Krokslätts by var känd redan på 1300-talet och omnämns första gången 1396. Vid detta tillfälle tillhörde de fyra gårdarna (hemmanen) i Krokslätts by Skara domprosteri och var alltså kyrkogods. Innan dess ska hela byn ha tillhört biskopsämbetet i Skara, på 1200-talet bland annat Brynolf Algotsson.
Någon gång på 1500-talet tycks byn ha delats upp på två socknar så att två gårdar hamnade i Örgryte socken och två i Fässbergs och så var situationen år 1550. De som låg i Örgryte var de gårdar som senare kallades Krokslätt Kongegården och Krokslätt Nordgården. De andra två blev Krokslätt Sörgården och Krokslätt Hökegården.
På 1500-talet ska också en bonde vid namn Assar Kongh ha ägt den ena gården i Örgryte som sedan fick namn efter honom och blev Krokslätt Kongegården.
1809
Så här står det i boken Ortnamnen i Göteborgs- och Bohus län:
Kongegården kom tidigt att delas upp på en lång rad egendomar av olika storlek varav många inte alls var jordbruksegendomar. Redan på 1700-talet uppstod en kåkstadsbebyggelse utanför stadsgränsen vid nuvarande Getebergsängs hållplats. Bebyggelsen kallades Galgkrogarna och uppstod i närheten av Krokslätts gamla soldattorp och Göteborgs stad avrättningsplats där Carlanderska sjukhuset ligger idag.
Krokslätt Nordgården och Krokslätt Kongegården 1834
Galgkrogarna 1868
På 1800-talet växte bebyggelsen upp på bergen på längst i söder mot gränsen till Fässbergs socken (Fredriksdal) från Kongegårdens mangårdsbyggnad som låg söder om nuvarande Varbergsgatan men väster om nuvarande Ebbe Lieberathsgatan, på Kongegårdens marker (egendomen Burås) rakt på berget rakt väster om där Lyckholms och Almedals fabriker ligger. Dessutom växte bebyggelsen söderut längs med Mölndalsvägen i takt med industrialiseringen längs med Mölndalsån. Krokslätt Nordgårdens marken i Mölndalsåns dalgång och upp i bergen berördes i detta skede inte av byggandet utan förblev obebyggt. Sannolikt fanns det väl behov hos ägarna till de olika delarna av Kongegården att få in pengar. Att stycka av och sälja tomter och mark var ett enkelt sätt att tjäna pengar.
Kåkarna längs med Mölndalsvägen ersattes i slutet av 1800-talet av trähus i två våningar, större villor som Villa Hanneberg, landshövdingehus med mera. En stor del av bebyggelsen skapades av de olika industrierna för deras anställda. De som ägde fabrikerna byggde dessutom ofta lite finare bostadshus åt sig själva.1884 bildades Krokslätts municipalsamhälle av de olika bebyggelseområden som fanns i området, däribland Fredriksdal, Elisedal, Mossen, Burås, Galgkrogarna (idag Getebergsäng) och Almedal.
I nordvästra delen av Krokslätt Kongegårdens marker avskiljdes en större gendom som fick namnet Gibraltar. Den köpet av Göteborgs stad år 1876 och införlivades med Göteborg år 1883. Resten av Kongegårdens område blev en del av Göteborg år 1923.
Krokslätt 1923. Längst upp till vänster Epidemisjukhuset som långt senare blev Burås fritidsgård och idag är en förskola, strax nedanför till höger ligger Krokslätt Nordgårdens byggnader som vid denna tid användes som fattighus. Längre ner i bilden finns olika mangårdsbyggnader för olika delar av Kongegården. De utritade gatorna är en stadsplan som aldrig förverkligades fullt ut.