Arbetarnas Byggnadsförening bildades 1872 på initiativ av handlanden Johannes Nilsson. Föreningen fick köpa ett antal tomter i Annedal av Göteborgs stad för en billig penning, 15 000 kr per styck.
1875 lämnades ansökan för att bygga husen inklusive källaren helt ovan marken helt ovan mark, vilket avslogs av byggnadsnämnden med hänvisning till byggnadsordningen paragraf 29, att om en stenvåning påbyggdes med en eller flera våningar av trä skulle byggnaden räknas som trähus och enligt paragraf 55 fick trähus inte byggas högre än två våningar. Nilsson överklagade nämndens beslut hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen beviljade dispens genom beslut av landshövdingen Ehrensvärd den 10 november 1875. 1895 ändrades byggnadsreglerna så landshövdingehus blev lagliga utan dispens.
År 1876 började föreningen bygga hus och till 1881 hade de byggt 24 hus i kvarteret Ananasen. Kvarteret avgränsades av gatorna; Västergatan, Albogatan, Carl Grimbergsgatan och Snickaregatan. Därefter upphörde föreningens byggnadsaktivitet. Husen föreningen byggde var de första landshövdingehusen som byggdes i Göteborg. De två första husen som byggdes var Albogatan 13 och 15. Arbetarnas byggnadsförening upplöstes 1898.
Andra källor:
A. Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962,1963