Paul Johan Gerhard Laurin, född 25 augusti 1863 i Höganäs församling i Malmöhus län, död 18 september 1935 i Danderyds församling, var en svensk matematiker och försäkringsman. Han var son till kontraktsprosten Nils A:son Laurin och Emilia Ahnfelt-Laurin. Gift från den 12 juli 1892 med Catharina (Karin) Mathilda Dalsjö, född den 5 januari 1870 i Gävle, död den 24 februari 1966 i Ytterjärna, Stockholm, dotter till lektorn Magnus Dalsjö och Hilma Charlotta Roberta (Berta) Sundberg.
Laurin var docent i matematik i Lund 1887-90 och lektor vid Göteborgs latinläroverk 1890-1908. Som sådan satt han i Göteborgs stifts domkapitel. Han tog också initiativet till Göteborgs Högre Samskola:
Hösten 1889 vistades L några veckor i Frankrike, Tyskland o Österrike för att studera den högre undervisningen i dessa länder. I den uppsats, där han redovisade sina intryck, drog han en lans för de österrikiska undervisningsmetoderna, vilka enligt honom präglades av pedagogiskt motiverad inriktning på åskådlighet o verklighetsanknytning till skillnad från förhållandena i de två andra länderna.
[…]
L:s största insats som pedagog utgör det initiativ, som han tog 01 för att i Gbg få till stånd en privat reform- o försöksskola för pojkar o flickor. I ett upprop formulerade han ett för sin tid ganska radikalt program. Den föreslagna skolan skulle vara en samskola med såväl manliga som kvinnliga lärare. Dess uppgift skulle vara inte bara att undervisa utan också att uppfostra, o i det sammanhanget betecknade L t o m dåtidens bästa pojk- o flickskolor som ”betänkligt ensidiga”. Skolan skulle inrymma alla stadier, dvs småskola, mellanskola samt överskola (flickskola) o gymnasium, de sistnämnda delvis parallella. Elevantalet i klasserna skulle hållas så lågt, att möjligheter gavs till genomgående individualiserad undervisning. Praktiska ämnen skulle ha stor plats på schemat, o i överskolan o på gymnasiet skulle viss koncentrationsläsning ske. Undervisningen skulle vara konfessionslös. Stor vikt skulle vidare läggas vid kontakten mellan hem o skola.
För tillkomsten av L:s upprop hade säkert inte bara erfarenheter från mera progressiv utländsk pedagogik spelat in utan även de besvärliga förhållanden, som den högre undervisningen i Gbg hade att arbeta under. Inträdeskraven till skolorna var höga, o antalet elever i varje klass låg regelmässigt mellan 35 o 40. Möjligheterna för lärarna att inom ramen för gällande författningar pröva nya pedagogiska metoder var inte heller särskilt stora.
L:s upprop gav omedelbart resultat. Redan efter ett par månader var den för projektet fastställda summan övertecknad, o i sept 01 kunde undervisningen vid Gbgs högre samskola ta sin början. Under skolans första verksamhetsår fungerade L som styrelseordf, o fram till sin avflyttning från Gbg undervisade han där vid sidan av sin ordinarie lektorstjänst. Hans initiativ visade sig vara mycket fruktbart. Den nya skolan skulle i allt väsentligt komma att verka enligt de intentioner, som L givit uttryck för. Bl a tillkom där 08 landets första föräldraförening.
Laurin var också ledamot av folkskolestyrelsen i Göteborg 1900—06, av stadsfullmäktige i Göteborg 1901—08, av styrelsen för Göteborgs Arbetarinstitut 1903—08, av ett flertal kommunala beredningar i Gbg, aktuarie i Brand- och lifförsäkrings AB Svea 04 och blev ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1900.
Han var överdirektör och chef för Försäkringsinspektionen 1908—30, led av statistiska tabellkommissionen 1911—30 och ledamot i en lång rad statliga utredningar, , kommittéer och kommissioner, framför allt kring pensions- och försäkringsfrågor. Dessutom var han ledamot av styrelsen för Lifförsäkrings AB Nordstjeman från 1930, ordförande i styrelsen för Sjö- o brandförsäkrings AB Svenska Veritas från 1931
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.