Att hålla reda på Göteborgs stadsdelar är inte lätt. De kan heta en sak, kallas något annat och delar av dem ytterligare nåt annat. Dessutom kallades de kanske en sak för 40 år sen, en annan sak idag och ytterligare nåt annat för 150 år sen. Det officiella namnet på ett område är ofta, men definitiv inte alltid samma som den folkliga benämningen. Problemet med att definiera olika stadsdelars namn kan dessutom angripas på flera olika sätt. Eftersom detta är en historiesajt väljer jag att börja från början.
Från början var Göteborg en fästningsstad med mur och vallgrav runt samt kanaler genom staden. De yttersta gatorna innanför muren på den tiden var de gator som heter Södra och Östra Larmgatorna. Utanför Larmgatorna fanns muren och sen vallgraven. Idag finns där kvarter. Området innanför dem omfattades mellan 1621 och 1807 av det så kallade rotesystemet som beskrivs på sajten Göteborgs tomtägare. På den tiden kallades de 5 delar det dåvarande Göteborg var indelat i för kvarter:
Tre av storkvarteret låg alltså söder om Stora hamnen:
- ”Första kvarteret” låg väster om västra lilla hamnen
- ”Andra kvarteret” mellan västra och östra hamnarna
- ”Tredje kvarteret” låg öster om östra lilla hamnen
De två övriga låg norr om Stora hamnen:
- ”Fjärde kvarteret” öster om östra lilla hamnen och
- ”Femte kvarteret” väster därom.
Roteindelningen av det ursprungliga stadsområdet inom vallarna (begränsat av Larmgatorna) hade sedan 1600-talet följt de tio öst-västliga gatorna (s.k. ”långgator”). Med början i söder (1:a roten, Vallgatan) och avslutning i norr (10:e roten Kvarnbergsgatan-Klädpressaregatan) bildades varje rote av tomtraderna på ömse sidor av gatan.
Områdena innanför vallgraven kallas idag för Nordstan och Inom Vallgraven men det senare området har tidigare kallats Nordstaden respektive Sydstaden. Gränsen mellan de två delarna utgörs av Stora Hamnkanalen (tidigare Stora Hamnen). Idag utgör Inom Vallgraven och Nordstan ett primärområde som förvirrande nog också heter Inom Vallgraven.
Dessutom kallas den del av Nordstan som ligger öster om Östra Hamngatan för Östra Nordstan. Det är som alla vet ett enda stort shoppingcenter men var en gång i tiden en av Göteborgs mer intressanta stadsdelar med bl.a. en mycket vacker katolsk kyrka. Väster om Östra Hamngatan heter det förstås Västra Nordstan men bergshöjden i den norra delen av detta område kallas Kvarnberget. Kajerna i norra delen av området där Operan och småbåtshamnen ligger kallas för Lilla Bommen.
När det f.d. fästningsområdet indelades enligt raseringsplanen 1807 skapades en ny serie ”kvarter” med de gamla infarterna över vallgraven som avskiljare (på insidan vallgraven: 6. kv. utanför Norra Larmgatan i nordost (numera del av Östra Nordstan), 7. kv. utanför Östra Larmgatan i sydost (Stora Nygatan), 8. kv. utanför Södra Larmgatan respektive Kungsgatan i söder och sydväst (inkluderar Kungshöjd och Rosenlund), 9. kv. utefter älven (Skeppsbron, Packhusplatsen och Lilla Bommen) och på utsidan vallgraven: 10. kv. mot Nya Allén längst i sydväst, d.v.s. nuvarande Pustervik).
Stora Bommen var en gång i tiden området där Stora Hamnkanalen mynnar i Göta älv, men numera är det Packhusplatsen norr om kanalen och Skeppsbron söder om kanalen. Och Stora Bommen heter numera Stenpiren. Där fanns en gång i tiden också en träpir. Mellan Skeppsbron och Ekelundsgatan ligger bergshöjden Stora Otterhällan, idag oftast bara Otterhällan, norr om Kungsgatan. Söder om Kungsgatan där det en gång i tiden militära anläggningar kallades för länge sen Lilla Otterhällan men numera är namnet Kungshöjd. Nedanför Kungshöjd mellan berget och kanalen och ut till älven heter det Rosenlund efter den textilfabrik som en gång i tiden låg där.
Utanför själv staden tillhörde Haga och Masthugget (dvs strandområdet från Skansen Kronan till Stigberget), Gullbergsvass (efter Gullberg skans, senare Skansen Lejonet), Åkareheden, Stampen, Tegelbruksängen (Levgrenska ängen), Stora Heden och Hasselbladska ängen också staden. I Haga och Masthugget samt på Stampen fanns tidigt bebyggelse. Dessutom ägde staden de så kallade landerierna och deras mark.
Kyrkligt tillhörde hela staden innanför vallgraven samt stadens marker utanför vallgraven Göteborgs Domkyrkoförsamling som grundades 1619 som en utbrytning ur Örgryte socken. 1623 bildades den virtuella Tyska församlingen och 1883 avskiljdes ett fysiskt område, Kristine församling. 1885 införlivades den virtuella Fattighusförsamlingen med Kristine församling och 1969 överfördes ett område från Kristine församling till den nybildade S:t Pauli församling.
Andra virtuella församlingar var bl.a. Göteborgs Hospitalförsamling, Garnisonsförsamlingen och Amiralitetsförsamlingen. Amiralitetet hade ett varv och ett område vid Stigberget och senare på Nya Varvet.
1 maj 1883 utbröts Haga församling och Masthuggets församling ur Domkyrkoförsamlingen. 1908 utbröts Vasa församling. Namnet var till 1633 Göteborgs svenska församling, för att därefter till 1974 bära namnen Gustavi församling, senare Gustavi domkyrkoförsamling, sedan Gustavi församling eller Göteborgs domkyrkoförsamling. 1974 namnändrades till Domkyrkoförsamlingen i Göteborg (även Gustavi och Kristine församling).
Domkyrkoförsamlingen var till 1712 moderförsamling i ett pastorat med Göteborgs hospitalsförsamling och Örgryte församling, för att från 1712 utgöra ett eget pastorat.
Läs också om området ur ett modernt administrativt och politiskt perspektiv: En guide till Göteborgs stadsdelar – centrala staden
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
3 svar på ”En guide till Göteborgs stadsdelar – fästningsstaden”