Samuel St. Leger var en av de mest kända kaparkaptenerna i Göteborg i början av 1700-talet. Han kom från en normandisk familj i England med förfäder som deltog i korstågen till Jerusalem. Det är en mycket stor släkt spridd över hela världen med många kända medlemmar genom historien.
Han var son till Simon St. Leger som 1714 kontaktade det svenska sändebudet i Hannover Johan Daniel Werving med ett erbjudande om tjänster från en grupp pirater på Ile St. Marie invid Madagaskar. Simon St. Leger träffade därefter den svenske generalguvernören i Bremen och Verden, Mauritz Wellingk, i Hamburg. Han kontaktade i sin tur statssekreterare Daniel von Höpken om tycket erbjudandet lät bra. Efter de positiva kontakterna lämnade Simon St. Leger Hamburg för att resa till Madagaskar och överlägga med piraterna. Han hördes aldrig av igen utan försvann. Senare kom Sverige att istället kontaktas av Casper William Morgan som representant för piraterna.
Samuel St. Leger, son till Simon St. Leger, som följt med sin far till Hamburg, stannad ekvar och fisk ett kaparbrev utställt av Wellingk. 1715 blev han dock tillfångatagen av danskarna men blev fri på grund av ett fångutbyte som Karl XII initierade. 1716 började han arbeta som kaparkapten för Lars Gathenhielm. Samma år fick han också låna eschaloupen Vargen från amiralitetet (flottan) för att användas i kaperiverksamhet.
Samuel St. Leger var bland annat delägare i kaparpinassen Fröken (3/4) med Erik Sjöblad och Karl Boström som minoritetsägare med 1/8 var. Pinassen var bestyckad med 6 stycken sexpundiga kanoner och var sannolikt det skepp som uppbringades av det brittiska örlogsfartyget Panther med kapten Richard Lestock som befälhavare den 27 april år 1717.
Samma år blev han delägare i fregatten La Grande Famille tillsammans med Lars Gathenhielm. Han var befälhavare på La Grande Famille när de angrep en dansk konvoj utanför Varberg och lyckade erövra en stor västindiefarare med riklig last. Under striden förlorade La Grande Famille nio man då västindiefararen var kraftigare bestyckad än La Grande Famille.
Under en kort exepedition 1717 var han också befälhavare på kapargallioten Mercurius II. 1718 förde han befäl på fregatten Greve Gyllenborg där också en Oliver Lloyds förde befäl samma år.
Intressant artikel. Stannade Samuel kvar i Sverige eller återvände han till England. Hade han familj?
Jag har ingen aning. Hade han haft en officiell familj hade jag nog kanske hittat såna uppgifter. Kanske hade det funnits folk med hans namn.