Eriksbergs Bryggeri anlades 1863 av Olof A. Andersson (1816-87) vid Getebergsled i Getebergsäng strax söder om Liseberg där Lisebergs parkering fanns under lång tid men som nu har blivit platsen för ett nytt hotell och ett äventyrsbad..
Huvudprodukten vid Eriksbergs bryggeri vara svagdricka (EB-dricka, EBE-dricka). Bryggeriet övertogs 1887 av P.A. Andersson (1830-1903) och Theodor Egnell (1852-1930) som lät bygga nya bryggerilokaler åren 1888-89. De samarbetade med Nordstjernans bryggeri i Skövde och dessutom hade P.A. Andersson tidigare arrenderat Burgårdens bryggeri mellan 1875 och 1887.
Eriksbergs Bryggeri köptes 1889 av Louis Fraenckel som också köpte Göteborgs Bryggeri. Efter det fusionerades de två bryggerierna med AB J.A. Pripp & Son till AB Göteborgs Förenade Bryggerier. De tre ingående bryggeriföretagen blev dotterbolag. AB Göteborgs Förenade Bryggerier upplöstes 1902 då dotterbolaget Pripps köpte tillbaka aktierna i det egna bolaget samtidigt som Pripps övertog ägandet i de andra två bryggerierna.
Från 1902 till sin död var Oskar Gedda (1860-1921) disponent för bryggeriet. Hans son Carl Gedda (1898-1983) tog därefter över och förblev disponent till bryggeriets nedläggning. Oskar Gedda agerade för att ge stöd till Börjessons bryggeri vid den omfattande strejken vid och bojkotten vid det senare:
Bojkotter visade sig vara ett effektivt stridsmedel för bryggeriarbetareförbundet gentemot bångstyriga bryggerier och bryggare. Till exempel varade en bojkott mot Börjessons bryggeri i Göteborg i fyra år från hösten 1902 innan den då ruinerade bryggeriägaren Börjesson erkände arbetarnas organisationsfrihet. Bojkotten innebar inte enbart att bryggeriarbetarna slutade handla sin öl från bryggeriet utan även stora delar av allmänheten. Börjesson blev ruinerad och sålde sitt bryggeri, men det lades ned 1911. Johan Alfred Westbergs. skriver den 27 september 1902 i sin dagbok:
”Deltog i uppbördsmötet samt Nykterhetsklubbens möte. På det senare behandlades en skrivelse från bryggeriarbetareförbundets Göteborgsavdelning om åtgärders vidtagande på de bryggerier som motsätter sig organisationen. Klubben beslöt för sin del, om de två övriga klubbarna var för detsamma, att bojkotta Börjessons tunnöl, om disponenten ej skriftligen erkänner föreningsrätten.” Arbetet med att organisera bojkotten är snart igång. Den 29 oktober skriver Johan Alfred Westerberg: ”Var närvarande på kommitterade för de samverkande nykterhetsklubbarnas möte. Beslöts att trycka frågecirkulär till kaféinnehavarna med uppmaning att införa Eriksbergs tunnöl istället för L Börjessons.”
Många kaféinnehavare ställde sig på arbetarnas sida, eller beslöt att byta ölfabrikat för försäljningens skull. Men då drabbades arbetarsidan av sitt första bakslag. Den 6 november skriver Johan Alfred:
”I dag erhöll jag genom Gedda (disponent för Eriksbergs bryggeri) personligen kännedom om att bryggeriet återtog sin förbindelse att brygga tunnöl. Som skäl anfördes att de icke kunde brygga tunnöl utan att göra förluster, på grund av att de som efterbrygg skulle erhålla flera hundra halvankare svagdricka. Alltsammans var enligt fackmäns utsago en hopdiktad lögn. De hade enligt uppgifter ställt sig solidariska med L Börjessons bryggeri. Den effektiva bojkotten mot Börjessons bryggeri skrämde de större Göteborgs bryggerierna Lyckholms och Carnegie. Dessa tecknade utan protester avtal med bryggeriarbetareförbundet 1905 och erkände arbetarnas organisationsfrihet.
Eriksbergs Bryggeri 1910. Mölndalsvägen skymtar i nedre högra hörnet
Eriksbergs bryggeri
Bryggeriet byggdes om helt under åren 1936-39 och tillverkningen var nu ca. 50 000 hl svagdricka. Eriksbergs bryggeri lades ner 1965 och delar revs i slutet av 1960-talet för att lämna plats när motorvägen drogs fram till och slutade vid Saab (tidigare Bohus Mekaniska) och därefter drogs över Balders hage in till Mölndalsvägen vid Lisebergs lilla ingång. 1980 byggdes en ny bro över Mölndalsån vid getbergsled och bron som byggdes för motorvägsavfarten hamnad inne på Lisebergs område när Liseberg utvidgades söderut.
Eriksbergs bryggeri och Bohus Mekaniska 1921
Andra källor:
- A. Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del 1, 1963
- Roger Andersson, Krokslätt i Örgryte, 2020
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.