Majberget

Majberget som väl kan kallas det egentliga Majorna var en kåkstad som växte upp på bergsluttningen norr om Allmänna Vägen (numera Karl Johansgatan mellan Allmänna vägen och Kustgatan). Norr om Allmänna vägen och till viss del även på södra sidan av Allmänna vägen låg lite finare trähus, men ju längre upp i bergen det blev ju mindre och enklar var husen. Området började sannolikt bebyggas på 1700-talet och det mest var sannolikt byggt på ofri grund, dvs arrenderad mark. Markägare var staten (Älvsborgs Kungsladugård). Ihop med Gråbergsstaden fanns där omkring 400 invånare på 1770-talet.

Fredberg omnämner Majberget på följande sätt i Det gamla Göteborg:

Majberget är emellertid ett intressant berg. På dess branta sluttningar slingra sig de egendomligaste och krokigaste gator. Tätt, tätt ligga de lantligt enkla husen, vilka i sin omgivning av hagar och täppor med aplar och körsbärsträd och krusbärsbuskar bära vittnesbörd om, huru man byggde och bodde i ett enkelt sjöfararsamhälle för ett halvt sekel sedan och mera. Där är gamla stugor med röda tak och vita och blåa fönsterkarmar, från vilka röda pelargonier och vemodiga kristi-bloddroppskalkar tävla i färger med hagarnas krasse och solrosor. Där är gårdar med prång och vinklar och vrår, med gummor som sticka strumpor, barn som stoja och kattor som moja sig på trösklarna i sommarsolens sken. Där är uthus med svalgångar och mörka vindar, lockande för gossefantasien, och över virrvarret av tak och skorstenar höjer sig kyrkans tornhuvud.

På ett par ställen öppnade sig fordom smala gläntor mellan husen, genom vilka blåa flikar av älv och fjordar lyste fram, men nu äro dessa utsikter stängda, ty man har byggt för dem med stora hus. Här, där de friska vindarne spelade obehindrat, stodo de gamla, för alltid avmönstrade sjöbussarne och iakttogo livets och fartygens gång därute. De orkade inte längre ned till varven och hamnarna, men sjön måste de se åtminstone. Till den drevos de som av en hemlig naturkraft. Och nu stodo de däruppe och överlade och spådde väder lika bra som meteorologiska centralbyråns herrar och önskade inte stort mer av livet än en buss tobak och en titt på sjön.

Majberget 1871

Huvudgatorna på 1870-talet var Majbergsliden som ledde från Allmänna vägen till Mariebergs kyrkogård, Allmänna vägen och Gröna gatan. Majbergsliden heter idag Mariebergsgatan men den nedersta biten av gatan har istället blivit en del av Tellgrensgatan. Kusttorget som skapades på 1840-talet var det ende egentliga torget och längs i väster mellan Majberget och Gråbergsstaden låg fattighuset vid Timmermansplatsen (ungefär där Kustgatan korsar Karl Johansgatan idag).

1901

1921

I stort sett sett hela området revs de sista åren på 1950-talet för att ge plats åt miljonprogramshus. Kring Kusttorget hade det dock rivits tidigare och där byggdes det en del höga stenhus redan i början av 1900-talet. Dessa revs inte på 1950-talet utan finns kvar. Efter rivningarna på 1950-talet fanns en del äldre bebyggelse kvar kring Mariebergsgatan och Hellstedtsgatan men antalet kvarvarande hus minskade successivt ända fram till 1980-talet då de sista helt fristående kåkarna mellan Majbergsstigen och Mariebergsgatan på berget bakom de stora husen vid Chapmans Torg revs. De sista husen där visade på en miljö som påminde väldigt mycket om Bohusläns fiskelägen.

Hellstedtsgatan 1919. Teckning: Nils Bohlin. Licens: CC-BY-NC-ND

Hellstedsgatan från Mariebergsgatan.

Hellstedtsgatan/Hellstedstplatsen år 1938

1938.Till höger Hellstedtsgatan 11, Majornas 1 rote, nr 226. Till vänster parti av fastigheten Timmermansgatan 18, Majornas 1 rote, nr 227 A. Vy från Hellstedtsplatsen. Foto: Nils Wimarsson. Licens: CC-BY-NC-ND