Fläcktyfus och tyfoidfeber – fanns också i Göteborg

Dessa sjukdomar kallades förr i tiden fläckfeber respektive nervfeber. De är virusjukdomar orsakade av olika bakterier. Nervfeber eller tyfoidfeber orsaks av en salmonellabakterie medan fläcktyfus orsakas av rickettsia-bakterier och är en mycket värre sjukdom. Idag förekommer ingen inhemsk smittspridning i Sverige eller Göteborg men det har funnits. I gamla tider kunde de två sjukdomarna inte skiljas åt ordentligt.

I boken Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar, skriver Karl Johan Gezelius om de två sjukdomarna på följande sätt:

Dessa båda sjukdomar jämte även andra ha utan att kunna skiljas från varandra gått under samma namn eller så hopblandats, att några siffror, som visa deras frekvens, icke äro användbara. Först de stora fläckfeber- och nervfeberepidemierna vid slutet av 1860- och vid början av 1870-talet kunna sägas ha givit anledning till ett särskiljande av dessa båda sjukdomar.

Att fläckfebern dock även i det föregående haft stor utbredning och anställt stora härjningar är påtagligt. Sådana epidemier voro med största sannolikhet de på 1750- och 1760-talen, i slutet av 1780-talet samt åren 1828 och 1839. Efter 1870-talet är fläckfebern borta ur vår sjukdomsstatistik.

Nervfebern har avskiljts från andra med denna sjukdom sammanblandade farsoter först under 1880-talet.

Femårsmedeltalen för åren 1892—1921 visa per 10,000 innevånare följande siffror för nervfebern:

Åren 1892—1896, 15,6
Åren 1897—1901, 11,5
Åren 1902—1906, 9,5
Åren 1907—1911, 9,2
Åren 1912—1916, 5,8
Åren 1917—1921, 21,2

Den sista femårsperiodens stora siffra är beroende på en omfattande
mjölkepidemi åren 1918—1919.

Fläcktyfus sprids med klädlöss. Sannolikt försvann sjukdomen från Göteborg och Sverige på grund av bättre bostäder och bättre hygien. Sjukdomen tycks ha varit speciellt vanlig i samband med krig när många soldater levt under dåliga hygieniska förhållanden i stora grupper och gemensamma utrymmen.

Tyfoidfeber som fortfarande finns inhemskt i Sverige smittar via avföring och mat. God hygien kring livsmedel är det viktigaste skyddet mot sjukdomen. Även vaccinationer är viktigt. Mer omfattande epidemier försvann när hanteringen av livsmedel underställdes noggranna hygienregler samt genom bättre hygien och bostadsförhållanden bland människor.


Upptäck mer från Göteborgs historia

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.