Dicksonska palatset, även Dicksonska villan är en trevåningsbyggnad av sten i florentinsk nyrenässansstil uppförd av friherre Oscar Dickson 1862 i korsningen av Södra Vägen och Nya Allén, med adress Parkgatan 2 i Göteborg. Huset är 928 kvadratmeter stort. Det är byggnadsminne sedan 21 december 1973.
Innan Dickson uppförde byggnaden vid Exercisheden låg här de så kallade Hallska barackerna, vilka inrymde delar av Gustav IV Adolfs lantvärn. På den tiden var området en sumpmark. Barackerna hade från början uppförts med tanke på de människor som blev utan bostad vid den stora stadsbranden 1804. Upphovsmannen var John Hall d.y.
Byggmästare var Philip Jacob Rapp (1820-1917) och arkitekt William Allen Boulnois från England, som ungefär samtidigt ritade fastigheten Överås vid Danska Vägen för Oscar Dicksons bror James Jamesson Dickson. Arbetet igångsattes 1859 och när byggnaden stod klar hade den trettiotalet rum. En väldig trapphall byggdes mitt i huset; den gick rakt upp genom de tre våningarna med rum och salonger grupperade runt omkring:
Arkitektarbetet utfördes i London och ”palatset” fick en mycket modern utformning som delvis påverkades av engelsk stil. Från England importerades också viktiga delar av inredningen bl a den stora huvudtrappan i hallen, kolonner, keramikgolv, fönster och dörrar. Huset utrustades med ”water-closets”, gasbelysning och värmerör i vissa rum. På båda sidor av huvudentrén byggdes orangerier eller växthus utförda med monteringsfärdig järnstomme från England.
”Palatset” hade ett strategiskt läge vid korsningen av Gamla och Nya Allén och från stadens sida ställdes kravet att det skulle se prydligt ut från alla håll. Det omfattade en huvudbyggnad samt ett stall med kuskbostad och en vagnbod som var belägna kring en liten ekonomigård. Tomten omgavs med planteringar mot gatorna.
Både huvudbyggnaden och de två ekonomibyggnaderna uppfördes av sten med omsorgsfullt utformade fasader i ”engelsk nyrenässans”. Möblemang och textilier var av mycket dyrbart slag. Stora salongen var det förnämsta rummet och där pryddes väggarna av reliefer i stuck, utförda av italienaren Bellini. Golvet av cederträd från Libanon var lagt i stjärnmönster. Jättelika väggspeglar, kristallkronor, påkostade möbler, kornischer i guld och draperade tofsbehängda gardiner i engelska tyger gjorde salongen till ett gyllene gemak.
Dicksonska palatset på 1870-talet. Public Domain
Oscar Dickson bodde i villan fram till sin död 1897, då palatset kom i makan Marikas ägo fram till hennes död 1917, då sonen Osborn övertog fastigheten. Han avled 1921 och blev siste medlemmen av släkten Dickson som bodde i huset.
Den 28 januari 1923 övertogs fastigheten av hushållsskolan Margaretaskolan som drev restaurangrörelse samt hade festvåning. Det blev den 8:e Margaretaskolan i Sverige. Bostadshuset byggde då delvis om och stallet ändrades till butik. 1941 testamenterades verksamheten av den tidigare ägaren Hanna Lindmark till fyra missionssamfund, Svenska kyrkans mission, Svenska missionsförbundet, ”Svenska missionen i Kina” och Sällskapet Svensk Baptistmission.
Hushållsskolan upphörde i mitten av 1940-talet, efter svårigheter med ransoneringarna under krigsåren, men restaurangdelen fortsatte. Den 4 april 1968 beslöt stadsfullmäktige om att köpa huset av Fastighets AB Göta Lejon för 2,1 miljoner kronor. Byggnaden restaurerades året därpå. Kommunen blev då arrendator med Turistbyrån och Stora Teaterns kansli som hyresgäster. År 1970 förvärvade Göteborgs stad fastigheten av Göta Lejon. Den förvaltas numera av Higab.
Dicksonska palatset 2011
Text i huvudsak från Wikipedia.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.