Edvard Nonnen
Edward Nonnen, född 30 juni 1804 i Hamburg, död 2 mars 1862 på Degeberg i Skaraborgs län, var en svensk agronom och ledande reformator av det svenska jordbruket under 1800-talet. Han startade bland annat Sveriges första lantbruksinstitut på Degeberg och införde täckdikning med tegelrör. Han var son till John Nonnen och Anna Mathilda Lorent samt bror till Mary Nonnen, Fanny Nonnen, Charlotte Nonnen, Ann Nonnen och Emily Nonnen. Gift den 11 aug. 1846 i Bäve socken (Uddevalla), Göteborgs- och Bohuslän med Margaret James Thorburn (1824-1913) född och död i Uddevalla, dotter till grosshandlaren William Thorburn och Jessie Macfie. De hade bland annat dottern Emily E Nonnen.
Edward Nonnen flyttade med sina föräldrar till London från Göteborg dit de flytt från Hamburg år 1809. 1819 flyttade de tillbaks till Göteborg. År 1821 begav han sig till Stockholm för att studera kemi (för J.J. Berzelius), botanik och veterinärmedicin (S. Norling). Hans intresse var dock inriktat på jordbruk vilket ledde till att han 1824-26 studerade inom detta område i Tyskland, bland annat hos Albrecht Daniel Thaer på Möglin.
Efter att 1827 ha företagit praktiska studieresor i Tyskland, England och Skottland, inköpte han 1828 egendomen Degeberg i Västergötland, där han började sin verksamhet som praktisk jordbrukare. Nonnen anlade trädgård runt huset och fick 3 000 träd och buskar från faderns trädgårdsanläggning på landeriet Liseberg vid Göteborg. Hela jordbruket moderniserades. Han sammanförde jordlotter till större fält, införde växelbruk med klöver, rotfrukter och säd samt köpte jordbruksredskap och djur från England. Tegelbruk anlades för framställning av täckdikningsrör.
År 1829 anställde han skotten Alexander Skinner, tidigare anställd hos morbrodern A.R. Lorent på Lärjeholm utanför Göteborg och känd för sina kunskaper inom den mekaniska delen av jordbruket, och mottog samtidigt därmed även några privata lantbrukselever. Planen för läroanstalten uppgjorde han tillsammans med Johan Theofil Nathhorst, och förslaget granskades ytterligare på ett möte av kommitterade vid Norrköpings ullmarknad 1834. Detta bemöttes dock från åtskilliga håll med misstro, t.o.m. hån, men det hos rikets ständer 1834 begärda anslaget, 5 000 riksdaler banko, beviljades trots energiskt motstånd i bondeståndet.
Edward Nonnen stod för den teoretiska delen av utbildningen vid institutet. Han var – ohämmad av en kvardröjande engelsk brytning – en god och entusiasmerande lärare. I de mer praktiskt och tekniskt orienterade ämnena var Skinner medhjälpare. För undervisning i avdikning och ängsvattning anlitades lantbruksingenjören Anders Johnson, och i skogsvård och kreatursskötsel användes särskilda handledare. Som hjälpvetenskaper ingick botanik, teknisk kemi, kreaturssjukdomar och bokföring. Vid Degeberg, likasom senare vid Ultuna och Alnarp, var lärokursen tvåårig. 194 elever och 359 lärlingar utgick därifrån
Nonnen var ledamot av Lantbruksakademien (hedersledamot 1862), Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1834) och Vetenskapsakademien (1856). Han införde det vetenskapliga studiet av jordbruket i Sverige och genom användande av fullkomligare lantbruksredskap, varav också tillverkning för försäljning bedrevs på Degeberg, införde han även stora förbättringar i det mekaniska jordbruket.
Vid sidan av mönsterjordbruket och utbildningsanstalten vid Degeberg inrättade Skinner en mekanisk verkstad för framställning av jordbruksredskap och verktyg. Efter en förnyad studieresa till Storbritannien lät Edward Nonnen också uppföra ett litet tegelbruk med en från Storbritannien införd maskin som framställde olika slags tegelrör för täckdikning. Inspirerad av Nathhorst, som var expert på fåravel, arbetade han också för att skapa ett stamschäferi i Skaraborgs län, och under en period förlades ett statligt sådant till Degeberg. Under 1830- och 40-talen var fårskötseln vid gården omfattande.
Den högre utbildningen på Degeberg pågick till 1852 då Ultuna lantbruksinstitut kommit igång ordentligt. Då hade 187 elever och 215 lärlingar passerat lantbruksinstitutet. Edward Nonnen dog i mars 1862. Den sista lantbrukskursen hölls på hösten 1863.