Vem var denna Chapman som fått både gata och torg uppkallat efter sig och dessutom står staty i vår stadsdel. Ett snabbt svar är att det inte var endast en Chapman utan tre olika Chapmän. Alla bodde i Majorna på 1700-talet och var knutna till sjöfarten på ett eller annat vis. Ett lite längre svar finner du nedan.
De tre Chapman som bidragit till Majornas historia är Thomas Chapman, far till Charles Chapman och Fredrik Chapman, som alltså är de två andra. Alla hade de märkliga och äventyrliga liv, väl värda att förtälja, som bidragit till att skriva Sveriges historia i allmänhet och Göteborgs i synnerhet.
Thomas Chapman
Thomas Chapman föddes i Yorkshire 1683 och var innan han kom till Sverige officer i den brittiska flottan där han bland annat var med vid erövringen av Gibraltar 1704.
Sitt svenska liv påbörjade han 1714 när han i Stralsund träffade Karl XII och fick tjänst vid flottbasen där. 1715 fick han ett kaparbrev (han blev alltså en av svenska kungen auktoriserad sjörövare) och samma år blev han även kapten i svenska flottan. Som kapare seglade han bland annat som kapten på ett av Lars Gathenhielms skepp och ”Lasse i Gatan” är ju en annan gammal känd Majbo.
Thomas var tydligen duglig för han avancerade raskt och var året efter varvschef i Strömstad och även en kort period i Marstrand innan han 1719 kom till Nya Varvet. Här stannade han som chef fram till sitt avsked 1754.
Thomas gifte sig någon gång under tiden, oklart när, med Susanna Colson, Hon var dotter till en engelsk skeppsbyggmästare och de fick fem barn, förutom Charles och Fredrik även tre döttrar vid namn Eleonora, Susanna och Anna Maria. Thomas dog 1769 och hustrun Susanna 1770.
Några direkta minnesmärken i Majorna finns det inte efter Thomas Chapman men att han spelat stor roll är det ju ingen tvekan om. Och utan hans faderskap hade det ju heller inte funnits några minnen efter de andra.
Charles Chapman
Charles är den av Chapmännen man vet minst om men som lämnat mest minnen efter sig i Majorna konstigt nog. Vad vi vet är att han var äldst av Thomas två söner men inte när han föddes eller när han dog.
Att han följde i sin fars fotspår är dock klart då han blev kapten och seglade som sådan sex gånger till Kina för Ostindiska Kompaniet mellan åren 1752 – 1775. Det kanske inte låter imponerande men med tanke på farorna och tiden det tog att segla fram och tillbaka så var det en stor bedrift.
Vad källorna i övrigt berättar är att Charles var skriven 1773 – 1781 under tegelbruket i Hästhagen vilket låg ungefär där Allmänna Vägen och Såggatan möts idag.
Trots denna avsaknad av fakta är det denna Chapman som skall ha namngivit Chapmans Torg och dagens Chapmansgatan som går bakom torget upp på Gråberget.
Fredrik Chapman
Fredrik af Chapman som är namnet han är känd under, är den klart mest kända av de tre Chapmännen och således finns det mängder av information om honom. Det som skrivs i denna artikel är bara en ynka droppe i havet.
De unga åren
Fredrik föddes på Nya Varvet 1721. Varvet fungerade som lekstuga för den unge Fredrik. Det var tydligt att sjöfart och skepp intresserade honom redan som barn och redan som 15-åring gick han till sjöss för att utbilda sig. En mycket ung ålder kan vi tycka idag men på 1700-talet kunde pojkar så unga som åtta år gå till sjöss.
Förutom att segla studerade han även på olika varv i både Stockholm och Göteborg för att 1741, endast tjugo år gammal, resa till London för att praktisera som skeppstimmerman.
1744 återvände Chapman till Göteborg där han tillsammans med andra startade ett varv som bland annat underhöll Ostindiska Kompaniets skepp. Kanske hade han här med sin äldre bror att göra när dennes skepp underhölls.
Utbildningsåren
Chapman ville dock mer och som han mest hade praktiska kunskaper avyttrade han sin del av varvet för att 1750 bege sig till Lund och senare Stockholm för teoretiska studier. 1752 reste han åter utomlands och studerade i både England, Holland och Frankrike under många av den tidens främsta skeppsbyggare.
