Kungstorget, även Salutorget (1871), är inte ett av de ursprungliga torgen i Göteborgs stadsplan utan anlades först 1847 efter att stadens befästningar raserats. Magistraten fastställde namnet 1852.
Kungstorget 1910. Foto: Olga Rinman
På platsen för torget fanns från början bastionen Johannes Dux, en del av de starka befästningarna runt staden. Bastionen stod på det trekantiga området som sticker ut i Vallgraven. Närmast bakom bastionen gick Larmgatan från Kungsporten österut till bastionen Carolus Dux västerut. De riktiga kvarteren började inte förrän vid Vallgatan ytterligare en bit in i staden.
Efter att fästnings- och vallraseringarna hade påbörjats 1807, togs området där torget anlades ganska omgående i bruk som saluplats för timmer eller virke och gick därför under namnet Trätorget (1811 och 1846), Nya Torget är också ett gammalt namn (1857). Därefter stod området tomt fram till dess att staden lade ut Södra Larmgatan.
Ett torg planlades som sträckte sig från Larmgatan ner över det trekantiga området vid Vallgraven. Längst ner mot Vallgraven drogs Basargatan fram i en halvcirkel, så att den stora torgytan skildes från gatan och Vallgraven med en halvcirkelformad upphöjning.
År 1850 uppfördes halvcirkelformade basarlängor vid torgets södra del, i dessa kom att finnas 76 st. butiker, vilka främst ägdes av vävare från Marks härad. För att säkerställa en bättre hygienisk miljö ur livsmedelssynpunkt, byggdes 1888 Bazar Alliance med sin glasövertäckta gård i kvarteret Saluhallen väster om Kungstorget. Året efter det var Stora Saluhallen klar på norra delen av Torget. Som mest hade torget 650 platser för handel. 1966 revs Kungstorgsbasaren.
I mitten av 1850-talet uppfördes den träbro över Vallgraven, som 1883 fick namnet Bazarbron.
Basarbron 1901 med basarerna och Stora Saluhallen till höger och Katzhuset till vänster.
1848 flyttades stadens marknadsplats hit från Stora Torget, som från 1854 heter Gustav Adolfs torg. Här hölls marknad varje onsdag och lördag, tre gånger om året var dessutom speciella marknadsdagar: vårmässan den 16 april, Larsmässan den 10 augusti och Mattsmässan den 21 september.
Fram till mitten av 1870-talet var Kungstorget stadens enda salutorg.
Förutom de två stora saluhallarna, Bazar Alliance och Stora Saluhallen fanns det ytterligare två stycken, Götahallen som etablerades 1895 väster om torget och Torghallen från 1899 vid norra delen av torget. Många livsmedelsbutiker låg också i kvarteret Johannes Dux (Lagerbergska kvarteret) öster om torget där det idag ligger restauranger.
Innan hotellet Park Avenue kom till, fanns det långt gångna planer på ett hotell på Kungstorget. Även namnet var fastställt – Johannes Dux.
Vid mitten av 1970-talet planerades ett stort parkeringshus under Kungstorget. På grund av ockupation av torget och en namninsamling mot parkeringshuset som mer än 100 000 personer skrev under stoppades garaget.
Text i huvudsak från Wikipedia.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.