Katrineström bildades genom sammanslagning av flera jordlotter i slutet på 1700-talet. Däribland 12:101, delar av 12:104 och 12:108. Runt landeriet låg flera mindre jordlotter som arrenderades ut separat. Splittringen på många små enheter kom att ge en annorlunda utveckling för området jämfört med andra landerier och landeriområden.
1790. Katrineström är bebyggelsen precis nordost om dammen.
Innehades fram till senast 1844 av stadsmusikanten A.V. Schönov. Hans fru som dog 1823 hade namnet Katarina och landeriet är sannolikt uppkallat efter henne. Innehades 1845 av Johannes Carlsson som också innehade grannfastigheterna Ulriceberg, Götaberg och Leontinedal. Slutade att fungera som en landerienhet i och med att marken delades upp på Carlssons andra landerier 1849.
1860. Flygarns Haga. Katrineström i mitten av bilden strax nedanför till vänster om skolan. Ulriceberg, Brantdala, Leontinedal och Götabergs landerier i nederkanten
På området växte istället kåkstaden Flygarns Haga upp under 1800-talet. Sannolikt behövde arrendatorerna på de små lotterna i området skaffa mer inkomster och de upplät då ännu mindre lotter till underarrendatorer. Kåkstaden revs när Vasastadens stenstad byggdes ut.
Andra källor:
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
Landala i ord och bild, 1962
Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna
Hjalmar Lindroth, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, 1925
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.