Stiftelsen Haralds minne grundades 1887 av fru Adolfina Quensel i Göteborg, med anledning av hennes unge son Harald Quensels död i tuberkulos. Adolfina Quensel avled dock samma år varvid hennes dotter fru Emilie Dickson, gift med Robert Dickson, fortsatte att tillföra högst betydande donationer till stiftelsen. Intill 1903 var låg sanatoriet vid Karlsro invid Slottsskogen i Göteborg. Under den tiden mottogs huvudsakligen patienter i långt framskridet stadium av lungtuberkulos.
Haralds Minne vid Karlsrogatan 1902.
Oktober 1903 förflyttades sjukhemmet till sjön Gärdsken vid Alingsås varvid bestämmelserna ändrades så att endast patienter i inledningsstaidet av tuberkulos intogs. På sanatoriet mottogs obemedlade kvinnor från Göteborgs stad och endast undantagsvis personer från annan ort.
Omkring 1920 köptes byggnaden vid Gärdsken av Göteborgs stad och kom därefter att användas för sjukvård av annat slag. År 1950 inrättade Älvsborgs och Skaraborgs läns landsting ett hem för psykiskt utvecklingsstörda där, en verksamhet som upphörde 1982.
Stiftelsen Haralds Minne hade 2016 en förmögenhet på 45 miljoner SEK. Medlena förvaltas av SEB Stiftelsetjänst för Göteborgs stads räkning då staden är huvudman för stiftelsen. Stiftelsen ändamå är:
Stiftelsens ändamål skall vara att i stiftelsens sjukhem till vård motta i Göteborg mantalsskrivna, medellösa eller hjälpbehövande unga kvinnliga patienter, som lider av lungtuberkolos i dess första stadium. Om stiftelsens medel ej kan komma till användning för ovan angivet ändamål, må de användas för främjande av annan form av vård av sjuka, i första hand personer, lidande av tuberkulös sjukdom, och i andra hand personer, som genom annan sjukdom blivit fyskiskt handikappade eller som lider av långvarig sjukdom, allt med förhandsrätt för i Göteborg mantalsskrivna personer.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.