Kvarteret Aspen

Kvarteret Aspen, Karl Gustavsgatan-Engelbrektsgatan-Erik Dahlbergsgatan-Föreningsgatan, ligger i den västra delen av den del av Vasastaden som för länge sen kallades Brantdala efter landeriet Brantdala i området.

Det landeri som kallades Västra Brantdala och som utvecklades till ett värdshus låg i detta kvarter. De som innehade arrendet till Västra Brantdala började kring 1860-talet arrendera ut bitar av marken till fattigare invånare i Göteborg, En kåkstad växte därför så sakteliga upp. Redan 1877 ansökte dessutom innehavarna av Västra Brantdala om att få friköpa marken för att kunna stycka av och sälja lotter. Först 1884 svarade Göteborgs stad nekande på ansökan.

Väster om den gamla vägen till Landala, senare kallad Landalagatan och numera Karl Gustavsgatan byggdes åren 1870-78 fyra mindre stenhus med bostäder för arbetare på det som sen blev Karl Gustavsgatan 29-35 i kvarteret Lärkträdet. Byggherre var Göteborgs Sparbanks byggnadsfond.  I kvarteret Oxeln uppförde Robert Dicksons stiftelse 4 hus av sten med arbetarbostäder.

I kvarteret Aspen gjorde staden om planeringen så att Karl Gustavsgatan skulle fortsätta i en krök med hänsyn tagen till landeriets mark som var utarrenderad. Kvarteret styckades upp i små tomter som sedan såldes till en rad mindre byggmästare, såsom August Andersson, C. B. Andersson och J. A. Frise.

Åren 1887-91 uppförde de ett antal 4-vånings stenhus i Karl Gustavsgatans backe. I hörnet Karl Gustavsgatan / Engelbrektsgatan 3 byggde byggmästarfirman H. & J. Börjesson ett högt 5-vånings stenhus som ritats av Nathan Persson och i hörnet Erik Dahlbergsgatan 15 / Engelbrektsgatan 9 uppförde snickarna Hedström och Svensson ett annat högt hus. På tomterna mellan dessa hus, Engelbrektsgatan 5 och 7, byggde C. B. Andersson ett par tvillingfastigheter.

Resten av kvarteret kom inte att byggas förrän Albert Lilienberg gjort en ny plan som godkändes 1910. Därefter byggdes två stora fastigheter av byggmästarna C. G. Winkvist och C. T. Larsson på Erik Dahlbergsgatan nr 17 och 19 år 1912, det ena ritat av Hjalmar Cornilsen och det andra av Zetterström & Johnson. Ytterligare ett antal år senare bebyggdes de sista tomterna i kvarteret.

Andra källor:

• Staffan Sedenmalm, Vasastaden-Lorensberg  Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2016:43, Kapitel 3
• Staffan Sedenmalm, Vasastaden-Lorensberg  Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2016:43, Kapitel 4