Georg Christian De Frese föddes 26 september 1751 på Orresäter, Älvsborgs län och dog 7 maj 1807 på Nya Varvet i Göteborg, var en svensk konteramiral. Son till Paul Joachim de Frese. Han gifte sig 1782 med sin kusin, Margaretha Catharina De Frese (1761–1813), och med henne fick han 7 barn av vilka 3 nådde vuxen ålder, Johan Albrekt Abraham De Frese (1791-182?), Anna Carolina De Frese (1792-1820) som var gift med Adolf Fredrik Fock (1787-1855) och Maria Charlotta Margareta De Frese (1795-1880), gift med Anders Stenborg.
Gick in vid kavalleriet redan 1765 och 1767 blev han kadett för att den 1 juni 1770 bli sergeant vid Arméns flotta. Han steg i graderna och den 19 februari 1777 blev han utnämnd till kapten. Från 1778 tjänstgjorde han i den Franska flottan under det Amerikanska frihetskriget och han stannade där till 1781.
Hemkommen från Frankrike steg han snabbt i graderna för att under Gustav III:s ryska krig utnämnas till flaggkapten (stabschef) av Gustaf III och han utmärkte sig i Slaget vid Fredrikshamn den 15 maj 1790, efter vilket han befordrades till överste samt generaladjutant.
Gustaf III befriade honom dock från befattningen som flaggkapten före Slaget vid Svensksund den 9 juli 1790, orsaken till detta var de Freses negativa hållning till kungens förslag att engagera den ryska flottan i ett sjöslag. 1794 blev han chef för Göteborgs eskader av Arméns flotta. Konteramiral 1797-11-01. Överkommendant över västra gränsfästningarna s. å. 6/11. Uppflyttad i forna riddarklassen under nr 1856 A.
Vid hans död 1807 blev Paul Henrik Scharff tillförordnad chef för Göteborgseskadern.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.