmyckning till biografen. I teaterns gamla scenutrymmen och loger installerades Teaterhistoriska museet. Den 19 september 1934 var det premiär på Lorensbergs-Bio med Frank Capras Det hände en natt, med bland andra Clark Gable. Lorensberg ansågs höra till stadens mest ansedda biografer och var med sina 856 platser näst störst efter Palladium. Senare blev det 746.
Sture Perssons inköp av Lorensbergsteatern blev början till bolaget Biograf AB Centrum (Centrumbio). Bolaget startade eller köpte senare också biograferna Lillan, Skansen, Göta, Gnistan, Aveny och Saga. 1980 gick alla Centrums biografer över till Europafilm, som 1984 köptes av Svensk Filmindustri.
Biografen lades ner den 13 september 1987 och lokalerna kom åter igen att användas som teater. Maskinrummet har blivit en del av Lorens Bar i den gamla övre foajén. Teaterhistoriska museets samlingar flyttades till Stadsmuseet.
Nationalteatern producerade 1987 en teateruppsättning av Peter Pan här innan Kulturtuben tog över. Lorensbergsteatern är även namnet på ett kommanditbolag som ägs av Kulturtuben.
Från 1987 har Galenskaparna och After Shaves produktionsbolag Kulturtuben hyrt hela teatern av Göteborgs kommun. Kulturtuben i sin tur hyr ut teatern när de inte har egna uppsättningar att framföra. Teatern har på 2000-talet använts som bio under Göteborgs filmfestival.
Lorensbergsteatern ingår sedan 1991 i Higabs fastighetsbestånd. Byggnaden, salongen och vridscenen är till stor del bevarade.
