Krokslätts by var känd redan på 1300-talet och omnämns första gången 1396. Vid detta tillfälle tillhörde de fyra gårdarna (hemmanen) i Krokslätts by Skara domprosteri och var alltså kyrkogods. Innan dess ska hela byn ha tillhört biskopsämbetet i Skara, på 1200-talet bland annat Brynolf Algotsson.
Någon gång på 1500-talet tycks byn ha delats upp på två socknar så att två gårdar hamnade i Örgryte socken och två i Fässbergs och så var situationen år 1550. De som låg i Örgryte var de gårdar som senare kallades Krokslätt Kongegården och Krokslätt Nordgården. De andra två blev Krokslätt Sörgården och Krokslätt Hökegården.
På Hökegården bodde under åren 1566-1585 en man med tillnamnet Hök. Det kan vara så att gården uppkallats efter honom. År 1680 blev gården ett kavallerihemman, dvs ett boställe och gård som tilldelades kavallerisoldater, i allmänhet officerare.. År 1885 lydde gården under Västgöta Regemente.

Krokslätt Hökegården och Krokslätt Sörgården år 1839. Hökegårdens byggnader ligger lite till höger om bilden mitt och Sörgården lite längre ner i högerkanten
1860 flyttade en Carl Andersson från Backa på Hisingen till gården som därför ofta kallades ”Hisebons”. Gårdsbyggnaderna låg i hörnet av Krokslätts Parkgatan och Soltropsgatan där det idag ligger 4 tegelhus från 1960-talet. Mangårdsbyggnaden brann dock upp redan 1937 medan lagårdsbyggnaden låg kvar ända till 1961 då den revs.
Andra källor: Thomas Ericsson, Krokslätt i bilder, 1997
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.