Redberg (Reberg)

Landeri (12:e roten 17) som kallades Redberget, Redberg eller Reberg, låg på höjden invid nuvarande Redbergsplatsen. Ägaren av Redberg drev och ägde vanligtvis också Danska värdshuset med gästgiveri (också kallat Pryssekrogen). Det senare låg ungefär vid nuvarande Ånäsvägen 6 och var sannolikt äldre än landeriet. Ett värdshus kan ha funnits på platsen redan 1671.

År 1725 avstyckade stadsingenjören i Göteborg, Johan Eberhard Carlberg en tomt cirka 200 meter öster om Pryssekrogen (eller Danska Värdshuset), där Rebba tidigast 1730 uppförde ett hus som därmed grundade landeriet Reberg. Anders Rebba var gift med Anna Gerdsdotter, en ättling till de under 1600-talet inkomna holländska bönderna. I bouppteckningen efter Rebba 1748 upptags ”Hus och Gård på Stadens Landerije, Reberg kalladt” till ett värde av 1 000 daler silvermynt.

Gästgivaren Rebbas änka Anna hade gift om sig med gästgivaren Christian Neustedt, som ännu 1763 står för landeriet Redberget. År 1764 var det den ”ostindiske constapeln” Anders Andersson som blivit gästgivare på Redberget. Han var måg till Anders Rebba, gift med dottern Ester Helena Rebba.

Efter att gästgiveriet brunnit ner på natten mellan 4 och 5 december 1764, utfärdade magistraten ett ”Bewis för Gästgifwaren Anders Andersson i Reberget angående eldswådan therstädes: Borgmästare och Råd i Kongl. Siö- och Stapelstaden Götheborg och öfwer thes tilhörige Land göre witterligt, att althenstund Gästgifwaresfården Reberget, som til theras tjenst ifrån Danmark och Norrige, här utanför Drottninge Port och Skansen West Götha Lejon uppå Stadens grund är anlagd, natten mellan then 4 och 5 sistledne December, genom eldswåda blifwit af bränd, hwarwid gästgifwaren Anders Andersson förlorat jämte alla the å grunden stående hus en ansenlig del af den lösa egendomen, hwilken skada honom är uppgifwen bestiga till Tolftusende daler s:mts wärde; altså warder sådant gästgifwaren Anders Andersson härmed uppå begäran til bewis lemnadt.”

Danska Värdshuset på Ånäsvägen 6

Troligen var det Anders Andersson, som lät återuppbygga gästgivaregården, eftersom han ännu 1768 står som ägare. År 1770 hette gästgivaren Flyberg, som innhar både landeri och gästgiveri till sin död 1790. Vid denna tid ingick hela Redberget, mellan Nyfikeliden (senare Ånäsvägen) och fram till nuvarande Olskrokstorget i ”Danska Gästgifwaregårdens Ägor”. En glasmästare Magnus Börjesson blev därefter gästgivare i fyra år, varefter han sålde verksamheten till bouteillieuren Jonas Benedicht Schuberg, som 9 maj 1794 fick upplåtelsebrev på Reberg. Köpeskillingen var 1 483 16 skilling specie.

1790

Fr. Wittrock köpte 1798 Reberg av Schuberg för 2 000 riksdaler specie. Av landerilängden att döma tycks Wittrock innehaft landeriet och gästgiveriet till 1819. 1822 står Wittrocks arvingar för nr 17 i tolfte roten (dvs gästgiveriet). Sven Lagergren köpte 1827 besittningsrätt och byggnader på ”landeriegendomen Ridberget, s.k. Danska Gästgifwaregården” av Wittrock för 1 600 riksdaler riksgälds och fick 1828 upplåtelse för densamma. 1825 angavs landeriet som ”Sergeanten J. M. Wittrocks hus” i landerilängden, och 1827 ägt av lantbrukaren J. M. Wittrock. År 1866 löste staden Göteborg in landeriet Redberget för 30 000 riksdaler. Danska värdshuset revs 1911.

Strax nordväst om nuvarande Redbergsplatsen, högst upp på Redberget, låg sedan Redbergslids Folkpark. 1886 restes där en paviljong med en scen där artister kunde uppträda. 1934 omvandlades den tidigare folkparken till en stadspark, Redbergsparken. Paviljongen revs 1936.