Kvarteret Artilleristen

Kvarteret Artilleristen, Östra Skansgatan-Pilgatan-Skolgatan-Skanstorget-Bergsgatan (idag Bulteklubbsgatan) har varit bebyggt sen 1600-talet och kallas på grund av sin form också för Femkanten.

I bouppteckningar,taxeringslängder, auktionsprotokoll med mera har några av kvarterets invånareregistrerats. Många var varvsarbetare, linnevävare eller järnbärare:

Timmerman Carl Florin, Artilleristen 4, Pilgatan 7. Enligt bouppteckning. 1740 var Florin ägare till en halv liten byggnad med stuga, kök, vedbod och kålhage (benämningen stuga användes under denna tid om ett rum). Hans änka Annika Helgesdotter taxerade ännu 1780 för detta innehav. Den andra hälften ägdes då av linnevävare Hans Borgman. Huset utdömdes 1807 av brandsynen eftersom det var försett med en oduglig bakugn.

Linnevävare Jonas Frisk, Artilleristen 4, Pilgatan 7. Bland de äldre linnevävarna märks Jonas Frisk som fått burskap 1754 och var verksam till sin död 1772. Han ägde en kålsäng samt den andra hälft av huset som delades med tidigarenämnde Carl Florin. Detta gick i arv till hans änka Annika Andersdotter och ansågsvärt 700-daler silvermynt.

Linnevävare Daniel Christopher Barth, Artilleristen 1 & 15, Östra Skansgatan 28-30, Pilgatan 1. Om Barth skrivs 1784 att han ägde en liten gård ”näst intill grafvarna på norra sidan i Östra Haga.” Hans hus innehöll en stuga, en kammare och ett kök. På tomten fanns en vedbod och en kålhage. Han ägde också nabotomten där han lät uppföra ett verkstadshus med oinrett vindsrum. Hans änka, Margareta Krabbe, sålde husen till linnevävare Isac Lundgren som i sitt första äktenskap var gift med deras dotter, Regina Dorothea Barth.

Järnbärare Anders Andersson, Artilleristen 8, Skolgatan 33, var ägare till ett litet hus om ett rum och kök, som vid den första hustruns död 1813 värdesattes till 100 riksdaler banco. Efter hans död 1828 övertogs den av hans arvingar, men såldes 1851 till månadstjänare Mathias Nilsson, som lät uppföra ett tvåvånings trähus på tomten.

Järnbärare Jon Jonsson, Artilleristen 4, Pilgatan 7. Järndragare Jonas Andersson taxerades 1769 för ett mindre hus med en liten kammare och ett litet kök. Det var endast hälften av en fastighet och han förfogade också över hälften av tomten med en kålhage. Han var gift med Cajsa Apelträd, som står som innehavare ännu 1819. En järnbärare övertog hennes del och sålde den 1823 till järnbärare Jon Jonsson. I hans bouppteckning 1835 är den värderad till 200 riksdaler banco. År 1838 beskrivs huset som ett envåningshus av timmer med rödfärgad brädfodring. Han disponerade där hälften av förstugan och två rum med ”brädpanelade tak” och ”pottekakelugnar”. I ett av rummen fanns tapeter, det andra var limfärgat. Till hans del hörde också ett kök med väggfasta hyllor, spis och bakugn. Till lägenheten fanns fyra par fönsterluckor, varav de två mot gatan var försedda med järnstänger. På tomten stod en vedbod av ständervirke.

Ur Maja Kjellin, Haga i Göteborg, 1971

Göteborgs fattigvårdsstyrelse flyttade i början av 1800-talet en stor del av sin verksamhet till Haga. De flesta lokalerna inrättades i södra delen av kvarteret ”Femkanten.”  Det fanns vid denna tid en stor fattigdom som medförde ett omfattande tiggeri vilket myndigheterna inte tyckte om.1788 utarbetades därför regler och stadgar som enligt myndigheterna skulle förbättra de fattigas försörjning.

År 1805 fick fattigvårdstyrelsen tillgång till Pilgatan 5 och här kom hälften av Hagas 300 mantalsskrivna fattighjon att inhysas. Där uppfördes 1806 försörjningshuset, ett stenhus med fem rum och kök på nedre botten och dessutom ett brygghus samt i övre våningen fyra stora rum. Ytterligare fanns där ett trähus med tretton rum och tre kök samt en gråstenskällare. I trädgården stod en vedbod och två murade brunnar. Två år senare flyttade även en uppfostringsanstalt för flickor till kvarteret.

År 1810 fick de även tillgång till tomterna Östra Haga 4-7, Bergsgatan 18 som var en ödetomt, Östra Skansgatan 28/Pilgatan 1 som hade tillhört linnevävare Isac Lundgren och var ett två vånings trähus, Pilgatan 36 som hade innehafts av arbetskarl Nils Floberg och ännu var oinrett då det 1810 överläts av hans änkas arvingar. Sedan fastigheterna på dessa tomter satts i stånd blev de bostadshus för fattigvårdsinspektoren, salar för skriv- och lässkolor samt verkstäder för en skräddare och en skomakare, hos vilka en del barn gick i lära.

Fattigvården flyttade så småningom vidare, fastigheterna såldes på auktion och inropades av drängen Petter Axel Åberg, som från 1836 var ägare. 1841 var hans egendom utmätt och såldes till handlare Lars Gustav Ljunggren. Fruntimmersföreningen för den inre missionen köpte fastigheten Skolgatan 39/Bergsgatan 24 år 1853 av handlande Eric Ericsson. De använde huset som hem för vanvårdade flickor. Hemmet flyttades 1864 till Hedefors och huset såldes till handlande Andreas Jonsson.

1859 brann stora delar av kvarteret ner och de flesta hus som fanns i kvarteret innan rivningarna på 1970-talet byggdes åren efter branden.

Arbetarrörelsen började framträda i Göteborg på 1880-talet, men hade i början svårt att finna lokaler. Till att börja med hyrdes lokaler, bland annat Fruntimmersföreningens hus på Bergsgatan 24 (senare adress Skanstorget 13 och numera Skolgatan 39) vid Skanstorget. 1899 inköptes fastigheten som blev Göteborgs första ”Folkets hus”. Många av Göteborgs fackföreningar bildades i huset  och där hölls möten och fester. Tidningen Ny Tids redaktion och tryckeri flyttade till huset och där fanns också ett kafé. Senare erbjöds lokaler för möten och Ny Tid i Arbetarföreningens hus vid Järntorget och det blev istället den naturliga platsen för arbetarrörelsen i fortsättningen. Byggnaden vid Bergsgatan såldes och fungerade mellan 1917 och 1969 som natthärbärge. Utrymdes 1969 och revs kort därefter.

Alla hus i kvarteret revs på 1970-talet. 1979 fanns inga hus kvar. 1982 byggdes nya hus. Borta är spåren av Göteborgs första ortodoxa synagoga och Göteborgs första Folkets Hus.

Källor:

• Maja Kjellin, Haga i Göteborg, 1971
• Gudrun Lönnroth, Haga – bebyggelsehistorisk utredning, 1972
• Gudrun Lönnroth, Haga. Göteborgs första förstad och arbetarestadsdel, 1979
• Tara Gullbrand, Arkeologisk rapport 2015:8 kv. Artilleristen, 2015