Christoffer Tärnström föddes 1711, och dog i december 1746 i Ostindien. Han var gift och hade barn.
Han var den förste av Linnés lärjungar som gav sig ut på en resa.Tärnström tog tjänst som skeppspräst på Ostindiska kompaniets fartyg Calmar. I februari 1746 avseglade han mot Kina. Med sig på resan hade han en 14 punkter lång lista med önskemål från Linné, bland annat guldfiskar till drottningen Lovisa Ulrika och en tebuske till Linné själv.
Resan förlöpte utan komplikationer med vindarnas hjälp ända fram till Sydkinesiska Sjön. De kom försent för att kunna nå Kanton med sydvästmonsunens hjälp det året (monsunvindarna hade redan vänt), utan var tvungna att övervintra i hamn på den lilla ögruppen Pulo Condor (idag Con Dao) utanför det nuvarande Vietnam som Tärnström beskrev så här:
Nu måste man här låta sig nöja at afbida tiden ibland ett wildt folk, som vi intet ord kunde förstå, omgifwne med höga bärg och willskog där man icke hade så stor slät plats, som Skeppet var långt till, at spatsera på och fördrifwa ledsamheten.
Con Dao
Tärnström satte igång ett ivrigt botaniserande, men plötsligt slutar hans dagbok den 10 november. Han hade insjuknat i en tropisk sjukdom och den 4 december avled han. Han begravdes på stranden tillsammans med ytterligare fyra svenskar.
Tärnström var den förste av Linnés lärjungar som dog och änkan anklagade våldsamt Linné för att ha lockat ut hennes man på denna vådliga färd. Linné var nu tvungen att skaffa henne och barnen ekonomiskt bistånd. Linné uppkallade ett tropiskt växtsläkte efter Tärnström, Ternstroemia.
Con Dao-öarna användes under det franska kolonialstyrets och senare under Sydvietnams USA-stödda regim som fängelse och det var där som fransmännen lät bygga de fängelseceller som senare kom att kallas ”tigerburar”. Öarna är idag nationalpark och reservat men ska också utvecklas till ett mål för massturism. Två uppenbart svårförenliga saker.
Även Christoffer Tärnströms brorson Samuel Eric Tärnström kom att arbeta för Ostindiska Kompaniet. Han var som till komministern Elias And. Tärnström och Anna Helena Almqvist och född 1762-03-12 i Täby socken i Uppland. Anna Helena Almqvist var dotter till den dåvarande kyrkoherden i Täby, Abraham Almquist.
När Samuel Eric Ternström var 20 år gammal började han att lära till fältskär är hos stadsfältskären Jacob Tjäder i Stockholm. 1784 erhöll han sitt lärobrev och började arbeta på Serafimerlasarettet. 1786 blev han fältskär vid Gimo och Rånäs bruk i Uppland. Han blev regementsfältskär i Finland 1790 och var färdigutbildad kirurg 1792 varefter han blev anställd i Stockholms län. 1794 gifte han sig med Jeanette Berg. De fick två döttrar som överlevde till vuxen ålder.
1808 tog han arbete på Svenska Ostindiska Kompaniets skepp Hoppet som dock aldrig kom att göra någon resa till Kina. Fartyget seglade till England men på grund av osäkra politiska förhållanden i Sverige hade Kompaniet svårt att försäkra skeppet så resan inställdes och Hoppet återvände till Göteborg år 1809. Han fortsatte arbeta som provinsialkirurg tills han dog år 1817.