Difteri blev bortvaccinerat

Luftvägsdifteri (även kallad äkta krupp, stryparsjukan eller strypsjukan) är en mycket allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae. Bakterien koloniserar slemhinnor, vanligtvis i svalget, och kan då bilda en karaktäristisk fastsittande gråaktig tjock beläggning. Bakterien utsöndrar ett gift som orsakar lokala skador och också kan spridas i kroppen och skada bland annat hjärta och nerver. Beläggningen kan ge andningssvårigheter för spädbarn.

I boken Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar, skriver Karl Johan Gezelius följande om difteri:

Denna sjukdom synes först på 1820-talet ha förekommit här. Några dödsfall av strypsjuka finnas då angivna. Ej förrän i början av 1850-talet synes sjukdomen återkommit, men först sedan regelbunden anmälan av sjukdomsfallen finnes publicerad från 1860-talet, kan man följa densammas frekvens.

Några särskilt omfattande epidemier förefinnas icke. Under de första åren av 1860-talet föreligger en epidemi med höjdpunkt år 1864, då 167 sjukdomsfall anmäldes (svarande emot 39 på 10,000 innevån.). Även de första åren av 1870-talet visa någon stegring med höjdpunkt år 1873, då 184 fall anmäldes, (svarande mot 29,8 på 10,000 innevånare). Början av 1880-talet har likaså höjda siffror med toppunkt år 1884, då 422 fall anmäldes (svarande mot 49,0 på 10,000 innevånare).

Frekvensen efter år 1892 framgår av diagrammet fig. 78, beräknat per 10,000 innevånare. Av detsamma framgår, att år 1895 ej mindre än 86,4 sjukdomsfall per 10,000 innevånare förekommit, samt att år 1918 den högsta hittills varande frekvensen kan antecknas, nämligen 88,9 per 10,000 innevånare.

Mortaliteten på 100 sjukdomsfall visar emellertid en påfallande sänkning, vilket förhållande väl till stor del torde kunna sättas i samband med serumbehandlingen. Fig. 79.