Kvarteret Fregatten

Kvarteret Fregatten,Värmlandsgatann-Plantagegatan-Nordhemsgata-Fjärde Långgatan, ligger i Masthugget. Bebyggdes i huvudsak under åren 1893–1905 hus i 4–6 våningar med mönstermurade tegelfasader som exempelvis:

  • Nordhemsgatan 27/Plantagegatan 5, (kv 1:14) Byggnadsår: 1903. Arkitekt/byggmästare: A Engström.
  • Plantagegatan 7–9, (kv 1:15–16) Byggnadsår: 1905. Arkitekt: J Andersson.
  • Plantagegatan 11–13, (kv 1:17,4) Byggnadsår: 1905. Arkitekt: Ch Jacobsson.

Cirka 1990 revs industribyggnaden i hörnet Fjärde Långgatan och Nordhemsgatan. Byggnaden hade eldhärjats och var starkt angripen av mögel. Ursprungligen var industribyggnaden Annelunds Väveri som startades 1870. 1997 uppfördes ny bostadsbebyggelse med garage i gatuplan på tomten.

På Fjärde Långgatan 8 ligger sen 1970-talet Kommunistiska Partiets (KP) kontor i en byggnad som tidigare inhyste ett glasmästeri. I byggnaden återfinns också tidningsredaktionen för Proletären och HS-Offset, ett av KP ägt tryckeri. Även fastigheten ägs av KP och kallas Marx-Engelshuset.

1989 gjordes en ny detaljplan och framtagandet av den beskrivs så här i ett dokument från Göteborgs stadsbyggnadskontor:

Ena halvan av kv Fregatten fick ny detaljplan 1989. I planen konstaterades att husen mot Värmlandsgatan var av högt kulturhistoriskt värde och att dessa skulle bevaras. Husen bedömdes friska och anslag om värnande av byggnaderna gavs. 1991 ansökte fastighetsägaren om planändring för rivningslov för nämnda hus (två fastigheter) samt för ytterligare två fastigheter. Det hade i nya utredningar konstaterats att byggnaderna var angripna av svamp. Angreppen bedömdes tillräckligt svåra för de två fastigheterna vid Värmlandsgatan för att medge rivning. Fastigheterna 6, 7, 8 och 9 slogs samman till en fastighet och bebyggdes några år senare med två relativt storskaliga bostadshus med en på flera sätt för området främmande arkitektur.

Arkitektfirman Semrén & Månsson uttrycker det på ett annat sätt:

Kontoret har arbetat till och från med detta projekt sedan 1989. Efter det att rivning av den tidigare bebyggelsen ägde rum togs en ny detaljplan fram. Tolkningen av denna detaljplan har givit många intressanta diskussioner med såväl Stadsbyggnadskontorets tjänstemän som Byggnadsnämndens politiker avseende problematiken med att inpassa/anpassa ny bebyggelse i befintlig miljö.

Värmlandsgatan och Fjärde Långgatan.

Värmlandsgatan och Fjärde Långgatan. Kvarteret Fregatten till höger. Husen är just de som revs i samband med den nya planen 1989.

Långgatsområdet 1921

Långgatsområdet 1921.


Upptäck mer från Göteborgs historia

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.