Uddo Lechard Ullman, född 1 maj 1837 i Göteborg, död 2 januari 1930 i Uppsala. Han var son till prosten Magnus Ullman (1798-1842) och Magdalena Hegardt (1808-1905) och från 1872 gift med Friedrike Wilhelmine Anna von Pieverling (död 1905). De fick 8 barn som överlevde till vuxen ålder, Otto Fredrik Daniel Ullman, Anna Magdalena Elisabeth Ullman, Johannes Magnus Ullman, Anna Frideborg Ullman (gift Bergman), Henrik Ansgar Ullman, Martin Gerhard Ullman, Maria Helena Theresia Ullman (gift Stade och Hanna Birgitta Cecilia Ullman (gift Bjelkner).
Han blev student i Uppsala 1855, fil. dr. 1863, teol. kand. och prästvigd 1869. Lektor vid Göteborgs latinläroverk, en tid ledamot i styrelsen för Kjellbergska flickskolan samt prebendekyrkoherde i Lundby församling på Hisingen under åren 1872–1889. Vidare var han biskop i Strängnäs stift 1889–1927 och ledamot av 1883 års psalmbokskommitté och 1888 års kyrkohandbokskommitté och gjorde genom dem ett grundläggande arbete för psalmbokens, psalmsångens och gudstjänstens liturgiska förnyelse i Svenska kyrkan. Ullman valdes 1891 in som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation och vid Göteborgs nation i Uppsala. Han var ledamot av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg.
Sin stora insats gjorde Ullman genom sitt arbete för gudstjänstlivets förnyelse och främst med den nya kyrkohandbok för Svenska kyrkan som antogs 1894. Den innebar en vändning från den upplysningspräglade och liturgiskt nedtonade kyrkohandboken 1811 till en historisk återknytning till gudstjänstens hävdvunna moment. Han fick stort inflytande genom sin bok Evangelisk-luthersk liturgik, från 1874–1875, där han eftersträvade en omväxlande och spännande utformad av ny liturgi, med en omväxling i böner, musik, texter och liturgiska färger. Han såg liturgin som en sammanhållen teologisk enhet och som ett allkonstverk och en mötesplats mellan Gud och människan. Boken är utgångspunkten för det liturgiska förnyelsearbete som präglat Svenska kyrkan under hela 1900-talet. Ullman var starkt påverkad av Luther och tyska nylutherdomens teologi och liturgi, av bland andra Wilhelm Löhe och den teologiska fakulteten i Erlangen, där han studerat i flera år.
Ullman var också en driven tecknare och skrev musik. Han finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med bearbetningen av ett verk (nr 554).
Texten i huvudsak från Wikipedia
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.