År 1828 anlade G.F. Hennig Mariedals spinneri och några år senare, 1832, även Rosendahls spinneri och färgeri.
David Otto Francke köpte 1848 Rosendahls spinneri och färgeri, som dock snart eldhärjades. Därefter byggde han upp ett sockerraffinaderi på dess plats, som började sin verksamhet 1849. Dess produktion överträffades endast av D. Carnegie & Co:s sockerbruk. År 1854 byggdes ett nytt bomullsspinneri, som började sin verksamhet 1856.
År 1856 övertogs samtliga Franckes industrianläggningar av Rosendahls Fabrikers AB med Francke som disponent. Strax därefter köpte bolaget också Korndals pappersbruk. Korndal var vid köpet Sveriges största pappersbruk och 1870 tillverkade bruket hälften av allt papper i Sverige. Förutom D.O. Francke var också J.E. Francke, Josua Braune, C.G. Prytz och J.P. Vallentin delägare i företaget. 1861 inköptes Mariedals bomullsspinneri och 1870 Götafors pappersbruk samt ett nytt bomullsväveri. 1870 hade företaget 490 anställda i textilfabriken och totalt cirka 1000 anställda.
1857 inköpte företaget också en ö i Trollhättan, Önan, där ett träsliperi för tillverkning av pappersmassa stod färdig 1859. Pappersmassan levererades till Korndals Pappersbruk.
Rosendahls Fabriker kring 1860
Rosendahls Fabriker på 1870-talet. Gamla torget i Mölndals Kvarnby till vänster i bild.
Efter konkursen 1879 drevs endast texilverksamheten vidare i begränsad skala. 1880 bildades Korndals AB med D.O. Francke som huvudintressent. Antalet anställda i Rosendahls Fabriker var detta år 125 personer. Det nya företaget övertog Rosendahls alla verksamheter. Detta företag gicks i konkurs 1892 varvid familjen Wallenberg och Stockholms Enskilda Bank övertog verksamheterna. Textilindustrierna samlades i ett nytt bolag, Götafors AB. 1894 brann de gamla fabrikslokalerna ner. Ett nytt bomullspinneri uppfördes och stod färdigt 1896 i den tidigare Götafors sulfitfabrik som drivits av Korndals AB. Antalet anställda år 1896 var 130 personer.
Götafors såldes år 1916 till AB Sveriges Förenade Trikåfabriker (senare AB Eiser). Efter en brand 1925 renoverades byggnaden och under åren 1927–1971 inrymdes där en trikåfabrik. Senare hade Berol Kemi (som övertagit SOAB:s verksamhet) sitt huvudkontor där. Efter en brand 1986 byggdes den gamla fabriksbyggnaden om till ett modernt kontorshus.
Källor: A. Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del 1, 1963
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.