Stadsgränsen (Kungssten)

Fram till 1945 låg Kungssten i Västra Frölunda socken  och Västra Frölunda landskommun och var en kåkstad med en mycket blandad bebyggelse. Området kallades Stadsgränsen och låg från 1868 inklämt mellan två delar av Göteborg, nämligen det med Göteborg 1868 införlivade Majorna och Nya Varvet som sedan länge var en del av Göteborg. Bebyggelsen började växa upp redan i mitten av 1800-talet längs med Långedragsvägen och upp på berget norrut liksom längs med Grimmeredsvägen söderut och upp på berget mot öster. Den senare sydliga bebyggelsen kallades tidigt Ekebäck efter den gård som ägde markerna och heter så än idag. Ekebäcks gård låg i närheten av där Frölunda Torg ligger idag. Bebyggelsen i Ekebäck tillkom efter att handelsmannen Gustaf Smith köpt upp marken och styckat av tomter för försäljning.

Västra delen av Stadsgränsen 1923

Västra delen av Stadsgränsen 1923

Östra delen av Stadsgränsen 1923

Östra delen av Stadsgränsen 1923

Östra delen av Stadsgränsen och Ekebäck 1923

Östra delen av Stadsgränsen och Ekebäck 1923

Ekebäck ansåg vara och var en fattig kåkstad. Den norra delen som hade namnet Stadsgränsen ansågs finare. Spårvägen byggdes ut till Långedrag år 1906 och Stadsgränsen blev en viktig hållplats. 1928 började bussar gå från Kungssten till Önnered och 1936 fick även Fiskebäck bussförbindelse. 1930 byggdes Älvbsorgsvägen söder om spårvägen för att ta över trafiken från Långedragsvägen som går norr om spårvägen. Vi detta bygge fick en del villor och kåkar rivas.

I Kungssten fanns biograf och flera affärer. Biografen levde på Nya Varvets soldater. Den lades ner 1971 och den del av byggnaden som var biografsalong revs för spårvägens markbehov. I restenen av byggnaden ligger Nöjds konditori.

När Västra Frölunda socken införlivades i Göteborg år 1945 inkluderades också Stadsgränsen och Ekebäck som då sen 1922 utgjorde delar av Älvsborgs municipalsamhälle tillsammans med de tidigare municipalsamhällena Hagen och Långedrag. Vid denna tidpunkt betraktades Ekebäck som ett slumområde och det fanns önskemål om att byta namn på området. Det blev dock aldrig så. Däremot bytte Stadsgränsen namn till Kungssten. Älvsborgsvägen bytte samma år namn till Torgny Segerstedtsgatan.

Stadsgränsen och Ekebäck

Stadsgränsen och Ekebäck

Ekebäck 1935

Ekebäck 1935. Grimmeredsvägen med Dalaskolan till vänster,

Kungssten 1936. Utsikt mot Ekebäck

Kungssten 1936. Utsikt mot Ekebäck med Dalaskolan i bakgrunden lite till höger och Gnistängsberget därbakom.

Kungssten 1945

Kungssten 1945

Kungssten 1948

Kungssten 1948

Kungssten 1970-talet

Kungssten 1970-talet

När Älvsborgsbron byggdes 1966 och Västerleden och Gnistängstunneln byggdes 1969-78 revs hus i både Kungssten och Ekebäck för att lämna plats åt bron, leden, tunneln och avfarten till Torgny Segerstedsgatan (tidigare Älvsborgsvägen). 1994 byggdes Hagenmotet och Gnistängsmotet strax norr om tunneln för at skapa en bättre korsning med Torgny Segerstedsgatan. Även detta innebar att hus försvann. Genom att de stora trafiklederna byggdes kapades de enkla och direkta förbindelserna mellan olika delar av Ekebäck, Kungssten och Grimmered.


Upptäck mer från Göteborgs historia

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

4 svar på ”Stadsgränsen (Kungssten)”

  1. Följande är mer av en fråga till textförfattaren gällande Kungssten, än en kommentar att ligga kvar på denna webbsida. Kanske inte lämpligt att den ligger kvar som sidokommentar.

    I Wikipedia anges att Mårdgatan ligger i ”området Kungssten” vilket utgör en del av ”stadsdelen Sandarna”. Jag läser på denna sida och konstaterar att jag är enig med Gamla Göteborg om vad som skall anses vara ”stadsdelen Kungssten”. Huruvida Ekebäck idag allmänt anses vara en egen, mindre stadsdel är jag lite osäker på, men personligen anser jag nog det.
    Däremot är jag helt övertygad om att Hagen är den stadsdel som följer väster om Kungssten innan stadsdelen Långedrag tar vid.
    Jag håller också med om att Sandarna skall anses som en egen stadsdel. Och så håller jag hårt på att Kungsladugård utgör en egen stadsdel, där gränsen mot Majorna är Slottsskogsgatan. Det betyder då att även Klippan får räknas som en egen stadsdel, skilt från både Kungsladugård och Majorna. (”Vagnhallen Majorna” torde väl ställa till det för vissa.)
    MEN – visst är det rena tokerier i Wikipedia. Den som kladdat där vet nog ingenting om de västra stadsdelarna.

    1. Men än värre kanske är att sajten hitta.se påstår att mitt exempel Mårdgatan ligger i stadsdelen Kungssten. Kungsstens västra gräns är mig veterligt allén till Nya Varvet, där berget tar slut så att säga.
      Man undrar varifrån sajten hitta.se får sina uppgifter. I vilket fall är det klara beskedet att uppgifter hos hitta.se inte är att lita på.

    2. Jag det är inte helt lätt att hålla red på vad som ska anses vara egna stadsdelar och var gränserna går. Framförallt tro jag det handlar om vilken ålder olika personer är. När det gäller Majorna också att Majornas 1:a till fjörde rotar ska anses vara Majorna men märkligt nog inte de femte till sjunde. Jag skiljer helt klart på Majorna, Gråberget, Klippan (somm många unga bisarrt nog kallar Röda sten), Kungsladugård, Sandarna, Svalebo/Svaleboskogen och Skytteskogen trots att de alla ligger i Majornas 1:a till fjärde rote.

  2. Men ännu värre än fel i Wikipedia – tursamt nog känt för ibland helt felaktiga uppgifter – är kanske att sajten hitta.se också den påstår att mitt exempel Mårdgatan ligger i stadsdelen Kungssten.
    Det leder till slutsatsen att man inte kan lita på de uppgifterna hos hitta.se. Och det kanske är bra, det. Man kan bara undra över varifrån hitta.se får sina uppgifter?

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.