Under studietiden i London spenderade han mycket av sin fritid tid med att studera skeppsbyggnad vid de kungliga varven och greps vid ett tillfälle på grund av sin nyfikenhet för spioneri. Han blev dock frigiven efter en månad och erbjöds faktiskt anställning som han dock tackade nej till.
1757 tog sig Chapman hem och då han redan blivit beryktad erbjöds han omedelbart arbete som underskeppsbyggmästare vid flottan i Karlskrona.
Mot berömmelsen
1760 var det så dags för nya uppdrag. Han avancerade till skeppsbyggmästare och skickades som sådan först till Stralsund i svenska Pommern och sedan till Sveaborg i Finland (som ju då fortfarande tillhörde Sverige).
1764 blev Chapman utnämnd till överskeppsbyggmästare och fick flytta till Stockholm. I Stockholm exploderade hans kreativitet och han publicerade en mängd vetenskapliga verk och ledde byggandet av ett stort antal skepp av olika typer. 1768 tog han avsked från flottan då han var missnöjd med dess politik och blev delägare i ett varv på Djurgården. Under denna tid fortsatte han dock att sitta med i olika kungliga kommissioner och utredningar. 1772 kom ett kungligt bevis på uppskattning genom att Chapman blev adlad och kunde då lägga af till sitt efternamn.
Han fortsatte också sin vetenskapliga produktion och vann ryktbarhet över hela Europa och kan sägas vara den första som byggde skepp baserat på vetenskap och matematik snarare än på tumregler, erfarenhet och känsla.
1776 var det dags att träda i kronans tjänst igen, nu som överste inom amiralitetet, där han försökte få genomslag för sina idéer. Motståndet var stort men till sist vann han och hans förkämpar och resultatet blev att Chapman 1781 utnämndes till varvschef i Karlskrona. Att bli förflyttad till Karlskrona kan låta som en degradering men vid denna tiden var Karlskrona huvudorten för den svenska flottan och det var alltså här man skulle vara om man ville ha något att säga till om inom svensk skeppsbyggnad.
De sista åren
I Karlskrona fortsätter Chapman att producera skepp i rasande takt men hinner också med att rita många av de byggnader på varvet som fortfarande står kvar. Blott två år efter sin ankomst blir han chef för hela varvet, efter att ha utmanövrerat den dåvarande chefen, och kan titulera sig konteramiral. Han ökar takten i skeppsbyggandet och lyckas till exempel bygga skepp på en fjärdedel av tiden det tagit innan.
Under Chapmans ledning upplever Karlskrona sin förmodligen mest aktiva period någonsin. 1791 utnämns han till viceamiral för att två år senare 1793 gå i pension 72 år gammal. Det hindrar honom dock inte från att producera fler vetenskapliga verk och utföra allehanda experiment vilket han i princip fortsätter med fram till sin död den 19 augusti 1808.
Chapman blev således nästan 87 år gammal vilket för tiden var en mycket aktningsvärd ålder. Chapman vilar i en egenkomponerad grav vid Augerums kyrka strax norr om Karlskrona.
Eftermälet
Chapman kom att påverka skeppsbyggnadskonsten i hela Europa långt in i våra dagar. Hans arbete har blivit hedrat genom att ge namn åt gator, skolor, skepp och annat i flera olika städer Sverige.
I Majorna är han representerad på två olika vis. Dels genom sin byst utanför Sjöfartsmuseumet och dels genom att en del av vad han uträttade beskrivs inne på samma museum. I äldre tider fanns det också en Chapmansgata som gick nedanför dagens Kusttorget som var namngiven efter honom. Alltså inte samma gata som finns idag som har namn efter hans bror. Någon släkt lämnade Chapman inte efter sig eftersom han aldrig gifte sig, linjen af Chapman är således utdöd.
Detta var det lite längre svaret på vem denna Chapman var. För de riktig intresserade finns det förstås stora mängder litteratur både i bokform och på nätet. Vårt eget Sjöfartsmuseum kan också vara värt ett besök!
Text: Tobbe Johansson | 2013-07-31
Majorna.nu
Licens: CC-by-NC-SA
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.