Concert du Boulevard på Södra Allégatan 9 i kvarteret Laddstaken i Haga byggdes 1880 som varietélokal. Byggare var bröderna Jacob Schultheis och Johan Schultheis. CRA Fredberg skrev om det hela i sin bok Det gamla Göteborg från 1923:
INNAN VI LÄMNA Husargatan och dess närmaste omgivningar skola vi orda något om Frälsningsarméns göteborgska huvudkvarter. Detta är, som bekant, beläget omedelbart intill gamla Husarkasernen vid Södra Allégatan och den ej så värst gamla byggnaden leder minnet ofelbart tillbaka till varieténs gyllene tidsålder i Göteborg. Huset uppfördes nämligen för att tjäna den allra lättaste av sånggudinnorna, om man så får beteckna den trikåskrudade och lättfärdiga Varietéa.
Tanken på den tidens varieténöjen inbjuder osökt till en kulturhistorisk jämförelse mellan nutidens urvattnade restaurangliv och de glada, stundom allt för bullersamma varietéupptågen på 1880- och 90-talen, vilka till den grad förskräckte riksdagens sedlighetsivrare, att det senare blev totalförbud för alla dylika spritbemängda nöjen. “Då stod tsing-la-la-genren i sitt flor, vivörerna delade sin uppmärksamhet mellan toddarne och punschen samt de dekolletterade danska och svenska fröjddamerna, vilkas rykte i regeln stod i jämnhöjd med deras röstresurser och konstnärskap. Man kommer ihåg den glada tiden? Messer-Feldo, Klara Happé —
Wir geh’n nach Lindenau,
Da ist der Himmel blau,
Da springt der Ziegenbock vergnügt auf
seiner Au, Au, Au!Varietén var den forna tara-chimens arvtagare och här i Göteborg började den sitt triumftåg på Lorensberg. Framgången därstädes eggade en tyskfödd man vid namn J. Schultheiss att bygga ett tempel åt gudinnan Varietéa i Haga och med tyskens vanliga energi dröjde det inte länge, innan den gula tegelbyggnaden stod färdig vid Allégatan. Året 1877 invigdes etablissementet, vilket erhållit det rätt så kontinentala namnet Concert du Boulevard.
Det nya nöjestemplet blev med ett slag populärt. Här uppträdde tyska och franska chansonettsångerskor, av vilka Klara Happé var den mest uppburna. Här dansade engelska balettartister, här jonglerades och gåvos halsbrytande ekvilibristiska konststycken och här började ett par svenska skådespelare och sångare beträda varietétribunen, vilken gav ett mera lättfånget levebröd än tiljorna, som föreställa världen.
Bland dessa svenska kuplett- och vissångare, som lade Concert du Boulevard-publiken för sina fötter, erinra vi oss Elis Sandelin, vilken i sina visor inlade en viss burlesk humor och i sitt kuplettföredrag förstod att träffa folktonen, antingen han sjöng
“om nättera i tältera vi frysa fick som f—n;
men det gör ingenting, min själ,
det sker för fosterlandets väl,
sjung för rallalalej etc.*eller
“Å bremsen han for te Persmess en gang
å köfft sej e gröne mösse;
å senna flög han hem å gnola å sang;
den bremsen va hemm’ i Tösse.”När några år gått, urartade emellertid förlustelseetablissementet ifråga och sjönk betydligt på rangskalan. Gubben Schultheiss slöt sin bana som fröjdpappa och hyrde året 1883 ut lokalen till Frälsningsarmén, vilken i den vevan, som bekant, debuterade i Göteborg.
Sedan armén haft lokalen några år, upptog den på sin tid över hela Sverige bekante kapellmästaren Waldemar Neumann år 1893 gamle Schultheiss fallna spira som varietépappa och försökte göra Concert du Boulevard till ett gott och populärt förlustelseetablissement, vilket tack vare hans utmärkta musik skulle mer än tillförne göra skäl för namnet. Neumann hade verkat här i staden såsom skicklig anförare för ett utmärkt kapell, vilket till stor belåtenhet skött musiken å ett par av stadens musikrestauranger. Göteborgarne kände honom därför. Starten var god, men det visade sig snart omöjligt att hålla i gång ett dylikt etablissement i Haga. Publiken blev för blandad. Neumann gav upp fältet — och Frälsningsarmén tågade in igen på sin gamla valplats, denna gång som husets ägare. Det var 1895 eller året före det, då varietén tack vare statsmakternas beslut sjöng sin avskedssång i detta land.
1895 inköptes huset av Frälsningsarmén som sen dess har sitt högkvarter här. Gatuhuset har brant tak med uppbyggt mittparti och sidotorn. Fasaden är av gult tegel med mönstermurning och domineras av en rad höga välvda fönster. Husets inre del nybyggdes 1983–84.
I detta hus höll den socialdemokratiske skräddaren August Palm sitt första möte i Göteborg den 5 januari 1882. De övriga mötena hölls i en lokal på Brogatan 2 i Pustervik.
