Rya Nabbe bildar tillsammans med Lilla Billingen söder om älven ett smalare gatt i älvmynningen. Under Hannibalsfejden 1644 använde danskarna sig av Lilla Billingen och Rya Nabbe för att uppföra en försänkning över älven. Planen var att skydda försänkningen med skansar på Lilla Billingen och Rya Nabbe. Detta misslyckades dock. Istället uppfördes en skans av trä på Lilla Billingen av svenskarna efter generalkvartermästare Örnehufvuds ritningar.
Från 1659 finns en plan alternativt en ritning över hur befästningarna på Rya nabbe såg ut. I norr anlades en vallgrav (finns bevarad i Rya skog) och på själva nabben byggdes eventuellt en stjärnformad befästning. Vallen är uppförd tidigast 1645 i samband med Hannibalsfejden på 1640-talet och senast 1689 då Rya Nabbe med säkerhet befästes.
Under 1689 uppfördes ett mindre kanonbatteri på nabben. I samband med Stora nordiska kriget 1719 planerades en försänkning mellan Rya Nabbe och Billingen för att hindra fri seglats. I samband med detta förbättrades det tidigare påbörjade batteriet. Nu uppfördes återigen även en befästning, ett kanonbatteri, på Lilla Billingen tvärs över älven.
1741-1742 uppfördes en vinkelformad befästningsanläggning. Men först 1789 förstärktes försvarsverken på Rya Nabbe som en följd av norska arméns framryckningar 1788. Det nedre batteriet färdigställdes 1789 och under 1801-1802 färdigställdes ytterligare en hel del. Anläggningen ansågs klar 1806. Ytterligare arbeten genomfördes dock senare, ända fram till 1820.
Rya Nabbe och Lilla Billingen 1809
I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet moderniserades anläggningen genom att där bl.a. byggdes två moderna kanontorn. I slutet av 1900-talet såldes marken av Fortifikationsverket till en privat norsk ägare. Sen 1950-talet ligger Rya Nabbe helt omgiven av oljehamnsanläggningar.